”Vi måste lyfta läraryrkets vita fläckar”

Vid en sökning på ”läraryrket” lyder de första rubrikerna som dyker upp: ”Därför kommer många av oss att lämna läraryrket” och ”Hot och våld mot lärare ökar”. Utgår vi från samhällets tonläge står läraryrket inför en kris, men det är en verklighet som i många fall inte stämmer. En förvrängd bild kan ge konsekvenser för utvecklingen av landets lärarprofession då samhällets syn har en avgörande roll för opinionsbildningen och dess utveckling.

En anledning till att lärarna har porträtterats som de har gjort kan vara som Hans Rosling skriver i SIN bok ”Factfulness”, att hotfulla budskap upptar vår uppmärksamhet mer än positiva. Därmed kan vi ha en tendens att skapa en mer skrämmande bild kring läraryrket för att få fler reaktioner i verkligheten eller delningar på nätet.

Ett exempel på den negativa bilden av läraryrket som vi valt att ständigt belysa är de låga antagningspoängen som krävs för att komma in på lärarutbildningen. Dessutom är det förmodligen få personer som missat de upprepade rubrikerna om att det beräknas saknas 80 000 behöriga lärare inom tio år, enligt Statistiska centralbyrån. 

Bilden vi skapar påverkar hur utbildningsväsendet kommer att utvecklas

Det finns flera goda exempel under åren som inte fått samma utrymme i debatten. Exempelvis att det är fler lärare som väljer att gå tillbaka till läraryrket, enligt SCB. Bland ungdomar är läraryrket det tionde mest attraktiva yrket, före polis och läkare, enligt Ungdomsbarometern. Tre av fyra lärare skulle rekommendera läraryrket till andra, enligt en undersökning gjord av Skop. 

2014, när vi började lyfta fram lärarbristen, hade samhället kunnat visa på ökningen av antalet nya studenter på lärarutbildningen som skett under de fyra föregående åren, enligt Universitetskanslersämbetet. Vi hade kunnat uppmärksamma att det är studenterna med de lägsta betygen som väljer att hoppa av lärarutbildningen istället för att endast presentera antalet som hoppar av. Det ger en helt ny infallsvinkel på lärarutbildningens situation.

Bortsett från statistiken som vi väljer att plocka fram inom läraryrket, är personer som yrket associeras med lika angeläget att belysa. Att porträttera kompetenta och lyckade personer inom läraryrket kan skapa en mer inspirerande bild av professionen.

I framtiden är det ytterst viktigt att vi presenterar nyanserade perspektiv för att vi ska ha chansen att skapa oss den sanna verklighetsbilden. Med rätt verklighetsbild kan vi fördela resurserna rätt och göra de mest lönsamma prioriteringarna. Det är precis lika viktigt att kunna visa upp de positiva sidorna av ett yrke, speciellt i ett fall som läraryrket. Bilden vi skapar påverkar hur utbildningsväsendet kommer att utvecklas, utbildningsväsendet som formar vår kommande generation.

Min dröm är att vi i framtiden är mer benägna att plocka fram det fina inom läraryrket. Vi bör fråga landets elever vad som utmärker en skicklig lärare. Vi skulle kunna granska statistik kring skola på ett sakligt och nyanserat sätt och samtidigt försöka att alltid finna en lösning på de mörka rubrikerna som dyker upp vid en sökning på internet.

På så sätt skapar vi en bild av läraryrket och skola som består av lösningar och framtidstro, för vi beskriver inte den värld vi ser utan den värld vi skildrar.

Beata Kull, grundare av Lärargalan

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.