”Viktigt att se dem som en resurs”
Föräldrar kan vara riktigt, riktigt jobbiga.
Ändå är det sällan det uppstår allvarliga konflikter.
– Jag tycker att det är viktigt att se föräldrarna som en resurs. Hur jag bemöter dem är A och O för hur relationen blir, säger Ann Lundgren, SO-lärare 6-9.
Fem bra tips från Birgitta Kimber, psykoterapeut och speciallärare, tillika mamma till SET-programmet:
1. Gå inte i försvar, det blir bara en kamp och det måste du undvika. Om du blir arg, be om time out och fundera. Det är viktigt att du känner igen dina egna signaler.
2. Gå med, inte emot. Det innebär inte att du håller med. Oavsett hur rätt eller fel de har tjänar vi på att gå med. Säg ”oj, så har inte jag sett det, vi får hitta en lösning tillsammans”.
3. Kom överens om strategier och se till att följa upp dem. Ofta så lugnar sig föräldrarna när man har gjort en plan.
4. Det som kan verka koko behöver inte vara koko. Vi vet att lärare och personal ser väldigt lite av vad som pågår.
5. Om du inte klarar av att hålla dig lugn, säg att det blev fel och att du vill börja om. Då är de flesta föräldrar generösa. Ödmjukhet gör att föräldrar ofta backar, medan påstridighet eldar på kampen.
På sju år har Ann Lundgren bara råkat ut för en enda riktigt allvarlig konflikt med en förälder. Det var i början av karriären, på en annan skola. Två flickor i samma klass bråkade och det gick inte över.
Den ena flickans mamma klev in med krav på hur situationen skulle lösas. Hon ville att den andra flickan skulle omplaceras. Rabaldret blev större och värre. Det var svårt att komma överens och flickan med den engagerade mamman fick byta klass.
– Det blir ett problem när gränsen för vad som är skolans uppgift och för vad som är hemmets uppgift blir otydlig. När föräldrar vill komma in och berätta hur en lärare ska göra, när de ger order, säger Ann Lundgren.
Sällan betyg
Det kan handla om att föräldrar vill bestämma i vilken grupp deras barn ska placeras, eller hur skolan ska lösa konflikter mellan elever. Hur undervisningen ska skötas. Mer sällan gäller det omdömen och betyg.
Ann Lundgren jobbar på Trädgårdsstadsskolan i Tullinge, utanför Stockholm. Området tillhör de mer välbeställda i kommunen Botkyrka. Här jäser nybyggda villor. Föräldrarna har gott om både pengar och ambitioner för sina barn. Inuti skolan råder skoförbud. Elever och lärare tassar i strumplästen. Trädgårdsstadsskolan är åtta år gammal, ljus och med högt i tak. Sedan starten 2002 jobbar personalen med SET, social och emotionell träning. Psykoterapeuten och specialläraren Birgitta Kimber har utvecklat programmet och är också knuten till skolan. Hon tränar lärarna i att lyssna och att inte gå i försvar.
– En förälder är privat i mötet med skolan medan skolan ska vara professionell. Man måste ställa högre krav på dem som jobbar i skolan, säger hon.
Reagerar som person
Bråk mellan pedagoger och föräldrar startar ofta för att läraren reagerat mer som en privatperson än som en professionell. Hamnat i försvarsställning. Det går att förebygga.
I höstas blev Ann Lundgren mentor för en grupp elever som började sexan. Hon och de andra mentorerna startade med två långa föräldramöten, tre timmar vardera.
På det här sättet lär föräldrar och lärare känna varandra. Mammor och pappor kan ta upp farhågor och förväntningar och diskutera tillsammans med pedagogerna.
– Om det blir en konflikt har föräldrarna lärt känna oss och varandra. De vet vilken inställning vi har, de vet att vi vill att de hör av sig direkt till oss när det är något och inte går och pratar med varandra och sen stormar det, säger Ann Lundgren.
Föräldrarnas attityd till lärare och skola är helt avgörande för hur elevens skolgång blir och hur eleven uppför sig i skolan. Om mamma och pappa talar illa om skolan hamnar eleven i en lojalitetskonflikt, som mest av allt drabbar eleven själv.
”Utmanande föräldrar”
Ulrika Gigård, rektor för Trädgårdsstadsskolan, talar om utmanande föräldrar. De som hör av sig hela tiden till pedagoger och skolledning, även om alla gör sitt bästa för att lösa problemet. Svenska skolor anmäls allt oftare till Skolinspektionen.
– Samtidigt ska det vardagliga arbetet fortsätta, säger Ulrika Gigård.
Det går inte att göra slut med en förälder.
– Men självfallet kan man komma till en punkt när man planterar tanken på att byta skola. Kanske säga ”jag uppfattar det som att du är väldigt missnöjd med ditt barns skola. Om jag vore som du skulle jag fundera på att byta skola för mitt barn”, säger hon.
Rent krasst har Trädgårdsstadsskolan råd att mista några, antalet sökande är större än antalet platser.
– Givetvis är det viktigt för en skola att eleverna stannar kvar, men trivselfaktorn påverkar elevernas framgång. Och missnöjda föräldrar påverkar eleven negativt, säger Ulrika Gigård.
Sällan går det så långt som till att en elev slutar. Bråken löser oftast pedagogerna och föräldrarna tillsammans.
Positiva resultat
Ann Lundgren märker redan positiva resultat efter introduktionsmötena i höstas. Några få diskussioner, men inga vulkanutbrott.
Hon blev färdig lärare 2002. Utbildningen var underligt renskrubbad från all konflikthantering och samtalsmetodik. Samtidigt är skolbarnen i dag begåvade med föräldrar som tar sig och sitt barn på fullaste allvar.
Men ett föräldramöte nyligen drog bara sju mammor och pappor, i en grupp med 39 barn.
– Vi lever i ett individanpassat samhälle, det är jag och mitt, och mitt barn ska ha det allra bästa. Det är inte alltid man utgår från gruppen. Om det är en konflikt mellan flera barn i en klass sätter föräldrarna sig inte in i hur andra barn uppfattat situationen. De ser inte att deras barn har gjort fel, säger hon.
Men trots allt vill Ann Lundberg att föräldrarna hör av sig. Hon är noga med att tacka för mejl och samtal från mammor och pappor. En god relation med dem ger en god relation till deras barn.