Annons

Ord som nyanserat, översiktligt och utförligt gör inte betygskraven tydligare

Bedömning och betygsättning är en ädel konst. På universitetet har vi läst hela kurser i bedömning, och ofta berört frågan i andra kurser. Vi kan nu allt om formativ bedömning (inte riktigt), vi har förstått att summativ bedömning är ondskans påfund (inte riktigt), och vi vet exakt hur alla elevprestationer ska bedömas (inte riktigt). Skämt åsido – ämnet är stort och något som man kan ha intressanta diskussioner om med vilken lärare som helst.  

En av de frågor som ständigt återkommer är Skolverkets kunskapskrav. Ett av målen med förändringarna av betygssystemet som gjordes 2011 var att det skulle bli fler betygssteg. Ett annat mål var att de nya betygskraven skulle bli tydligare. Det är nu fullkomligt klart och uppenbart att man lyckades med det första målet. Vi har fått fem godkända betygssteg, E-A, istället för de gamla tre, G-MVG. Gott så. Det är mer oklart hur det gick med det andra målet.

Ord som ”nyanserat”, ”översiktligt”, ”utförligt”, och ”kritiskt” har nu blivit en del av lärarnas vardag, ofta använda med ett smil på läpparna. För vad betyder de där orden egentligen? Med tanke på att begrepp som ”nyanserat” används i helt olika ämnen kan man fråga sig om de då ska innebära samma sak eller helt olika saker, och vem som i så fall ska avgöra detta.

Ibland framförs åsikten att det krävs ett lokalt arbete ute på skolorna för att tolka kraven och för att skapa gemensamma referensramar. Men det är oklart exakt vad detta ska leda till – det finns inget som garanterar att bedömningens likvärdighet förbättras på makronivå av ett sådant förfarande. Samtidigt har Skolverket förstås att utföra en balansgång som inte är helt enkel när de tar fram kraven. Lärarna måste kunna tolka kunskapskraven, men fortfarande ha ett visst utrymme att göra professionella bedömningar. Man kan alltså knappast förvänta sig enkelt tillämpbara kriterier i ett system med målrelaterade betyg.

Något som verkar vara obekant för många är att det finns kommentarmaterial till betygskraven och till det centrala innehållet från Skolverket. Såvitt jag minns har de här kommentarerna aldrig uttryckligen nämnts på någon av våra kurser eller i någon av våra kursböcker. Jag kan heller inte minnas att jag har hört någon tala om dem. Men de existerar! Kommentarerna hittas på Skolverkets hemsida i anslutning till kursplanerna (eller ämnesplanerna, som det för otydlighets skulle heter för gymnasiet, där eleverna läser kurser). I ämnet engelska finns totalt 14 sidor (!) med kommentarer om ämnets innehåll, betygskrav, med mera. Varför inte en del av dessa ”kommentarer” integrerades i den ämnesplan som figurerar överallt är svårt att förstå. Här förklaras faktiskt vissa av de oklara begreppen i ämnesplanen.

Bland kommentarerna för engelska finns en del matnyttigt att läsa. Här ges exempel på vad ”annan fiktion” kan innebära för Engelska 5, såsom sångtexter (knappast oväntat) och tv-spel (mer oväntat). Här finns också en kort beskrivning av vad det ökända ordet ”nyanserat” innebär inom engelskan.

En hel del frågetecken återstår förstås. En generell fråga till Skolverket som jag funderat över är varför man för vissa krav har valt att inte göra skillnad på olika betygsnivåer. Exempelvis gäller det för källanvändning. Det är samma krav för hur eleven väljer och värderar källors tillförlitlighet för ett E och ett C för Engelska 7. Innebär det här att det just för detta krav är enkelt att få ett C, eller svårt att få ett E? Varför görs ingen skillnad mellan olika steg? 

Elevers källanvändning kan skilja sig åt betänkligt, och när det nu finns fler betygssteg borde de rimligen också användas till att gradera kunskaper och färdigheter, och inte till att klumpa ihop dem. Ska vi tolka Skolverkets val som att det inte skulle vara möjligt eller önskvärt att gradera elevernas källanvändning i engelska? Me no think so. 

 

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer