Kommunala lärare och skolmänniskor ska vara stolta

I en nyutkommen analys av svenska Pisa-resultat kommer tre OECD-analytiker fram till följande om Sverige:

• Att lärarbehörighet och lärartäthet har störst betydelse i skolor med svagare socioekonomisk profil.
• Att vinstdrivande friskolor underpresterar svagt jämfört med kommunala skolor, speciellt i skolor med svagare socioekonomisk profil.
• Att icke vinstdrivande friskolor är jämbördiga med kommunala generellt men presterar något bättre i skolor med svag socioekonomisk profil.
• Att skolkonkurrens leder till sämre resultat, speciellt för de socioekonomiskt svaga skolorna.
• Att Stockholm, Göteborg och Malmö har bättre resultat än övriga landet på grund av socioekonomiska bakgrundsvariabler

Resultaten är oerhört intressanta och visar ett par viktiga saker. Dels är det tydligt att mantrat som upprepats av såväl politiker som huvudmannarepresentanter att ”resurser inte spelar någon roll” är felaktigt. Precis som Jan-Eric Gustafsson med flera kunde visa för länge sedan i rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola”, så har resurser en viktig och troligen avgörande roll för skolor som har en tuffare uppgift. Det ger en tydlig signal om att ett skolpengssystem måste ta hänsyn till det. Skolpengen kan inte vara lika för alla och troligen kan den inte ens bygga på en linjär kompensatorisk modell.

Det andra är att resultaten som OECD pekade på redan 2015 står sig, det vill säga om man tar hänsyn till elevers bakgrund så presterar kommunala skolor bättre än vinstdrivande friskolor.

Obs, inte lika, utan bättre.

Varför det? Jo, för att de vinstdrivande tar bort lärartid för att kunna gå med vinst, så klart. Speciellt gäller detta för mer utsatta elever enligt OECD:s analytiker. Och detta är allvarligt. I de flesta fall har de fristående skolorna fått extra kompensation genom skolpengen för det uppdrag de har, men de tar ändå undan vinst.

Det tredje är oerhört viktigt eftersom det ibland, med svagt stöd i en IFAU-rapport, hävdas att konkurrens gett bättre skolor generellt. Men OECDs analytiker visar det motsatta. Konkurrens skapar förlorarskolor. De visar också att vinst inte driver kvalitet. Däremot kan det motsatta göra det!

Det fjärde jag noterar är att i Sverige betyder det mycket var du bor. Lärare och skolresurser är ojämlikt fördelade över landet. Bor du i en kommun med stora skatteintäkter så går du i en bättre skola.

Detta får mig att minnas ett Pisa-seminarium för några månader sedan i Finland. Finland har ju i Pisa det absolut mest jämlika av alla skolsystem som deltar i undersökningen det vill säga skillnaden mellan skolor är mindre än i något annat land.

Med på seminariet var en finsk forskare som trodde att jämlikheten skulle börjat försämras i Finland och att det skulle synas i Pisa 2018. Men det hade den inte. Hon hade undersökt om det fanns skillnader mellan olika regioner i Finland men kunde inte hitta någon skillnad mellan hur elever presterade i Helsingfors, norra Lappland eller någon annan region. Detta förutom att Helsingforsregionen hade något högre matematikresultat. Men hennes förväntan kom helt på skam.

Hur kommer det sig? Man arbetar aktivt för ett sammanhållet skolsystem med likvärdighet i fokus. Ett skolsystem där man inte tillåtit experiment med avreglering, skolpeng, skolval, individualisering av löner, konkurrens, vinster, koncerner och marknad.