Annons

Har någon verkligen försökt ge eleverna grundläggande kunskaper?

Det sägs ibland att svenska elever saknar grundläggande kunskaper. Men ibland kan man undra: är det någon som verkligen försökt att ge dem detta? Som har arbetat med det mest grundläggande inom ett ämne och inte gett sig förrän en majoritet av eleverna faktiskt behärskar det? Som har kollat: vet Lisa, Kalle och övriga överhuvudtaget vad vi talar om?

Till detta krävs att man själv som lärare vet vad som är grundläggande i ett ämne. Att man har en uppfattning om detta och inte försöker att tillmäta allting samma vikt. Och framför allt: att man inte tror att eleverna lär sig något bara för att man går igenom det, eller för att de skriver ett prov.

Att lära sig något är knepigare än så. Det kräver att man anstränger sig, att man repeterar, och i många fall att man får respons på det man gör, positiv feedback. Då kan man bygga en kunskapsbas. Och det är basen som är det svåraste.

Jag tror inte att man som seriös lärare kommer ifrån att man ibland behöver göra kunskapstester med eleverna. Med kunskapstester menar jag oförberedda diagnoser, övningsprov utan betygskoppling, som visar vad eleverna kan när de inte fått läsa på. Som lärare använde jag mig av det ibland, och jag ser flera viktiga fördelar med det.

Den första är att man vet vad man har för utgångspunkt.  Ser man som samhällslärare att en majoritet av eleverna, när de kommer, knappt vet vilken regering vi har – då kanske det är på den nivån man ska uppehålla sig innan man går in på teoretiska begrepp. Ser man som mattelärare att en majoritet av eleverna inte vet hur man delar 0, 16 med 4 – då kanske man måste repetera dessa grunder, så att de åtminstone behärskar dem. Ser man som svensklärare att eleverna knappt kan stava till ”litteratur”, bör man kanske vänta litet med densammas historia. Här måste man kanske ibland våga förhålla sig fritt till kursplanen.

Den andra fördelen är att eleverna själva kan få en uppfattning om var de ligger, i förhållande till det som de förväntas lära sig. Som Hattie poängterar: det först när eleverna själva tydligt ser sina luckor, som man kan förvänta sig att de börjar arbeta målmedvetet, och söka efter strategier för att fylla dem.

Den tredje fördelen är att eleverna, på detta sätt, lär sig bättre även på lång sikt. Stor vetenskaplig dokumentation finns som bekräftar detta. Kunskap som man en gång lärt sig, det vill säga inkodat i minnet, behöver man också träna sig på att dra fram. Detta kan ske på ett utmärkt sätt genom kunskapstest, både under och efter en kurs.

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer