Annons

Lär för livet - med Spaced Learning

På ett antal skolor i världen prövas just nu en engelsk undervisningsmetod som kallas för Spaced Learning. Den är unik i så måtto att den är helt designad för att skapa långtidsminnen.

Eleverna genomgår, under en lektion, tre korta men intensiva undervisningspass, separerade av tiominuters pauser då de gör något annat – allt för att hjärnan ska hinna lägga den nya kunskapen i säkert förvar (istället för att den ska blekna bort och försvinna).

Metoden bygger på relativt nya vetenskapliga rön (Douglas Fields, 2005) om hur hjärnan inkodar långtidsminnen, och utvecklades av bland andra Paul Kelley under hans tid som rektor för Monkseaton High School. Den har visat sig ge mycket lovande resultat – elever som undervisats med Spaced Learning har visat sig ”snappa upp” betydligt mer av en lektion än elever som undervisats på ett mer traditionellt sätt. (Kelley och Whatson, 2013).

Så hur går det då till?
1. Läraren går igenom det eleverna ska lära sig, förslagsvis med hjälp av en powerpointpresentation. Eleverna lyssnar aktivt men antecknar inte. Detta första pass får ta max 20 minuter, men får gärna vara kortare, eftersom hjärnan snabbt förlorar fokus.

2. Eleverna får en återhämtningspaus med annan aktivitet, då hjärnan ska distraheras (till exempel får de rita en teckning med ett bestämt motiv, eller leka med modellera). Under denna tid, cirka 10 minuter, ska de inte skriva och prata så lite som möjligt.

3.  Läraren går igenom samma material en gång till, denna gång med en presentation som har ”luckor” som eleverna får fylla i (vad hette nu den där organisationen?) De elever som memorerat väl får positiv feedback (SSAB – mycket bra!) Även detta pass ska ta 20 minuter eller mindre.

4. Eleverna får en ny återhämtningspaus av samma slag som tidigare.

5. Eleverna får tillämpa sin nya kunskap, det vill säga dra fram den ur minnet och visa att de kan sätta den i ett sammanhang. Detta kan till exempel ske genom att man delar ut den senaste presentationen på papper och låter dem fylla i luckorna, individuellt (men utan att det ska betraktas som ett prov). Här kan läraren vara tämligen passiv.

Så vad är då hemligheten?

När hjärnan skapar ett minne, gör den det genom att aktivera ett stort antal nervceller som via synapser (kontaktytorna mellan nervcellerna) sammanlänkas i en kedja. Och för att denna kedja eller gångstig ska gå att återfinna så måste den stimuleras flera gånger. Det är det vi gör när vi repeterar något.

Men för att synapserna ska få en varaktig styrka, så att man minns något i veckor, månader eller år, så måste repetitionen ske utspritt. Det vill säga: nervcellerna måste få vila, precis som när man bygger en muskel. Den optimala tidsskalan för en sådan vilopaus har visat sig vara tio minuter. 

Det är därför det är så viktigt med pauser då eleverna ägnar sig åt något annat än det de ska lära sig (även om detta går emot alla instinkter man har som lärare).

Det ska poängteras att Spaced Learning inte är någon ersättning för vanlig undervisning. Däremot är det ett komplement, som särskilt lämpar sig för lektioner då man vill ge eleverna en faktabas att stå på, eller en verktygslåda med centrala begrepp inom ett ämne (innan man låter dem arbeta mer självständigt).

Om man dessutom kompletterar sin undervisning med ett övningsprov en månad efter examination – ja, då har man inte bara använt sig av Spaced Learning utan också av the spacing effect.

Mer ”lärande för livet” kan det inte bli.

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer

Annons
Annons
Annons