Annons

Vilka musiklärare vill vi ha?

Publicerad 25 juni 2015

DEBATT Antagningsprov för lärarutbildning i musik på samtliga behörighetsgivande utbildningar borde vara ett krav, och beslutet om förändrade behörighetskrav för fritidspedagogers möjlighet till lärarlegitimation för skolämnen bör omprövas. Det skriver Lärarnas Riksförbunds forum för kultur och kommunikation. 

Räcker det med tio veckors studier, utan förkunskaper och utan antagningsprov, för att bli lärarlegitimerad musiklärare med behörighet att sätta betyg upp till år 6? Svaret är ja.

Låt oss gå tillbaka i tiden. Året är 2008 och Lärarutredningen presenterar sitt betänkande SOU 2008:52. Bakgrunden är många års negativ utveckling på skolorna med ett ökande antal outbildade lärare som inte håller kvaliteten.

Allmänheten och massmedia börjar reagera mot kommunernas växande välvilja att anställa icke utbildad personal i skolorna – de skulle genom sitt “utifrånperspektiv” bidra till så mycket “annan, djupare kunskap”. De verkliga bakomliggande orsakerna till missförhållandena – lärarbrist och ansträngd kommunal budget – sopades under mattan med, hör och häpna, pedagogiska argument. Som att det skulle vara en “fördel” att undervisa i ämnen man själv inte behärskade, eftersom man då skulle ha lättare kan sätta sig in i elevernas svårigheter.

Lärarlegitimationens syfte var enligt betänkandet att höja personalens kompetens och därmed verksamhetens kvalitet och elevernas måluppfyllelse. Behörighetsreglerna för dem som undervisar skulle “förtydligas och skärpas”. Ett steg mot en uppvärdering av ämneskunskaperna för blivande lärare var också tydlig i utredningens förslag till den nya lärarutbildningen, där blivande musiklärare skulle läsa fyra terminer i sitt första undervisningsämne. Endast ämnena musik, svenska och samhällskunskap skulle kräva så mycket ämnesstudier för behörighet att undervisa i grundskolans högstadium. För musik rekommenderade också denna nivå av ämneskunskaper för samtliga årskurser i grundskolan, alltså även för åk 1-6.

Det faktum att eleverna i årskurs 1-6 i en majoritet av fallen undervisades av sina klasslärare i de praktiska och estetiska ämnena lyftes och det poängterades att det inte kan vara ett självändamål att alla lärare måste garanteras heltidsanställningar på en och samma skola, men att det är av största betydelse att elever undervisas av lärare som har djupa kunskaper i sina undervisningsämnen.  

En viktig komponent i den nya riktningen för den svenska skolan var att förtydliga kunskapskraven i läroplanen, så att eleverna kunde veta vad som förväntades av dem och lärarna kunde lägga upp sin undervisning mot tydliga mål. För musikämnets del mottogs den nya läroplanen lgr11 med hurrarop, eftersom den så tydligt fokuserade på praktiskt musicerande, musikskapande och musikanalys.

Nu fanns förutsättningar för en globalt sett djärv kursplan i musik, där alla Sveriges medborgare inom en snar framtid skulle kunna skapa musik och musicera på flera olika instrument i olika genrer. Det praktiska är kärnan i svensk musikundervisning, en svensk grundskola ska inte släppa ut någon elev som inte kan spela ackord på gitarr eller piano, samt melodi-, bas- och slagverksinstrument. Man förstår att en sådan läroplan verkligen kräver sina utbildade musiklärare!

Hur har då intentionen från utredningen 2008 förvaltats?

Efter en rad förändringsregleringar av lärarlegitimationen står vi sedan 1 dec 2013 inför det faktum att en fritidspedagog med äldre utbildning (1993–2001) nu kan få legitimation och få sätta betyg i åk 6 i bild, biologi, musik, samhällskunskap, svenska och ev teknik. Den som har en ännu äldre utbildning (före 1993), som förmodligen heller aldrig gick sin utbildning med syfte att bli behörig lärare, har nu all formell behörighet, det vill säga 7,5 högskolepoäng som krävs för att få lärarlegitimation i till exempel musik för år 1-3, och behöver endast komplettera med 2,5 poäng för att få behörighet upp till åk 6 och därmed kunna sätta betyg.

De reaktioner som kommer från fritidspedagoger över denna reform är blandade – dels finns det de som känner en stolthet över att deras ämnesstudier i många olika skolämnen under tre års högskoleutbildning uppvärderas. Dels kan man ana en viss överraskning – utbildade fritidspedagoger är en bristvara på många skolor, där huvudman och rektorer tyvärr inte är så insatta i fritidsverksamheten att de kan se skillnad mellan en outbildad person från gatan och en person med tre års högskoleutbildning. En legitimation för utbildade fritidspedagoger har därför av en del setts som en naturlig följd av legitimationsreformen för lärare.

Men legitimation och behörighet att sätta betyg upp till år 6 i rena skolämnen? Många befarar att detta endast är ett sätt att bättra på statistiken – öka antalet utbildade lärare på pappret. En annan farhåga är att fritidspedagoger, som hittills betraktats som en annan yrkeskategori med andra förutsättningar än lärare, nu ska tvingas bära både läraransvar och sköta viktiga fritidspedagoguppgifter för fritidsverksamheten. En reaktion som hörs från många fritidspedagoger är en besvikelse över att deras huvudverksamhet, fritidsverksamheten, fortfarande inte erkänns och respekteras.

Om tio högskolepoäng kan vara behörighetsgivande upp till år 6, hur kan då nästa steg för behörighet att undervisa år 7-9 kräva 90 högskolepoäng, med en hög andel högskolepoäng i rena instrumentalstudier, där studenten inte ens har kommit in på utbildningen utan mångåriga förberedande instrumentalstudier och antagningsprov? Får vi den undervisning vi vill ha i en nationellt likvärdig kunskapsskola? Får vi generellt sett de lärare vi vill ha?

Lärarnas Riksförbund anser att antagningsprov för lärarutbildning i musik på samtliga behörighetsgivande utbildningar borde vara ett krav och att beslutet om förändrade behörighetskrav för fritidspedagogers möjlighet till lärarlegitimation för skolämnen bör omprövas.

/För Lärarnas Riksförbunds forum för kultur och kommunikation,
Helena Linge, 2:e vice förbundsordförande, Lisa Bengter, Christian Jensen, Lena Landström, Elise Ling, Johan Runesson, Sarah Schmidt

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons