Annons

IFAU gånger två

Det kom två rapporter från IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitiska och skolpolitiska utvärderingar) strax innan jul. Den första "Utvecklingen i skolan efter 1990-talets skolreformer" är en diger lunta som består av en väldigt ambitiös genomgång och ett försök att beskriva konsekvenser av skolreformer. Den är väl genomförd och kommer att vara ett standardverk för de som vill ha en bra sammanfattning av svenska skolreformer till exempel. Den innehåller också ny värdefull empiri som ger ett bidrag till det vi redan vet.

Bland annat visar den med all tydlighet att den svenska skolans problem är högst reella och inte minst att de försämringar vi sett i PISA också återfinns inom alla områden man mätt. Detta gäller också icke-kognitiva variabler. Rapporten visar också med stor tydlighet hur kommunerna i sina skolplaner (som var ett obligatorium fram till 2006) inte fokuserar på det som allt mer blivit skolans problem, till exempel likvärdigheten eller skolans personal (överhuvudtaget var graden av konkretion i skolplanerna väldigt låg enligt IFAU).

   

Men man drar också en lite konstig slutsats, som jag från annat håll också har hört troligen bygger på felaktiga grunder. Man skriver att den svenska skolans nedgång verkar börja innan 1990-talets reformer. Även om det skulle vara så att det finns nedgång redan innan (vilket alltså troligen inte är fallet) skulle det inte säga något om reformernas effekter på skolsystemet. Det är stor skillnad mellan korrelation och kausalitet.

Egentligen är den andra rapporten, "Längre grundskola gav ökad politisk jämlikhet", på något sätt intressantare eftersom de effekter de där redovisar av en skolreform är dramatiska och positiva. Jag låter IFAU själv beskriva vad de sett:

"De som vuxit upp i arbetarhem har lägre sannolikhet att ställa upp som kandidater i allmänna val än personer från tjänstemannahem. Rapportförfattarna studerar hur denna skillnad påverkades av att den obligatoriska grundskolan under 1960-talet förlängdes från sju till nio år och gjordes mer enhetlig.

De finner att en längre grundskola minskade skillnaderna mellan grupperna. Arbetarbarn som gått en sjuårig grundskola hade en tredjedel lägre sannolikhet än tjänstemannabarn att kandidera för ett politiskt parti under perioden 1991–2010. Motsvarande skillnad bland dem som gått i den nya nioåriga grundskolan var mindre än en fjärdedel.

– Vi menar att grundskolereformen ökat den politiska jämlikheten i samhället, säger Karl-Oskar Lindgren som är en av rapportförfattarna.  Effekten av socialt ursprung tycks ha minskat med omkring 40 procent till följd av reformen, vilket är en relativt stor minskning

– Vi har inte undersökt de mer detaljerade orsakerna till denna utjämning. Men det finns tecken på att förlängningen av grundskolan bidrog till att öka både politiskt intresse och kunnande bland lågutbildade, fortsätter Karl-Oskar Lindgren."

40 procent är i sådana här sammanhang en väldigt stark effekt. Resultaten stämmer också väl med internationella resultat om att mer skola ger mer demokratiska individer. Kunskap är helt enkelt makt i en demokrati. Eller ska vara det. Men man kan bara få makt om man ges tillfälle att få den.

Jag skulle vilja lyfta ett citat från en UNESCO-rapport från min bok "Barnexperimentet" som i sin tur är ett citat av den spanske filosofen Fernando Savater:

"En av de mest perversa ingredienserna i fattigdom, låt mig betona detta, är okunnighet. Där det finns okunnighet, där
de grundläggande principerna för vetenskap fortfarande är okända, där människor växer upp utan förmågan att läsa och skriva, där de saknar ord för att uttrycka sin längtan och sina önskningar, där de berövas möjligheten att lära sig vad de själva behöver för att lösa sina problem ... där råder fattigdom och där finns ingen frihet."

Och det är därför som svensk skolas största problem inte är kunskapsnivån i genomsnitt utan den minskade likvärdigheten och de allt fler unga, framförallt i utsatta bostadsområden, som får en allt sämre utbildning. Det borde inte vara så. Sverige är ett land som var tidigt med grundskola och ett sammanhållet skolsystem som skulle motverka klassklyftor och möjliggöra klassresor för de begåvade.

Precis som OECDs analytiker Beatriz Pont uttryckte det: "Vi vet att jämlikhet ger högre resultat. Sverige är inte där. Sverige borde vara där."

/Per Kornhall

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer

Annons
Annons
Annons