Yrkesutbildningarnas status ska höjas

Efter att ha prövat på att tapetsera tillsammans med några av eleverna på S:t Martins Gymnasium, Solna, höll gymnasieminister Aida Hadzialic presskonferensen tillsammans med Peter Jeppsson, Svenskt näringsliv, och Tobias Bodin från LO. Tillsammans ska de under 2016 – som döpts till Yrkesutbildningens år – göra olika insatser för att höja yrkesutbildningarnas status, kvalitet och attraktivitet.

Varför gör ni den här satsningen?

– Yrkesprogrammen är viktiga och vi vill att fler elever ska läsa de här inriktningarna för vi vet att de leder till jobb. Yrkesprogrammen är också viktiga för branschernas kompetensförsörjning och sett till Sveriges välfärd och konkurrenskraft. Därför känns det bra att kunna göra detta tillsammans med parterna. Vi ska kraftsamla och visa på betydelsen av praktiska utbildningar, säger Aida Hadzialic till Skolvärlden.

Gymnasieministern lyfte under presskonferensen det faktum att intresset för utbildningarna sjunkit sedan 2008, något hon säger har intensifierats de senaste åren.

– Jag hoppas att vi som effekt av satsningen, och andra satsningar som regeringen gör, på sikt kommer se ett trendbrott och att fler söker sig till ett yrkesprogram, sa hon.

Vilken är din analys av att intresset för praktiska utbildningar minskar?

– Dels är bilden av yrkesprogrammen för dålig. Många elever uppfattar det som ett sämre alternativ, man ser det som något för dem med lägre ambitioner, så får det inte vara. Det handlar också om att högskolebehörigheten tagits bort, många ser yrkesprogrammen som en återvändsgränd och man ser inte vart utbildningen leder. Därför är branschsamverkan viktigt. Och så handlar det om att höja kvaliteten generellt, det finns en lärarbrist inom de här utbildningarna. Fler måste vara behöriga och det satsar regeringen på, tillsammans med höjda löner.

Vilka insatser som ska göras under Yrkesutbildningens år är inte färdigformulerat. Aida Hadzialic nämner insatser som att se till att branschföreträdare är mer närvarande på skolorna och att man ska kora årets Yrkeslärare.

– Det handlar om att på olika sätt synliggöra varför yrkesprogrammen är viktiga, till exempel genom kampanjer i sociala medier, den sortens insatser. Kulmen blir Euroskills, eller Yrkes-EM, som går av stapeln i Göteborg i december och där våra yrkeselever visar upp sin yrkesskicklighet.

Du nämnde den allmänna högskolebehörigheten. Borde den ingå med automatik, precis som tidgare?

– Det jag föreslagit är att högskolebehörigheten görs till norm. Utgångspunkten är att alla elever ska läsa de här ämnena och vill man absolut inte, får man välja bort dem. Jag tror att den psykologiska effekten är viktigt, det är svårare välja bort. Vi vet att det är viktigt både för individ och för arbetsmarknad, att man möjlighet att kunna omkvalificera sig.

Ni lyfter att många yrkesutbildningar leder till jobb, men alla utbildningar gör inte det. Borde man dimensionera utbildningen bättre eller förbättra studie- och yrkesvägledningen?

– Enligt statistik från SCB får sju av tio som gått ut sin yrkesutbildning jobb, det är bra siffror. De flesta branscher skriker efter yrkesutbildning, så jag tror inte vi behöver jobba med dimensionering. Däremot tror jag att vi kan komma åt frågan genom att vägledningen förbättras genom att man hjälper elever att göra aktiva val, både kring det de brinner för men också genom att tydligare informera kring vad arbetsmarknaden kräver.