Annons

Dags att måla om bildämnet

Har du någon gång hört någon säga ”det är så roligt med matte för då får man öva på att skriva siffror”? Jag vågar tro att ingen svarar ja på den frågan. Kommentaren ”vi behöver inte ha svenska i skolan för det finns inte så många jobb som författare” tror jag inte heller någon hört. Byter man däremot ut något av dessa högstatusämnen mot bild blir det annat ljud i skällan.

”Bild är så kul för då får eleverna äntligen en paus från de teoretiska ämnena.”

”Det behövs väl inga datorer på bilden för där ska man ju ändå bara rita och måla.”

”Varför ska vi ens ha bild i skolan, det är ju inte många som blir konstnärer ändå?”

Ovanstående är vanliga kommentarer om bildämnet. Uppfattningen om vad bild är och ämnets vikt är ofta som hämtad från stenåldern, och den uppfattningen finns inte bara bland rektorer utan även bland elever, vårdnadshavare, politiker och andra lärare. Till och med många bildlärare delar uppfattningen om ämnet som enbart fritt skapande eller praktiskt-estetiskt. Som blivande bildlärare blir jag trött på att höra samma diskussion om och om igen.

Åsa Morberg uttryckte i sin blogg nyligen att hon ville se en satsning på bildämnet (och övriga estetiska ämnen) på lärarutbildningen och jag håller med. Men jag måste också säga att det räcker inte. Fortbildning och en ny syn på bildämnet behövs. Även Åsa själv skriver mestadels om ämnet som ”skapande” och ett ”viktigt verktyg”. Den här synen på ämnet är det många som har.

Dagens bildämne är kommunikativt. Det får inte reduceras till enbart praktiskt-estetiskt, skapande, paus, hjälpmedel eller verktyg.

Alla som föds med fungerande syn lär sig tolka bilder innan de ens är i närheten av ord. Ansiktsuttryck, färger, former. De tolkas och kommuniceras med långt innan ord kommer in i bilden. Runt omkring oss möts vi dagligen av många fler bildliga uttryck än rent litterära som vi tolkar, medvetet eller omedvetet. Även text i sig är bilder översatta av vår hjärna. Världen kommunicerar med oss genom bild och form och vi kommunicerar tillbaka. Detta är ingenting vi kan komma ifrån. Ändå har bildämnet reducerats till konst, eller teckna och måla, i allmänhetens ögon.

Vi pratar ofta om hur viktigt det är med läsförståelse och förståelse för omvärlden för att våra barn ska kunna växa upp till demokratiska medborgare. Ändå kastar vi ut dem i ett hav av bilder utan flytväst och utan att lära dem simma. Ett kritiskt tänkande kring bilders tillkomst, syfte och sändare är en förutsättning för att inte vara lättpåverkad av propaganda och reklam. Att själv kunna använda bilder är en förutsättning för att kunna vara delaktig i en demokratisk värld.

Sedan har vi Krösus Sork som gnider sina händer och menar att vi inte kan lägga massa tid på de estetiska ämnena för det gynnar inte svensk ekonomi. Nej, vi måste satsa på ”riktiga” saker som bidrar till vår export. Krösus har kanske helt missat att de svenska modeföretagen exporterade för 173 miljarder år 2014, svenskskapade Minecraft är världens mest sålda spel, Volvos svenskproducerade reklam Epic Split genererade en ökning av sålda lastbilar med 28 %, den svenska spelbranschen har i genomsnitt ökat med 39 % sedan 2006 och den svenska tv-serien Bron har sålts till 160 länder. Design, form, färg, kommunikation, bild. Detta är den kreativa sektorns ekonomiska värde för den som nu inte kan uppskatta dess demokratiska.

Så bildämnet, och de övriga så kallade estetiska ämnena, är viktiga för Sverige och för eleverna, och bild är mycket mer än enbart ett praktiskt-estetiskt ämne vi har för skojs skull. Den kreativitet som dessa ämnen främjar är en förutsättning för många, om inte alla, dagens branscher och för ett den kommunikativa förståelsen är en förutsättning för demokrati. Därför behövs verkligen satsningar på de estetiska ämnena, från förskola till lärarutbildning. Men det krävs även att gemene man, lärare, elever och rektorer tar de estetiska ämnena på allvar för att detta ska ske.

Källa:

http://www.dataspelsbranschen.se/media/152516/kreativ%20sektor.pdf

Reagera på inlägget:

Vi måste satsa på de estetiska ämnena!

Skolans uppdrag att arbeta med estetik, kultur och skapande handlar både om att se till att alla elever får kännedom om samhällets kulturutbud och om att använda estetiska uttryckssätt. Ett skapande arbetssätt förstärker dessutom elevernas lärande. Satsningen på en skapande skola handlar om att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i grundskolan, med utgångspunkt i skolans uppdrag, enligt gällande läroplan. Bildämnet ses som ett viktigt verktyg i lärprocessen i en skapande skola.

Detta inlägg handlar om att skapande ämnen (bild, musik, drama) borde ha en självskriven, framträdande och tydlig roll i lärarutbildningen. Lärarkompetensen måste med nödvändighet innehålla de skapande, de kulturella samt de konstnärliga ämnena. Jag är kritisk till den dåliga kopplingen mellan skolans uppdrag, lärarnas grundutbildning och den professionella yrkeskompetensen

Bildämnet idag är viktigt för vi omges hela tiden och överallt av alla möjliga slags bilder. Det skapas bilder omkring oss, det berättas med bilder, vi får värja oss från bilder, vi får själva använda bilder och skapa egna bilder. Kort sagt, vi lever i ett bildsamhälle och då måste skolan också hänga med. I vårt moderna samhälle så handlar det mycket om att binda ihop det estetiska med det tekniska och det praktiska. Det finns exempelvis inte en mobiltelefon utan att estetik och teknik kopplas ihop.

Snart är det dags för elever i svenska skolor att få höstterminens betyg och för första gången är det nu många elever som inte får sitt betyg i bild satt av den lärare man haft under terminen. Nästan hälften av landets alla bildlärare saknar den legitimation som numera krävs för att sätta betyg. Och det här skapar osäkerhet för eleverna. Hur kunde det bli så här då? Vad är egentligen orsakerna?

Många högskolor erbjuder inte alls de estetiska ämnen som exempelvis bild på lärarprogrammet. De har inte kompetens för bildämnet. Lärarutbildningarna måste dimensioneras utifrån behovet i skolan - idag är det väldigt få blivande lärare som väljer estetisk fördjupning trots stort behov av bildlärare i skolan. Det finns inte utbildning i bildämnet på alla lärosäten med lärarutbildning i Sverige. Det finns lärosäten som utbildar lärare idag som är helt renons på estetiska perspektiv. Idag kan man exempelvis inte läsa bild på lärarutbildningarna i Borås och Halmstad.  Högskolan i Jönköping, Högskolan i Trollhättan, Universiteten i Karlstad och i Linköping erbjuder bara en bildkurs till studenterna i höst.

På sikt kommer den här situationen att utarma bildämnet. Om man jämför lärarutbildningarna med satsningarna på tekniska utbildningarna så kan man konstatera att modern teknik exempelvis mobiltelefoni inte fungerar utan ett estetiskt tänkande. Lärosätena erbjuder naturligtvis sina utbildningar utifrån vad de har egen kompetens för och egen examensrätt för och där det eventuellt finns ett intresse för de estetiska ämnena finns exempelvis bildämnet.

Det finns en försvinnande liten koppling till hur det faktiskt ser ut på arbetsmarknaden idag. Det är en väldigt allvarlig utveckling. Den viktigaste faktorn som får konsekvenser är om en annan lärare sätter betyg, för det skapar osäkerhet. Det är viktigt för elever att veta vem som sätter betyg och hur det går till när betygen sätts.

Nästan hälften av alla bildlärare i svenska skolor har inte lärarlegitimation och därför har regeringen nu förlängt lärarlyftet som ger en möjlighet att komplettera sin utbildning samtidigt som man arbetar fram till 2018. Det är en bra början, men det behövs en översyn omgående av lärarutbildningen med avseende på de estetiska ämnena.

Reagera på inlägget: