Matematisk modellering är ofta grunden för att förstå och lösa problem i yrkeslivet och i samhället. Men i skolmatematiken ges modellering ett litet utrymme. Det visar en ny avhandling från Linköpings universitet.
I gymnasiets kursplan är matematisk modellering en viktig del som eleverna ska lära sig. Det handlar om modeller för att lösa problem som till exempel: hur ska trafiken planeras och varför, vilket är det bästa telefonabonnemanget, eller hur många vargar är lagom för en hållbar rovdjurspolitik.
Men Peter Frejd, doktor i matematikdidaktik vid Linköpings universitet, visar i en avhandling att det inte finns någon enhetlig syn på vad matematisk modellering är och att fokus i matematikundervisningen inte ligger på modellering.
Peter Frejd har dels gjort en läromedelsanalys, dels intervjuat 18 gymnasielärare. Han konstaterar att matematisk modellering främst används i kemi- och fysikundervisning, inte i matematik.
– I dag råder osäkerhet både kring vad matematisk modellering är och hur det ska presenteras i undervisningen. Resultatet blir att det används ganska lite i matteundervisningen, medan det är ett viktigt inslag i yrkeslivet, kommenterar Peter Frejd i ett pressmeddelande.
Han menar att lärarna måste bli tydligare i sin undervisning och att läromedlen behöver kompletteras.
– Man kan också bjuda in människor från yrkeslivet som visar modelleringsproblem i praktisk tillämpning. Då får ju också eleverna ett bra svar på den fråga de ofta ställer: vad ska vi egentligen ha matten till?