”Vad roligt att du vill börja hos oss på NTI Vetenskapsgymnasiet i Stockholm. Vi ser fram emot att ta emot våra nya elever i årskurs 1 i augusti 2021.” Så inleds ett brev från gymnasieskolan i Stockholm och som skickats ut till blivande gymnasister.  Alltså elever i årskurs 9, oftast 15-åringar.

NTI Vetenskapsgymnasiet är dock inte ensamma med att skicka ut, det som jag kommer att kalla vilseledande information.

Från den kommunala gymnasieskolan, Thorildsplans gymnasium, skickades ett mejl till blivande gymnasister som inleds med: ”Vad roligt att du valt just oss som gymnasieskola till hösten.” Breven avslutas på liknande sätt: ”Vi ser fram emot att tillsammans med dig få vara en del av din resa mot nya utmaningar, kunskaper och vill göra dina tre gymnasieår till något riktigt bra.” respektive ”vi ser fram emot att träffa dig i augusti.”

Jag som arbetar i grundskolan och dagligen träffar elever i årskurs nio som är mitt uppe i valet till gymnasiet får se den direkta konsekvensen av att vissa gymnasieskolor väljer att skicka ut vilseledande information. Elever kommer till mig, överlyckliga och glada för att de har blivit ”antagna” till den gymnasieskola de helst vill gå på. Jag förstår direkt att det är något som inte stämmer eftersom även elever, som vid det senaste terminsbetyget, saknade behörighet till det sökta programmet också får detta brev. Jag ber alltid eleven att ta med brevet eller visa mejlet med informationen så att jag kan läsa det med egna ögon och hjälpa eleverna att tolka informationen.

Det går sedan åt otaliga timmar att förklara för elever att de faktiskt inte blivit antagna till någon gymnasieskola ännu och att slutbeskedet kommer först i juli. ”Men det står ju att de ser fram emot att träffa mig i augusti?” Ja, det gör ju det. En olycklig, men antagligen högst medveten formulering. Eleverna reagerar olika när jag förklarar och hjälper dem tolka informationen som de fått. Känslorna är många, ledsamhet, besvikenhet eller irritation.

Hela vårterminen jobbar jag med att informera om de viktiga datumen som gäller för gymnasievalet. Bland annat datumet för slutantagningen. Det datum Gymnasieantagningen satt som datum då eleverna ska få veta vilket gymnasium de blivit antagna till. Därför blir det oerhört olyckligt och kontraproduktivt när vissa gymnasieskolor skickar ut brev med vilseledande information och som eleverna enkelt kan tolka som ett antagningsbesked.

Den vilseledande informationen som skickas ut kan såklart även få konsekvenser på lång sikt. Det vore inte konstigt om eleverna tolkar informationen som ett antagningsbesked. Om elever inte synar informationen i sömmarna eller har vuxna som kan hjälpa dem att tolka informationen, ser jag att det finns en överhängande risk att de lever i tron om att de har en plats på gymnasieskolan, som skickar ut informationen, till hösten.

En allvarlig konsekvens kan bli att eleverna känner sig säkra i gymnasievalet, de kanske tappar motivation till den sista tiden i grundskolan eller väljer att inte lägga in garderingsval i sin ansökan. Den värsta tänkbara konsekvensen, som jag kan se det, är såklart att eleverna står utan gymnasieplats till hösten. Den vilseledande informationen kan alltså få konsekvenser på kort och lång sikt för både individ och samhälle.

Jag har förståelse för att gymnasieskolorna konkurrerar om eleverna och att alla skolor vill fylla sina lediga platser, men det här är inte rätt sätt. Det här är det absolut sista våra elever i nian behöver. Gymnasievalet enkom är energikrävande nog och eleverna har förutom valet till gymnasiet tillräckligt mycket annat att tänka på den sista tiden i högstadiet. Varken eleverna eller jag som karriärvägledare har lust eller ork att lägga värdefull tid och energi på detta. Gymnasieskolor måste omedelbart sluta att skicka ut vilseledande information. Skärpning.

Brevet från NTI Vetenskapsgymnasiet i Stockholm, som skickades till elever i årskurs 9.
Brevet från NTI Vetenskapsgymnasiet i Stockholm, som skickades till elever i årskurs 9.
Kommentera

Studie- och yrkesvägledare. Ett bristyrke, eller kanske snarare ett framtidsyrke. För bristyrken är ju framtidsyrken. Men för en blomstrande framtid krävs det ju också arbetstillfällen.

Nyligen blev studie- och yrkesvägledare kategoriserat som ett bristyrke av Saco. Tittar man på Arbetsförmedlingens prognoser så råder det i de allra flesta delar av landet liten eller mycket liten konkurrens om studie- och yrkesvägledarjobben, vilket också är en tydlig indikator på att det råder brist på studie- och yrkesvägledare. Samtidigt kan man hitta ynka 31 utannonserade tjänster via Platsbanken. Hur går det ihop? Ett bristyrke utan arbetstillfällen.

Skollagen är tydlig. Alla elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses (Skollag 2010:800 2 kap. 29 §). För att anställas utan tidsbegränsning krävs en utbildning avsedd för sådan verksamhet, helt enkelt en studie- och yrkesvägledarexamen (skollag 2010:800 2 kap. 30 §). Om man inte har en adekvat utbildning får man anställas ett år i taget.

Det här är en av orsakerna, enligt min mening, till det låga antalet utannonserade tjänster trots statusen ”bristyrke”. Jag anser att skollagen ger för stora friheter att uppfylla kraven för studie- och yrkesvägledning. Så som lagen är utformad idag menar jag att huvudmän medvetet eller omedvetet kan sätta elevernas rätt till adekvat och kvalitativ vägledning ur spel. Möjligheten att kunna anställa en obehörig vägledare äventyrar vägledningen för elever. En behörig studie- och yrkesvägledare har en treårig universitetsutbildning i ryggsäcken, något en obehörig saknar. Vi som är behöriga har läst vägledningsteorier och har fått mycket praktisk övning i yrket. Vi är experter inom vårt område.

Med dagens lagstiftning kan en lärare, elevassistent eller vaktmästare, ja egentligen vem som helst arbeta med studie- och yrkesvägledande arbetsuppgifter. Så kan det inte fortsätta. Vem som helst kan inte arbeta som vägledare och bör inte få arbeta som vägledare. Så som jag tolkar skollagen ska tjänster, som i dagsläget besitts av obehöriga vägledare, annonseras ut efter ett år, men jag är nästan helt säker på att huvudmän och skolledare fuskar kring detta och låter anställningen fortsätta. Det skulle innebära att man medvetet bryter mot skollagen. Det blir såklart billigare, men på sikt får bristande studie- och yrkesvägledning samhällsekonomiska konsekvenser.

En annan orsak till att det finns så få utannonserade tjänster tror jag är att många studie- och yrkesvägledare sliter på horribla tjänster med ett högt elevantal och orimlig arbetsbelastning. Många vägledare idag arbetar på flera skolor och ansvarar för långt över 500 elever på en heltidstjänst. När man läser utannonserade tjänster ser man inte sällan deltidstjänster med lika hög arbetsbelastning som en heltidstjänst. Skulle man anställa på rimliga tjänster skulle sannolikt behovet av studie- och yrkesvägledare öka med det dubbla. Istället för att satsa väljer man att rationalisera bort och ”effektivisera” och det tillåter ju skollagen med dess luddiga formuleringar.

Jag anser att det krävs en skärpning i skollagen vad gäller behörighet. Man ska inte kunna anställas utan behörighet, men även jag ser det orimliga i att detta skulle kunna bli verklighet på kort sikt, då det krävs att fler studie- och yrkesvägledare examineras än vad som är möjligt med dagens tre lärosäten.

På sikt behövs det dock en skärpning av skollagen, för att säkerställa kvalitén på vägledningen. För att minska studie- och yrkesvägledares arbetsbörda behöver huvudmannen och skolledare skapa rimliga och hållbara tjänster, vilket också skulle möjliggöra för fler anställningar. Men det är såklart en budgetfråga. Och för att lösa det krävs det att skolan drivs med en budget som satsar på skolan istället för att göra nedskärningar och lägga effektiviseringskrav.

Men tills dess att något av ovanstående sker är och förblir studie- och yrkesvägledare ett bristyrke utan arbetstillfällen.

Kommentera
David Spak
David Spak

David Spak arbetar som studie- och yrkesvägledare på en F–9-skola. Han har ett stort intresse och engagemang för vägledning i yngre åldrar, och anser att kontinuerlig vägledning redan från förskoleklass är ett viktigt inslag för att utveckla elevernas valkompetens.

Han jobbar också för att utveckla den generella vägledningen där vägledningen blir ett naturligt inslag i den ordinarie undervisningen, stärkt samverkan och samarbete mellan skolans personal kring vägledningsuppdraget samt en stärkt koppling mellan skolan och arbetslivet.

Arkiv

Välj år/månad

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm