Annons

Jämlik kunskapsskola med tid för varje elev – utan fortsatt satsning på karriärtjänster?

I regeringens vårproposition föreslås skolreformer med fokus på tidiga insatser, ett mer attraktivt läraryrke och att alla skolor ska vara bra skolor. Men en fortsatt satsning på lärares karriärutveckling stoppas!

Förra regeringen, liksom den nuvarande, anser att lärare ska forska. Forskare har andra förutsättningar att granska verksamheten i skolan kritiskt (och att utveckla den) än icke forskarutbildade förskollärare och lärare. Så är det naturligtvis.

I och med karriärlärarreformen skulle lärare få gå en forskarutbildning på betald arbetstid, förskollärare få ta licentiatexamen, och grundlärare/gymnasielärare en doktorsexamen. Tanken var sen att dessa forskarutbildade lärare skulle kunna ansöka om en lektorstjänst i förskolan eller skolan. Syftet var att öka lärares utvecklingsmöjligheter. Att kunna göra karriär inom sitt yrke är en viktig rekryteringsbefrämjande faktor – även för lärare.

Få huvudmän bekostar lärares forskarutbildning i dag. Därför blir det bara en tummetott kvar av reformen, om inte nya medel skjuts till. Det finns kanske undantag, men i Gävleborg finns (mig veterligen, efter noggranna efterforskningar) i alla fall ingen forskarstuderande lärare eller förskollärare som fått stöd av sin huvudman.

Jag hade för något år sedan i uppdrag av Högskolan i Gävle att arbeta med karriärplanering. Alla lärare som deltog i karriärplaneringsseminarierna ville fortsätta sina studier på forskarutbildningsnivå och de fick hjälp att göra en plan för att kunna ansöka om forskarutbildning. Lärarfacken applåderade karriärplaneringsseminarierna, liksom enskilda entusiastiska lärare, men arbetsgivarna/huvudmännen gav kalla handen: ”Stopp och belägg, vi har inte råd.” Högskolan i Gävle valde då att slopa stödet till lärarnas karriärplanering.

I skolan har man också anställt så kallade Förstelärare som har till uppgift att göra läraryrket mer attraktivt och säkra en god undervisning för eleverna. Reformen omfattar alla skolformer utom förskolan. De utvärderingar som gjorts av bland annat lärarfacken visar att förstelärarna har svårt att finna sin roll i skolan. Ska de finna din tror jag att det måste till centrala medel.

Sammanfattningsvis: Det saknas lektorer som kan ge stöd i den vetenskapligt grundade skolan, och förstelärarna har inte funnit sin roll.

Regeringens satsning på karriärtjänster kan beröra cirka 17 000 lärare, eller var sjätte utbildad lärare. Redan hösten 2014 var uppemot 15 000 lärare förstelärare. Reformen bygger på att det är huvudmännen som skapar, utformar och tillsätter tjänsterna och att finansieringen sker utifrån höjda statsbidrag. Utan medel avstannar det förstås.

Det vore djupt olyckligt om lärares karriärutvecklingen stannar av, men nu riskerar en första rivstart att avstanna och tyna bort. Det är dags att skapa opinion för lärares karriärutveckling. Ställ krav på huvudmännen. Ställ krav på vår regering. Det är dags att stötta lärare som vill vidare.

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer