Kommentar

”Viktigt diskutera effekterna av fria skolvalet”

En rapport från Timbro ifrågasätter att det fria skolvalet skulle försämra elevernas resultat. 
– Det finns en rad negativa effekter av det fria skolvalet som samtliga måste diskuteras, kommenterar skoldebattören Per Kornhall.

Läs mer

Debattartikeln ”Kamrateffekter är ett skolpolitiskt villospår” finns att läsa här

Debattartikeln bygger på forskningsöversikten – ”Ett skolpolitiskt villospår – Kamrateffekter och utbildningspolitiska implikationer för Sverige” – som Gabriel Heller Sahlgren vid London School of Economics författat på uppdrag av Timbro.

Kamrateffekter handlar enligt artikel om att ”motiverade och studiestarka elever antas motivera andra och på så sätt höja klassens genomsnittliga resultat. Väljer duktiga elever bort en skola, antas därför de kvarvarande eleverna drabbas.”

På DN debatt kritiserar Johan Ingerö, ansvarig för välfärdsfrågor på den liberala tankesmedjan Timbro, idén om kamrateffekter och deras betydelse för skolresultaten. Han menar att det inte finns något stöd för att resultaten i den svenska skolan försämrats av att eleverna kan välja skola.

Debattartikeln bygger på en rapport som är framtagen för Timbros räkning och Johan Ingerö är bland annat mycket kritisk till Skolverkets generaldirektör Anna Ekström som i Agenda nyligen sa att hon vill se över det fria skolvalet.

När Skolvärlden ringer upp Per Kornhall, skoldebattör och författare till flera böcker om skolan, för att få hans perspektiv är han noga med att påpeka att han själv inte läst rapporten som debattartikeln bygger på men poängterar att det handlar om en forskningssammanställning, inte en granskad forskningsrapport. Dessutom har rapportförfattaren tidigare jobbat för en tankesmedja i London med ekonomiska intressen i skolmarknaden.

Med det sagt säger Per Kornhall att Timbro, genom att diskutera kamrateffekters vara eller inte vara, för in en fråga som ligger lite vid sidan av det som skolvalsdiskussionen egentligen handlar om.

– En sak som inte alls nämns i artikeln, vilket måste vara medvetet och det är intressant, är det resonemang OECD för kring det fria skolvalet – i sin analys av det svenska skolsystemet – och där man pekar just på de negativ effekter som ofta uppstår av skolval och segregation.

Det OECD framförallt vänder sig kraftigt emot är att vi saknar ett system som kompenserar för de negativa effekterna, säger han.

– Och det är orsaken till att Anna Ekström gick ut i Agenda och sa att vi måste titta på skolvalet, vilket inte heller nämns i debattartikeln.

Per Kornhall reagerar också på det faktum att man i artikeln enbart fokuserar på eventuella konsekvenser för elevernas resultat.

– Det handlar också om samhälleliga resultat men man säger till exempel inget om segregationens negativa effekter för samhället. Även om alla skolor skulle vara exakt lika bra, så är det fortfarande tveksamt om vi vill sortera barn.

I många stora och medelstora städer har idag skolor där 90 procent av eleverna har annan bakgrund än svensk, säger Per Kornhall.

– Det beror på bostadssegregationen och ovanpå det skolvalssegregation. Det är skolor där man misslyckas i allt högre grad. Så, kamrateffekt eller inte, att gå i skolor som inte är blandade har naturligtvis dramatiskt effekt för möjligheten för de här eleverna att lära sig svenska.

– Ytterligare en effekt av skolvalet är att man som förälder inte längre är så engagerad i sin skola eftersom man vet att den kan väljas bort. Hem- och skolaföreningar har i princip dött ut. Man väljer bort istället för att påverka. Samtliga effekter måste diskuteras.

Frågan om det fria valet är en politiskt känsligt fråga, tillägger Per Kornhall.

– Men ärligt talat, om vi hade bra skolor överallt och ordande samhället så att barnen gick i den skola som var närmast, så undrar jag om inte de allra flesta skulle tycka att det är en ganska bra tingens ordning.

Ytterligare en sak att ha i åtanke, menar han, är vad det egentligen är vi väljer.

– Den absolut viktigaste faktorn är vilken lärare eleven får. Där har du som förälder ingen kontroll, då ska vi ha skolval av lärare. Men det är där den stora effekten ligger. Och ska man analysera skolor utifrån skolresultat så är det ofta föräldrarnas bakgrund som avspeglar sig i siffrorna. Så detta är en mycket mer komplicerad fråga än vad den politiska diskursen gör gällande. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm