Yrkeslärarna glöms bort

Yrkesprogrammen på gymnasiet har tappat i popularitet sedan 2010. I debatten framhålls ofta argumentet att det beror på att dagens yrkesprogram inte automatiskt ger behörighet till högskolestudier. Även Skolverket ser det som en möjlig förklaring.

Uwe Müller, ledamot i LR:s forum för yrkesämnen och själv yrkeslärare sedan 40 år tillbaka, tycker att det har framställts skevt i massmedia.

– Det har låtit som att man inte kan söka till högskolan om man gått ett praktiskt program. Men det stämmer ju inte. Alla har rätt att få allmän behörighet, men man måste inte. Det här diskuterar vi väldigt ofta med föräldrar och framtida elever. Man gör ett aktivt val i tvåan om man vill satsa på den mer studieförberedande linjen eller gå djupare in i det praktiska.

Han tror också att kommuner gärna passar på att lägga ner kostsamma praktiska utbildningar med motiveringen att söktrycket är för lågt.

– Det finns exempel på att privata skolor startat upp på orter när den kommunala gymnasieskolan lagt ner yrkesprogrammet, och antalet sökande har då visat sig vara fullt tillräckligt. Då stämmer ju inte kommunens motivering.

Samtidigt menar han att det grundläggande problemet för yrkesprogrammen ligger i synen på yrkeslärarprofessionen, inte minst exemplifierad i det undantag från kravet på lärarlegitimation som införts för gruppen.
Efter 40 år i yrket tror Uwe Müller att högre krav på pedagogisk utbildning – och med det höjd status – för lärarna i praktiska ämnen skulle lyfta verksamheten och göra programmen populärare igen.

– Yrkeslärarna vill givetvis ha legitimation precis som andra lärare. De behöver ha både gedigna yrkeskunskaper och pedagogisk kompetens. Det är en hel del idag som inte är utbildade, och det kan självklart vara så att de gör ett utmärkt jobb. Men risken är att man genom undantaget skapar ett A- och ett B-lag bland lärarna. Ser man det från arbetsgivarsidan är det förstås billigare med outbildade lärare.

Trots att eleverna på yrkesprogrammen blir färre med åren så är utbildade lärare en bristvara. Något som Uwe Müller inte tycker inte är så konstigt.

– Först ska de ju ha fem sex års erfarenhet av ett yrke, och sedan läsa in sin lärarbehörighet. Då måste de ta studielån, och efter det går ner i lön jämfört med tidigare. I många fall flera tusen i månaden. Vem vill göra det?

Vad gäller elevtrycket så menar han att det håller på att vända.

– Det kommer en förändring. Vi kan se att 2016 ökar de markant. De här utbildningarna leder oftare till ett jobb och en inkomst än övriga.

Yrkes-SM genomförs mellan 14 och 16 maj i Umeå. Vinnarna blir en del av Yrkeslandslaget som tävlar i EM i oktober 2014 och i VM i Sao Paulo 2015.