Annons

Lärares erfarenhet är viktig för att få en likvärdig skola

Jag skulle önska att vi lärare är lite kaxiga och står upp för vår profession. Vi behöver faktiskt blir lyssnade på. 

Det finns exempelvis många lärare som länge har arbetat med nyanlända elever – dessa är knappast en nyhet för oss i skolan – och som gör det bra och vet vilka lösningar som krävs för att nå framgång och goda resultat. Guldäppeljuryns särskilda pris 2016, som delas ut på Skolforum nu i vecka 44, har just lärande för nyanlända i fokus och pristagarna är lärarna Hülya Basaran och Anna Kaya. Hülya har bland annat sedan ett år tillbaka delat med sig av sina erfarenheter i undervisningen som #ämnesspanare via lrbloggar.se. Läs förresten gärna på bloggen och följ hashtaggen på Twitter. 

Grattis till priset vill jag säga till våra LR-medlemmar Hülya och Anna! Heja er! Men sanningen att säga så finns det så många fler lärare som kan så enormt mycket, har erfarenhet och vet vilka lösningar som behövs både för eleverna och för integrationen som helhet. De skulle också kunna få pris i vardagen och definitivt behöva bli lyssnade på av politiker och beslutsfattare. 

Tyvärr har vi i Sverige i dag en stor ojämlikhet när det gäller skolan. Ambitionsnivån vad gäller resurser och förutsättningar är väldigt olika och när resultaten och olika siffror pekar neråt finns det diverse olika recept och olika åtgärder vidtas. Kanske blir det så att de elever med tuffast förutsättningar får hjälp, men vi hade kunnat nå så mycket längre och göra mer för fler om vi lärare hade fått komma med lösningarna och bli lyssnade på. Politiker och skolansvariga måste lita på oss lärare, och de erfarenheter som gjorts måste tas tillvara. Samhället har inte råd att uppfinna hjulet på nytt, eller göra felaktiga vägval, utan behöver lita på enskilda professionella lärares kunskaper och erfarenheter.

Det kräver att kommuner och skolhuvudmän tar sitt ansvar för att ge lärare rätt förutsättningar och satsar resurser på höjda löner och bättre arbetsvillkor. Ja, det är de enkla recepten som visar sig hålla. Höjda löner så att lärare värderas och vill stanna kvar och att dessutom nya lockas till yrket – och bättre arbetsvillkor i form av mer tid att ägna tankar och planering åt att skapa rätt förutsättningar för varje elev.

Ett effektivt sätt att eliminera bristen på likvärdighet mellan Sveriges kommuner och skolor är att införa ett modernt huvudmannaskap med statlig reglering och finansiering av skolan och att rikta uppdraget och förutsättningarna direkt till professionen. Vi behöver en tydligare nationell styrning och fördelning av resurser, så att utsatta kommuner kan få hjälp. 

Med rätt riktade och tydliga satsningar på skolan och med professionens lösningar kan vi se till att svensk skola hamnar i topp igen. Den stora utmaning som Sverige upplever nu kan också bli den hjälp vi behöver för att stärkta möta framtidens utmaningar.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Ledare Skolvärlden #8 2016

Reagera på inlägget:

Språket är nyckeln till goda resultat

Bokmässan drar igång i dagarna. Underbara dagar! Att gå runt på mässan och inspireras på olika sätt känns väldigt stimulerande för många av våra medlemmar som har möjlighet att åka dit. Vi arrangerar flera seminarier och monterföreläsningar i Molnet på plan 2 och i vår monter C04:20. Kanske ses vi där?!

Tillgången till böcker och förmågan att kunna ta till sig texter och förstå dem är central för att kunna utvecklas i läsning. En stimulerande läsmiljö hemma för barn är förstås väldigt bra, men skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och måste se till att alla barn får tillgång till det. Eleverna behöver få hjälp med att förstå hur man läser och att man kan och ska läsa på olika sätt beroende på syftet. För det behövs lärare som har tid och förutsättningar för att utveckla detta. Lärare på lågstadiet är specialister på läs- och skrivinlärning och lägger en oerhört viktig grund för elevens fortsatta läsförmåga. Därför är det viktigt för rektorer och ledningsföreträdare att lyssna på de behov de lärarna har i form av gruppstorlekar, material och andra förutsättningar för att kunna lägga denna viktiga grund. 

Går det trögt med läsningen så blir det inte roligt att läsa. Totalt sett behövs många timmars regelbunden lästräning för att åstadkomma en god läskondition. Det behöver ske inom skolan, men också på många andra håll under fritiden. Att regeringen beslutat att höstlovet i skolan ersätts med läslov vecka 44 är positivt. Dock var inte avsikten med läslovet att eleverna ska få läsuppgifter från skolan inför lovet, som uttryckts. Nätverket Läslov har drivit frågan om läslov med innebörden att det är ett lov med lusten till läsningen, berättandet och skrivandet i centrum – självklart som frivilliga aktiviteter. Lärarnas Riksförbund är en del av nätverket Läslov och står givetvis för den tolkningen.

Att kunna läsa med flyt och förståelse i alla ämnen öppnar dörrar för förändring av resultaten, där resultaten för svenska elever i olika undersökningar, som exempelvis Pisa, varit alarmerande. Grunderna i läsförståelse behöver vara stabila från tiden på låg- och mellanstadiet, där lärarna som är specialister på läsinlärning finns, men lässtrategierna behöver fortsätta övas och förfinas också rent ämnesspecifikt under högstadie- och gymnasietiden. 

Det är därför också viktigt att lärare på alla stadier, och inte bara svensklärare, får fortbildning och stöd i hur undervisning i strategier för ämnesspecifik läsförståelse kan ske. Det är orimligt att ansvaret för fortbildning i dag ligger på individnivå och på den enskilda lärarens ork att skaffa sig den på fritiden. Staten behöver ta ett samlat tydligt grepp kring detta och vi uppmanar rektorer och ledningsansvariga hos huvudmännen att göra detsamma. Språket är nyckeln till goda resultat.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Ledare Skolvärlden #7 2016

Reagera på inlägget:

Entusiasm räcker inte – det krävs förutsättningar

Från första stund tyckte jag det var roligt att vara lärare. 1997 var jag nyutbildad lärare och rivstartade med stor entusiasm. Nu är det åter terminsstart och du är kanske en av de som precis som jag har rivstartat på ett nytt jobb med stor entusiasm. Eller så är du student som precis ska börja på utbildningen du längtat till. Eller så är
du kvar på din skola och med oförtrutet engagemang tar tag i läsåret för att få eleverna, nya och sådana du haft förut, att klara sina mål.

Trots entusiasmen och att jag tycker lärarjobbet är roligt fann jag som nyutbildad efter hand en del utmaningar och problem som behövde åtgärdas. Frågor som behövde hanteras och drivas tillsammans för att lyckas åstadkomma förändring. För mig har det alltid varit självklart att det är just genom att kämpa tillsammans, att vara medlem i facket, som vi kan åstadkomma förbättringar. Därför gick jag med i Lärarnas Riksförbund redan under studietiden och jag valde också att tidigt engagera mig i det fackliga arbetet på skolan eftersom mitt resonemang har varit att vill man få till stånd förbättringar är bästa sättet att påverka och engagera sig mer! Därför välkomnar jag dig som är ny medlem extra mycket! På medlemssidorna i detta nummer kan du läsa mer om fördelarna med att vara medlem och att engagera sig. 

En del av utmaningen i yrket är att få tid till att upptäcka och skapa de bästa förutsättningarna för varje elev. Många lärare förväntas använda IT i skolan. IT är inte ett självändamål, utan de digitala möjligheterna ska vara verktyg för pedagogiska idéer utifrån behov. Vi är därför beroende av att arbetsgivaren banar väg förutsättningsmässigt, och att vi enskilt och tillsammans med kollegor kan fundera över på vilket sätt vi bäst åstadkommer de pedagogiska idéerna. Kanske är det genom digitala verktyg – kanske i stället för, eller i kombination med, tidigare arbetssätt. Vi behöver hinna upptäcka, reflektera och testa. Digitala verktyg ska användas när det är pedagogiskt motiverat.

Med detta nummer av Skolvärlden får alla medlemmar en gåva i form av en bok, ”Vi får det att funka – framgångsrika exempel på IT i skolan”. Den är skriven av några av dina kollegor runt om i landet. Dessa 14 lärare, alla medlemmar i Lärarnas Riksförbund och med lång erfarenhet av att jobba med digitala verktyg i skolan, berättar i ett kapitel var hur de får det att funka. Läs boken och låt dig inspireras och kanske upptäcka något nytt. Fundera över om, eller hur, du kan använda dig av dessa tankar för dina och dina elevers behov. 

Dessa lärare har fått förutsättningar att jobba med digitala verktyg och gjort det framgångsrikt. 

Goda förutsättningar behövs – för ett framgångsrikt arbete där entusiasm och kreativitet tas till vara och uppskattas.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Ledare Skolvärlden #6 2016

Reagera på inlägget:

Vi ska använda vår styrka – och bli ännu starkare

Lärarnas Riksförbund har haft kongress. Under fyra intensiva dagar har ombud från hela landet varit samlade för att bestämma förbundets framtida färdriktning.

För mig som nyvald ordförande var kongressen en omtumlande upplevelse. Nu är det jag som ska stå vid rodret och leda LR. Men LR är mer än dess ordförande. Det är 90 000 medlemmar som tillsammans verkar i skolan för att ge det uppväxande släktet utbildning och fostran som samhällsmedborgare – vad kan vara viktigare för en demokrati?

Kongressen gav klart besked – vi lärare och studie- och yrkesvägledare är beredda, men förutsättningarna för att kunna göra ett bra jobb måste bli bättre!

Lärarbristen är mångomvittnad och alla frågar desperat efter hur bristen kan avhjälpas. Ingen ska behöva famla efter svar. För några år sedan ställde tidningen Skolvärlden frågan till personer som upphört att vara lärare och de gav ett tydligt och rungande besked. Lönerna måste upp och arbetsmiljön måste bli bättre! Det är också budskapet från LR:s kongress.

Den löneuppvärdering som vi kan se en början på måste fortsätta och på vissa håll måste den även chockstarta. Det behövs ytterligare lönesteg för att kunna attrahera personer att välja läraryrket. Lärarnas Riksförbunds medlemmar blir inte nöjda förrän alla arbetsgivare har öppnat plånboken rejält.

Såväl lärare som elever förtjänar en bättre arbetsmiljö i skolan. Vi vuxna i skolan har ett stort ansvar för att skapa en optimal inlärningssituation för eleverna, men vi måste mötas av förståelse för vårt yrkes särart och ges möjligheter att fritt kunna utöva det. 

Min vision är att skolan ska vara en institution för såväl bildning som utbildning. Här ska eleverna ge och få respekt från engagerade och legitimerade lärare som har goda villkor att utföra sitt uppdrag.

Det finns en förutsättning som måste ändras radikalt, och på den punkten håller 81 procent av Sveriges befolkning med Lärarnas Riksförbund. Beskedet är, oavsett partisympati, att staten måste ta ett ansvar för skolans finansiering. Det entydiga beskedet ger även LR:s kongress.

Ett nytt, modernt huvudmannaskap med statlig finansiering och tydliga, statliga regleringar är den enda vägen att gå för att skapa en likvärdig skola.

Jag tar nu över stafettpinnen från Bo Jansson som ledare för Lärarnas Riksförbund. Det återstår ett antal etapper innan vi är nöjda, och de fyra år vi har fram till nästa ordinarie kongress kommer inte att räcka till för att åstadkomma allt vad vi vill. Men det är ett starkt Lärarnas Riksförbund som lämnade kongressen. Vi kommer att använda vår styrka till att åstadkomma förändringar, och till att bli ännu starkare.

Det sägs att världens finaste yrke är att vara lärare. Då måste jag ha fått världens finaste uppdrag – att vara ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Ledare Skolvärlden #5 2016
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Reagera på inlägget:

Jag är stolt över vårt arbete – men kampen fortsätter

I takt med att Sverige blir allt mer beroende av omvärlden och världen allt mer globaliserad ökar också behovet och betydelsen av att kunna flera språk. Om Sverige ska vara konkurrenskraftigt, om företagen ska växa, om vi ska bygga broar mellan människor från olika kulturer och öka vår förståelse för andra nationer räcker det inte enbart med engelska. 

Paradoxalt nog tycks utvecklingen av språkkunskaperna i Sverige gå åt rakt motsatt håll – mot färre språk. Förutom i engelska, sjunker språkkunskaperna och språkens status i den svenska skolan och andelen elever som läser andra främmande språk än engelska minskar i allt snabbare takt. Samtidigt finns det oerhört få som vill utbilda sig till lärare i moderna språk. Att endast en handfull personer årligen vill söka sig till lärarutbildningen i ämnen som franska, tyska och spanska är något som vi måste uppmärksamma och börja bekymra oss om. 

Det är hög tid att sätta igång en diskussion om inte det borde bli obligatoriskt att läsa ytterligare ett främmande språk i grundskolan – och dessutom börja tidigare. Något radikalt annorlunda måste göras om vi vill rädda flerspråkigheten i Sverige. 

Läs gärna mer om mina tankar om språkundervisningens utmaningar i senaste numret av Skolvärlden.

I denna, min sista ledare i Skolvärlden, skulle jag givetvis också vilja blicka tillbaka och summera tiden som ordförande i Lärarnas Riksförbund. Att med några rader kunna sammanfatta allt är förstås omöjligt. Jag nöjer mig med att säga att det har varit en fantastisk, lärorik och givande resa som jag gärna hade fortsatt många år till. Men jag är övertygad om att ha fattat ett riktigt beslut och att det nu är dags för nya krafter att träda fram. 

Jag är mycket glad över att ha fått företräda Lärarnas Riksförbund och jag känner mig stolt över det arbete vi har gjort tillsammans. Vår främsta uppgift under åtskilliga år har varit att få Sveriges beslutsfattare att förstå det vi insåg för länge sedan – nödvändigheten av högre löner och bättre arbetsvillkor för lärare och studie- och yrkesvägledare, och att skolan behöver en tydlig nationell styrning och finansiering. 

I denna kamp har det varit många år av motvind, men de senaste åren har visat tydligt att vindarna håller på att vända och allt fler börjar dela vår problembild.

Men är vi nöjda? Nej, knappast. Det finns mycket arbete kvar innan våra medlemmar är rätt värderade och har rätt förutsättningar. Men förbundet har ett bra läge och får friskt bränsle av att veta att motvinden har mojnat och att skolan toppar regeringens prioriteringar. 

Det gäller att vi förvaltar det väl och fortsätter kämpa så att det också ger resultat.

Ledare Skolvärlden #4 2016
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund

Reagera på inlägget:

Sidor