Yrkesprogrammens kontakt med arbetslivet brister

Det har stormat en del från politiskt håll kring Alliansens förändring av yrkesprogrammen i gymnasiereformen 2011. Söktrycket på utbildningarna har sjunkit och de rödgröna partierna skyller på att yrkesprogrammen inte längre ger automatisk högskolebehörighet, något de vill återinföra om de får makten.

Dagens Nyheter skriver att en tidigare opublicerad enkät av Skolinspektionen visar att yrkesprogrammen brister i kontakten med de yrkesliv som väntar eleverna. Den ingick i granskningen som Skolvärlden rapporterade om juni där Skolinspektionen konstaterade att 60 av 64 gymnasieskolor med yrkesutbildningar måste utveckla sitt arbete för att minska risken för avhopp.

I enkäten med 815 elever i årskurs 2 uppger bara 45 procent att de har fått besök på skolan av personer som arbetar med yrket de utbildar sig till. En tredjedel säger dessutom att de inte har gjort något studiebesök på en arbetsplats.

– Skolan har ett jätteviktigt ansvar för att det ska vara en bra kontakt med yrkeslivet. Det här ska inte brista, det är en nyckel till att yrkesprogrammen ska bli bra, säger Skolverkets överdirektör Helén Ängmo till DN.

Lärlingsutbildningarna på gymnasiet som blev permanenta i samband med gymnasiereformen står inför samma problem. Där ska hälften av tiden vara förlagd på en arbetsplats, men så har inte alltid varit fallet. Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Tomas Tobé vill samtidigt ha ännu mer tid utanför skolan. Hans parti vill även utöka antalet lärlingsplatser med en femtedel.

– Nu vill vi att merparten av utbildningstiden ska vara förlagd till en arbetsplats. Här kan man titta på Tyskland som varit väldigt framgångsrika med sitt lärlingssystem och det bygger mycket på att ungdomarna är ute på en arbetsplats den mesta tiden, kanske tre av fem dagar, och får en lön under utbildningstiden. Det anses vara en förklaring till att Tyskland har den lägsta ungdomsarbetslösheten inom EU, 7,5 procent mot nästan 24 procent i Sverige, säger han till Svenska Dagbladet.

Lärarnas Riksförbunds och Sveriges Elevkårer har också undersökt elevernas upplevelse av den nya gymnasieskolan. I en rapport som presenterades i juni ingick 1000 sistaårselever i den nya gymnasieskolans första kull. Här uppgav nio av tio elever att deras gymnasieutbildning i ganska eller mycket stor utsträckning förberett dem för kommande studier eller arbetsliv, men då ingår även elever på de högskoleförberedande programmen.