”Vi måste våga styra mer”

Igår höll Skolledarförbundet ansvarskonferens i Malmö. I samband med det lyfter förbundets ordförande Matz Nilsson frågan hur skolan på bästa sätt kan ta emot nyanlända elever, så att de barn och ungdomar som kommer till Sverige får ett välplanerat och kompetent mottagande.

– Ansvarskonferens är i Malmö, en av de städer som har ett stort ansvarstagande när det gäller att ta emot nya medborgare. Vi kommer att ta emot fler flyktingar framöver, många av dem är barn, och då menar vi att det nu måste tas fram en nationell strategi, för hur mottagandet av nyanlända elever ska se ut, säger Matz Nilsson.

Han lyfter att det i dagsläget ofta är samma skolor som tar emot de nyanlända eleverna. Och när det hela tiden kommer in nya elever i klasserna påverkar det elevernas progression, det påverkar lärarnas undervisning och det gör att det inte blir någon kontinuitet.

– Vi måste ha nationell strategi så att de barn som kommer hit känner sig välkomnade. Det behövs satsningar på språkstöd, elevhälsa, validering och studiehandledning på modersmålet. Men vi måste också ha en nationell strategi för hur vi ska integrera ut eleverna. Skolorna i socioekonomiskt svaga områden ska inte ta hela ansvaret. Vi måste ha fler skolor som är med och tar ansvar.

Hur kan man göra det konkret?

– Politiken måste våga och vilja, vi har länge haft en bostadssegregation i samhället och enda sättet att komma bort ifrån den är att göra så att skolan inte blir segregerande utifrån var man bor, skolan ska var en mötesplats där elever med olika bakgrund möts. Det kan man styra men det kräver politiskt mod. Man måste styra på ett sådant sett att vi inte stigmatiserar och låter problemen fortsätta växa, säger Matz Nilsson.

Matz Nilsson återkommer till att man måste styra mer och styra i förväg. Så att lärare och skoledare är förberedda och får förutsättningar att bedriva en framgångsrik skola.

Handlar det också om mer resurser? 

– Det är en resursfråga men framförallt en nationell styrningsfråga. Vi vill ha nationella riktlinjer för hur vi ska jobba med mottagandet och därför vill vi att skolmyndigheterna ska ta fram det. Men man måste också backa upp med resurser.

Dessutom, säger Matz Nilsson, behöver man få de skolledare och lärare som är erkänt skickliga och har erfarenhet av att jobb med språkinlärning och i tvåspråkiga miljöer att söka sig till utsatta områden. Så att de skolorna kan lyfta.

Finns det något skolledare kan göra redan idag?

– Absolut, vi vet att det finns skolor som lyckas vända resultaten. Det finns flera framgångsrika skolor i utsatta områden men även dessa signalerar att när det hela tiden kommer nyanlända elever så stannar framgången av för man måste hela tiden börja om. De skolor i utsatta områden som lyckats vända utvecklingen måste få fortsätta med detta, säger Matz Nilsson.

Går det att nämna några framgångsfaktorer?

– Den största är att jobba väldigt aktivt med eleverna, att man har en aktiv dialog med vårdnadshavare och andra så att de blir delaktiga och stöttar. Vi vet också att skolor som hela tiden jobbar med att inte släppa igenom elever som inte lyckas, det är skolor som är framgångsrika. Och det handlar om positiv tillit och att man känner förtroende för varandra