Vill ha mer brittiskt i skolan
Susan Nieland har undervisat i både England och Sverige. Den engelska skolan är inte perfekt, säger hon, men att uppmuntra och utveckla yrkesskickliga lärare är man betydligt bättre på.
Jobbar med: Lärare i årskurs 1–3 på International School (tvåspråkiga klasser), Kvarngärdesskolan i Uppsala, samt förstelärare.
Ålder: 44 år.
Lärare sedan: 23 år, varav 7,5 år i Sverige. Har tidigare arbetat som lärare i England.
Ledord i klassrummet: ”If you see someone without a smile, give them one of yours”.
”I England pushas kunniga och engagerade lärare till att utveckla sina områden och dela med sig av sina kunskaper till kollegorna. Lärarna har olika ansvarsområden och får betalt för det också. Den kulturen finns inte i den svenska skolan. Men jag tror att karriärtjänsterna kan vara en bra start.
Jag har alltid älskat att lära mig av mina kollegor som gör fantastiska saker, jag vill ju veta hur de gör så att jag också kan utvecklas. Jag har ett försteläraruppdrag nu och ska lära ut cirkelmodellen – en metod för att utveckla elevernas skrivande – till andra lärare i kommunen.
Jag har alltid känt starkt för att inget barn ska behöva växa upp utan att kunna läsa och skriva. Det var ett skäl till att jag blev lärare. Vår nya läroplan är tydlig: eleverna ska behärska olika textgenrer. Alla lärare känner förstås till de formuleringarna, men kan vara osäkra på hur de ska göra i praktiken.
Jag har jobbat med cirkelmodellen i England och har därför fått uppdraget att föra kunskaperna vidare. Trettio procent av min tjänst har avsatts till uppdraget, i praktiken tar det mer tid.
Jag skulle förresten önska att en ny läroplan alltid följs av utbildning. Inte bara ”läs själv”. Vill man höja statusen på läraryrket måste lärare erbjudas professionell vidareutbildning. Karriärtjänsterna är ett bra sätt att ge lärare erkännande för det jobb vi faktiskt gör. Jag har jobbat i Sverige i 7,5 år, men min lön är fortfarande inte i närheten av den jag hade i England. Så för mig handlar försteläraruppdraget också om att till slut få ekonomisk kompensation för mitt arbete.
Men jag har aldrig ångrat att jag blev lärare. Det är en glädje att vara med barnen varje dag och se deras entusiasm när de gör framsteg. Jag tror det här är vad jag var ämnad att göra.”