Video-chatt om Hatties forskning
John Hatties studier har gjort honom till en superkändis. Men hur omvandlar man hans forskning till svenska klassrum? Fyra lärare från olika landsdelar diskuterade just detta i en videochatt.– Det blev konkret och enkelt. Så här borde lärare mötas oftare, säger Sven Järgenstedt, gymnasielärare i Göteborg och bloggare.
De hittade varandra via Twitter-flöden från Björn Kindenberg i Stockholm. När Kindenberg frågade på Twitter om några lärare ville diskutera John Hatties nya bok hakade tre på: Sven Järgenstedt i Göteborg, Helena Kvarnsell i Nacka och Pontus Bråmer, Sollerön. Två gymnasielärare och två grundskolelärare.
Professor John Hattie är högaktuell, hans nya bok ”Synligt lärande för lärare” kom nyss ut på svenska och han besökte Stockholm i november för att föreläsa. Boken utgår från hans stora studier som redovisas i boken ”Visible learning” men riktar sig nu direkt till lärare.
De fyra lärarna hade läst en hel del i båda böckerna och bestämde sig för att diskutera två kapitel i den nya boken. Dels om lärarens roll, som den viktigaste aktören i utbildningsprocessen, dels hur man ska förbereda lektioner. Videosamtalet, som skedde via Google+Hangout (se på tools.google.com), började, som vilket möte som helst, med att de presenterade sig.
– Sedan försökte vi ge varandra exempel på vad vi själva tror är framgångsfaktorer, säger Helena Kvarnsell, högstadielärare i NO, matte och teknik på Björknässkolan i Nacka.
Hon hade själv skummat Hatties böcker men lusläst SKL:s kortversion, vilken också finns att ladda ner som pdf.
– Vi resonerade sedan om lektionsbegreppet. Varför ska en lektion vara 40 minuter och kan man ta en paus, låta eleverna gå hem och sova och fortsätta sen? Vi blev också konkreta, som hur bygger vi en lektion i biologi om fotosyntesen så att eleverna når kunskapsmålen? Och hur får vi ihop detta utan att vi själva jobbar dag och natt, säger Helena Kvarnsell.
Sven Järgenstedt:
– Jag gillar att Hattie gör ett ärligt försök att beskriva vad som fungerar och inte fungerar statistiskt sett. Men jag tycker faktiskt att den nya boken är lite tradig, det blir omständligt.
Hatties första bok gillade han trots att den består så mycket av statistik:
– Den visar tydligt på att det är väldigt många faktorer som spelar roll. Det är också viktigt att satsa på flera av dem, vilket många länder inte gör utan fokuserar bara på en. Som här i Sverige där vi har fokus på formativ bedömning.
Samtalet över nätet pågick en kvart längre än de planerat och de fick blodad tand:
– Vi har ett nytt möte inbokat den 17 december klockan 20. Är någon intresserad av att vara med går det bra att höra av sig till mig på Twitter, @svenjargen.
Då ska de tala om kapitel 5 och 6 är planen.
– När vi satt där och pratade kändes det spännande. Det blev ett möte där lärandet stod i fokus och inte administration eller något annat.
Hatties tio viktigaste framgångsfaktorer:
1. Strukturerad utvärdering av enskilda lärare
2. Lärare får video-feedback på sin undervisning
3. Snabbare undervisning för snabba elever
4. Insatser som minskar störande beteenden i klassrum
5. Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter
6. Feedback från lärare till elev
7. Goda relationer mellan elever och lärare
8. Undervisning utspridd i tiden (inte blockundervisning)
9. Meta-kognitiva strategier för inlärning (till exempel minnes-träning för att snabbt ta till sig en komplex text)
10. Direkt undervisning
I botten på Hatties lista, det vill säga sådant som till och med kan ha negativ effekt på elevers prestationer, hamnar exempelvis mentorskap, helordsmetoden vid läsinlärning, åldersblandade klasser och när eleven själv bestämmer inlärningen.
(Skolvärldens sammanställning utifrån resultaten i ”Synligt lärande.”)