Annons
Foto: Team Hawaii

”Vi lärare måste sluta med den här pajkastningen”

Publicerad 10 december 2014

Ulrika Nemeth är en av Sveriges få lektorer, medan Sara Bruun tillhör landets första kull förstelärare. De ångrar inte sina karriärkliv – men har inte bara positiva erfarenheter av uppdragen.
​– Karriärtjänsterna i sig är hur bra som helst, varför kan inte skolan ha dem när andra kan – utan att det blir pajkastning, undrar Sara Bruun

Relaterat

Sara Bruun är förstelärare på Furutorpsskolan i Vinslöv i Skåne. Hon är en flitig användare av IT i språkundervisningen, bloggar, twittrar och delar med sig av sina erfarenheter av det flippade klassrummet. Hon har heller inte dragit sig för att sticka ut hakan i skoldebatten, och satte i somras igång en nätstorm med ett blogginlägg på Skolvärldens hemsida. Hon skrev bland annat:

”Nyss hemkommen från semester tar jag del av debatten i sociala medier om försteläraren. Jag förvånas och upprörs över att lärare debatterar varandras arbetsuppgifter på en så otroligt låg nivå. Regelrätta personangrepp syns här och där och uttryck som “fjäskerilärartjänst” används. Många lärare som av olika anledningar inte är förstelärare benämner sig själva som: andrelärare, sämrelärare och sistelärare.”

Sara Bruun ifrågasatte vad lärare som – anonymt eller öppet med namn – kastar ur sig påhopp på kollegor har för trovärdighet i klassrummet när de ska prata om värdegrund och nätetik. ”Om jag beter mig så här själv i sociala medier – kan jag då gå in i klassrummet och undervisa om något annat och stå för det?”  

– Inför den här intervjun var jag faktiskt tveksam till om jag skulle sticka in huvudet i getingboet igen. Men jag kände att jo, jag står för detta. Det blev en otrolig pajkastning i somras – trots att det ju var precis det jag skrev om, att vi lärare måste sluta med det här tramset. Det har blivit en väldigt sned debatt, säger Sara Bruun.

Sara välkomnade karriärlärarreformen när den kom och tycker fortfarande att syftet är gott. Förutsättningarna för att utföra försteläraruppdraget på hennes skola är bra, anser hon. Hon har en nedsättning i tjänst med tio procent och ett tydligt uppdrag från rektor om att utveckla IT-användningen. 

En förmiddag i veckan har hon inga lektioner, utan handleder kollegor.

– Antalet spontana möten med kollegorna har ökat – någon kommer med sin Ipad och undrar om jag har tid att visa dem en app eller annat. Jag tror att kollegorna ser mig som en resurs. Jag delar mycket på vår interna sida och gör även instruktionsfilmer på min blogg. Jag flippar mitt försteläraruppdrag, kan man säga. 

Så gott som varje vecka träffar hon och en annan förstelärare rektorn och stämmer av hur arbetet fortskrider.

– Det är dels stöttande för oss, dels utvecklande för honom. 

Sara har ett tidsbegränsat förordnande på tre år. Hennes främsta råd till andra förstelärare är att kräva tydliga uppdragsbeskrivningar och att inte ta på sig för mycket.

– Jag är väldigt tydlig som person. Det gäller att våga avgränsa och säga ”nej, det där är ett rektorsuppdrag och inte mitt som förstelärare”. Annars hamnar man lätt i att bli biträdande rektor, för det här är ett uppdrag som det går att jobba ihjäl sig i. 

Förra terminen fanns bara 38 lektorer på landets skolor, enligt Skolverket. Ulrika Nemeth blev klar med sin forskarutbildning i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet 2011, och när möjligheten att få en lektorstjänst dök upp kändes det givet att söka. Sedan höstterminen 2013 är hon lektor i svenska på Östra gymnasiet i Huddinge. Hon håller i fortbildningen för skolans lärare, är pedagogiskt ansvarig för svenskämnet och arbetar med läs- och skrivutveckling.

– Förra året hade jag ett hattigt schema. Jag hade ingen sammanhängande tid för uppdraget utan fick ta en timme här och en timme där. Nu har jag 20 procents nedsättning i tid och har hela fredagarna avsatta för lektorsarbetet. Det har inneburit ett stort lyft för mig – i fjol kände jag mig mest stressad. Ska man ägna tid åt skolutveckling behöver man sammanhängande tid, till att läsa och tänka. Nu känns det som att jag har möjlighet att genomföra mitt uppdrag.

Tillsammans med skolans övriga svensklärare läser och diskuterar hon aktuell forskning och hur det går att få in den i undervisningen. Ulrika gör också lektionsbesök, där hon framför allt studerar eleverna i klassrummet. Vad lägger de tid på? Hur fördelar de uppgifterna under grupparbeten? Gör eleverna det läraren tror?

Samarbetet med kollegorna beskriver hon som gott. Hon kan skämtsamt bli kallad för ”lektorskan” ibland, men har inte mött någon avundsjuka över att hon fått ett lönepåslag på 10 000 kronor. Kanske för att hon har en licentiatexamen och de akademiska kraven på lektorer är tydliga.

– Vi har papper på att vi är forskarutbildade. För förstelärarna är kraven mer ogenomskinliga. Jag kan önska att alla lärare skulle få 5 000 kronor mer i månaden, och sedan att en del fick mer utöver det. Det är viktigt att alla andra lärare också bereds tid att arbeta med skolutveckling. Det är inget en ensam förstelärare eller lektor kan göra, säger Ulrika, som har ett tidsbegränsat uppdrag som lektor.

– Jag kan förstå kommunernas osäkerhet kring pengarna i och med att reformen är så ny. De kanske inte vill sitta med ett gäng gråhåriga lektorer om 15 år, men det är en risk de får ta.

Bara fem av 16 lärare som gick forskarutbildningen samtidigt som Ulrika Nemeth har i dag återvänt till grund- och gymnasieskolan. Majoriteten arbetar i stället på lärosäten. Inte så konstigt, med tanke på arbetsförhållanden och löneutveckling, menar Ulrika.

– Jag tycker att det är jättestor skillnad på mitt jobb i dag jämfört med innan jag gick forskarutbildningen. Jag har ett helt annat perspektiv med mig nu och ett mer kritiskt förhållningssätt till det vi gör. Jag tror att forskarutbildade lärare är bra strateger och det måste skolan ta till vara på. Det kan nog vara problematiskt på en del håll, med rektorer och huvudmän som inte riktigt vet vilka kompetenser vi har. Men om lektorerna ska vara med och lyfta skolan måste vi ju finnas kvar i den.

Sara Bruun menar att skolmyndigheterna borde gå ut med tydligare direktiv om hur tillsättningen av förstelärare ska gå till.

– På skolor där förstelärare utses med ryggdunkningar skapas avundsjuka och missunnsamhet. Jag har full förståelse för att man blir riktigt arg och besviken om man inte blir utsedd om det är så det går till. Sedan finns det många kommuner som har bra utnämningsprocesser, där man söker tjänsterna. Att förstelärarna utses på ordentliga grunder är en knäckfråga. Karriärtjänsterna i sig är hur bra som helst. Varför ska inte skolan kunna ha det när andra yrken kan det, utan att det blir pajkastning?

Varför blir det avundsjuka, tror du?
– För att ingen ska vara bättre än någon annan. Alla ska med, alla är lika duktiga – det sitter i väggarna.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons