Annons

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Publicerad 19 september 2016

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, förde nyligen fram krav på fem nya reformer för att lyfta den svenska skolan.
Skolvärlden ställde frågan till LR:s styrelse: Vilka är de viktigaste skolfrågorna under läsåret 2016/17. Här är deras svar.

Relaterat

Svante Tideman (förste vice ordförande): Den viktigaste frågan under läsåret är att skolfrågan måste fortsätta att stå i centrum, och att lärarnas villkor är helt avgörande för att säkerställa att eleverna får bästa möjliga undervisning. Lärarlönelyftet, PISA-rapporten, 2017 års löneöversyn och Skolkommissionens slutbetänkande blir bra mätare på hur lärarnas villkor kommer att utvecklas de närmaste åren.

Sara Svanlund (andre vice ordförande): Jag ser att vi just nu har ett antal frågor att arbeta med. I första hand måste vi förbättra arbetsmiljön för våra medlemmar. Lärarna har en väldigt tuff arbetssituation idag med stora utmaningar. Lärarna måste få en chans att vara lärare och bedriva undervisning i en bra studiemiljö. Vi behöver också sätta press på huvudmännen att de permanentar lärarlönelyftet och dessutom skjuter till pengar så att fler lärare får ett lönelyft. Huvudmännen måste visa att de vill satsa på skolan och lärarna.

Miia Austa (ledamot): Att arbeta för att renodla professionen och låta lärare vara lärare. Detta för att komma åt arbetsbelastningen och öka attraktiviteten. Lärare ska få möjlighet att bedriva en väl förberedd undervisning och kunna reflektera över den, samt få tid och möjlighet att skapa goda relationer med elever för feedback och stöttning i lärprocessen. Staten måste ta ett ökat ansvar för att möjliggöra detta i alla skolor - oavsett kommun eller fristående huvudman. 

Anna Carlsson (ledamot): För LR, i betydelsen alla medlemmar, är arbetssituationen viktigast nu. Att ges professionell tillit och handlingsutrymme att kunna utföra de komplexa kärnuppdragen med kvalitet och stolthet. Problemet är inte tillfälliga arbetstoppar utan snarare systemtrötthet – för mycket hinder i skolors och huvudmäns styrning, organisation och stödfunktioner. Vi behöver hälsosam balans mellan komplexa krav och resurser, snabbare omfördelning av resurser dit de behövs, ändamålsenlig tidsanvändning, utbyggd elevhälsa, strategisk kompetensförsörjning, funktionella IT-system med mera.

Sten Hagberg (ledamot): Jag väljer att fokusera på den orimliga arbetsbelastning som många lärare och SYV har, och hur vi kan använda den nya arbetsmiljöförordningen 2015:4. Denna förordning säger bland annat två viktiga saker: 1) Du ska veta vilka arbetsuppgifter du ha. 2) Du ska veta vilka arbetsuppgifter du ska prioritera om tiden inte räcker till alla. Som med allt regelverk har det dock ingen effekt om det inte tillämpas. Vi i LR måste nu se till att det blir verkstad av denna förordning överallt i landet i våra skolor.

Duska Jansson Dobrota (ledamot): En tredelad raket där LR måste jobba parallellt på flera spår där både den nödvändiga löneuppvärderingen men också frågan om arbetsbelastningen och arbetsmiljö för våra medlemmar. En viktig medspelare i detta arbete måste vara staten – inte minst i frågan om att öka likvärdigheten i skolorna runt om i landet – det är fortfarande för olika, vilket inte minst visades i den senaste undersökningen som LR gjort. Där har vi övertygad vissa delar av det politiska Sverige men det finns mera jobb att göra. Sist men definitivt inte minst har vi frågan om att vårt förbund ska vara ett modernt och relevant förbund för alla våra medlemmar! Jag ser fram emot detta läsår!

Karin Johansson (ledamot): Inåt ska vi arbeta med hur LR bäst ska organisera sig för att möta medlemmarnas olika behov så att alla medlemmar oavsett huvudman, skolform och yrke får ett vasst och likvärdigt fackligt stöd. Utåt ska vi ta problemformuleringsinitiativet i skolfrågan och se till att vi som kan skolan – lärare och vägledare – visar vad vi vill uppnå och blir självklara talespersoner för våra yrken. I båda frågor behöver vi hjälpas åt på alla nivåer i förbundet för att hitta nya infallsvinklar och angreppssätt.

Catharina Niwhede (ledamot): Det viktiga för Lärarnas Riksförbund är att sätta agendan och tala om vilken skola vi ska ha i framtiden. Våra medlemmar är de som vet vad undervisning och vägledning är så det är vi som ska tala om detta för politiker och beslutsfattare. Vi måste tala om våra yrkesskickliga medlemmar och att de är värda höga löner. När vi fått höga löner för lärare och studie- och yrkesvägledare kommer det bli svårare att sätta dessa yrkesgrupper att arbeta med annat än vad kärnan i deras uppdrag är.

Ingrid Pihl (ledamot): Mest akut är att stötta ombuden i den statliga lärarlönesatsningen på lokal nivå. LR bör ligga på övriga beslutsfattare att ta sitt ansvar för både lönebildning och arbetsmiljö i reformens kölvatten. På längre sikt bör vi återerövra professionen och stoltheten i våra medlemmars arbete. Vi ska vara den självklara talespersonen för vad skolan behöver och sedan är det upp till alla aktörer som åtminstone på pappret vill ta ansvar för skolan, att göra verklighet av pratet om ökad attraktivitet.

Katarina Reineck (ledamot): Viktigaste frågan är att få ordning på lärares arbetsbelastning. Det sker en rovdrift utan like nu. Inga uppdragssamtal förs där arbetsuppgifternas tidsåtgång, kvalitet och ansvar balanseras mot resurserna. Detta är ett klart brott mot arbetsmiljölagen. 
Därefter kommer behovet att få ordning på samordning mellan kompetensutveckling, befattningar och löneutveckling över yrkestiden.

Ragnar Sjölander (ledamot): Den viktigaste frågan under läsåret är att LR:s medlemmar måste uppleva att det sker ett paradigmskifte i synen på dem och arbetet de utför, ett skifte som tar sig uttryck i märkbara förbättringar: minskad arbetsbelastning, högre lön som värdering av arbetet, ökat förtroende och stöd för lärares och SYV:s arbete från rektorer, chefer, politiker och vårdnadshavare och en tydlig tendens till statlig inblandning och styrning av de grundläggande villkor som råder i de svenska skolorna, oavsett huvudman.

Robin Smith (ledamot): Vid sidan av villkorsfrågorna och samarbetet med politiken om en sundare och starkare statlig styrning av skolan, så behöver vi som förbund formulera en idé om riktningen för vår fortsatta utveckling efter nästa kongress. Det bultande hjärtat i både skolan och den fackliga gärningen är bildningstanken, idén om att vi i gemenskap med andra kan utveckla oss själva, både som individer och kollektiv, till något ständigt starkare, klokare och bättre. Den tanken vill jag att vi förvaltar. 

Mats Sternbring (ledamot): Givetvis är arbetsmiljö och lön grunden. För detta krävs att professionen, de legitimerade lärarna, återtar ”tolkningsföreträdet” för hur svensk skola skall fungera och organiseras tror, och hoppas, jag att samhället har förstånd nog att ge lärarna och skolan de förutsättningar som krävs. Detta kräver dock att kommunala, och andra huvudmän, vågar lita på lärarna och inriktar sig på att förse professionen med nödvändiga medel. Då lockar vi rätt personer till yrket och skapar en högkvalitativ skola.

Lars Windisch (ledamot): Den viktigaste frågan för LR under 2016/17 är att arbeta för att fortsatt uppvärdera läraryrket och igen göra det attraktivt. Det måste ske parallellt med såväl uppvärdering av lön och att renodla arbetsuppgifterna kring undervisning och vägledning för att minska arbetsbelastningen. LR behöver samarbeta med olika aktörer där vi är överens för att ta initiativet i skoldebatten och opinionsarbetet.

Robert Ljungquist (LR Stud, representant): Den viktgaste frågan för LR det kommande läsåret är att fortsatt arbeta för att lärarprofessionen uppvärderas. I synnerhet med tanke på den lärarbrist som vi står inför. Det blir extra viktigt att bibhålla de reformer som har sjösats, som t.ex. lärarlegitimationen, i tider då de ifrågasätts. Det blir också fortsatt viktigt att arbeta för att huvudmännen tar sitt ansvar i uppvärderingen av yrket och att de inte obemärkt använder lärarlönelyftet som en ursäkt för att inte satsa på att lyfta lärarlönerna. Ett led i att fortsatt uppvärdera professionen är också att ställa höga krav på lärarutbildningen. För art öka kvaliteten på utbildningen är det min uppfattning att en dimensionering behöver komma till stånd, samt att ett golv för intaget till utbildningen finns.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världens bästa Anna är redo för en ny karriär

Jobb

Hon har tagit ett SM-guld, fyra VM-guld – och en lärarexamen på grundlärarprogrammet. Världens bästa innebandyspelare, Anna Wijk, ska nu fortsätta sin karriär i klassrummet som lärare.
– Det är ett fantastiskt viktigt yrke och jag är redo för uppgiften, säger hon.

Annons
Annons

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Annons
Annons

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Annons

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Lista: Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons