Annons

Vi måste värna om tilliten till lärarna

I dag är begreppet ”tillit” på modet. Från politiskt håll driver man på för en mer ”tillits-baserad styrning” av offentlig sektor och menar att bland annat lärare ska få ökade möjligheter att vara proffs, befriade från pekpinnar
uppifrån. Regeringens utredning Tillitsdelegationen har arbetat med detta under några år och ska lägga fram förslag om hur tilliten kan stärkas.

Ökad tillit till professionen är bra, om det kombineras med rimliga förutsättningar och inflytande över det egna arbetet. Men det är en lång väg att vandra för att i praktiken nå dit. 

Lärare som var verksamma på 70- och 80-talen vittnar ofta om att de kände att det fanns en tillit till deras professionella kompetens och att denna tillit genomsyrade skolsystemet som helhet. 

Denna tillit har tyvärr försvunnit successivt och ersatts av kontroll och ökad styrning. Den professionella friheten för lärare har beskurits, en utveckling jag själv upplevt i mitt lärarjobb. När jag började jobba 1997 kunde man som lärare på min skola ställa upp med kort varsel på till exempel öppet hus. Man visste att man kunde ”få tillbaka” tiden senare. Det fanns utrymme för ett givande och tagande. I takt med alla effektiviseringskrav så försvann detta utrymme. Kontrollen ökade och friheten minskade. 

En kringskuren professionell frihet är en av anledningarna till att läraryrket har minskat i attraktivitet. Den minskade tilliten till, och ökande kontrollen av, lärarkåren har också bidragit till att arbetsgivarna i högre utsträckning ifrågasatt lärare. Man har inte lyssnat när lärare larmat om hög arbetsbelastning, stress och dålig arbetsmiljö. Ökad arbetsbelastning och bristande tillit har lett till ökad psykosocial ohälsa. Lärarjobbet, som egentligen är helt fantastiskt, minskar i attraktivitet och vi har en lärarbrist som tyvärr bara ökar.

Med denna dystra verklighet, parad med en beslutsamhet att det går att förändra, gick vi in i avtalsförhandlingarna med SKL. Ökad tillit kommer att ta tid, men kan vi på allvar börja prata om det som behövs för att göra läraryrket mer attraktivt, och därigenom se till så att fler (alla) elever möts av en legitimerad lärare i klassrummet, så har vi kommit en bra bit på vägen.

När vi inledde våra avtalsförhandlingar med SKL i mitten av januari visade de dokument vi utväxlat att vi stod långt ifrån varandra. Därefter har det förhandlats sedan mitten av januari och det har varit, och är, tufft. I skrivande stund vet jag inte om vi lyckas förhandlingsvägen eller inte, men vi är fast beslutna att göra vårt bästa för att övertyga SKL om att vi har förslagen som är bra både för våra medlemmar och som kan bidra till att lösa lärarbristen för arbetsgivarna. 

Lärarna är en profession som tar ansvar, men som måste ges frihet att utöva yrket under rimliga förhållanden för att det ska fungera.

Om en ökad tillit till professionen förverkligas är mycket vunnet. Läraryrkets attraktionskraft kan öka och lärarkåren kan på allvar få den status som den egentligen redan förtjänar. Självklart ska vi också som profession varje dag fortsätta ta vårt ansvar så att eleverna får de kunskaper de behöver. På så vis ska vi göra vårt för att förtjäna den tillit vi ber resten av samhället visa oss.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Ledare i Skolvärlden #4 2018

Reagera på inlägget:

Mer tid för undervisning och bättre arbetsmiljö

Vi lärare ska ha bra förutsättningar att göra vårt jobb. Detta är så självklart att det ibland kanske glöms bort av de skolansvariga. 

Många lärare upplever att arbetstiden inte räcker till för att upprätthålla kvaliteten i undervisningen. Alltför stor del av arbetstiden ägnas åt teknikstrul, administrativa sysslor, att rastvakta, hålla ordning i matsalen med mera. Många lärare får arbetsdagen uppstyckad i små snuttar av olika arbetsuppgifter. Allt detta får negativa konsekvenser för lärarnas arbetssituation och för elevernas kunskapsresultat. 

Att arbetsbelastningen är rimlig och arbetsmiljön god är huvudmannens ansvar. Det handlar om förutsättningarna. God fysisk och psykosocial arbetsmiljö är en förut-sättning för ett gott arbete. Då ingår att se till så att det finns tillräckligt med resurser för att leva upp till de av staten uppsatta målen för skolan.

I en tid med en enorm lärarbrist, som troligen bara kommer att bli värre, så är det jätteviktigt att tydliggöra vad läraryrket går ut på och hur det ser ut. Undervisning är inte bara att det står en lärare, eller annan vuxen, i ett klassrum med elever. Undervisning kräver mer. 

I alla fall om vi vill ha kvalitativ undervisning. Den får vi med legitimerade lärare som har planerat sin undervisning utifrån styrdokumenten. 

Vår pågående kampanj ”Mer tid för varje elev” visar just att undervisning inte bara handlar om ren lektionstid, utan är så mycket mer. Syftet är att påverka politiken och de skolansvariga. Vi måste formulera vad vi behöver för att kunna göra ett kvalitativt, kompensatoriskt jobb. 

Alla elever har rätt till högkvalitativ undervisning, inte bara de som drar vinstlotten i att få en behörig, legitimerad lärare. I tider av massiv lärarbrist kommer nya sätt att behöva prövas för att den erfarenhet och pedagogiska förmåga som de legitimerade lärarna besitter ska kunna räcka till alla elever.

Totalt sett måste vi ha en arbetssituation där de olika arbetsuppgifterna är väl avvägda och del i en fungerande helhet. Lärarnas Riksförbund har centralt tagit fram en arbetstidsmodell, en metod, som kan vara användbar. Med den kan man inventera, värdera och tidsätta lärares arbetsuppgifter. Den synliggör vad lärare lägger sin tid på och kan ge vägledning vad man ska fokusera på, den ger en tydlig styrning och öppnar för samtal kring vad som är huvuduppdraget – och det måste givetvis vara utbildning och bildning. 

När man känner att det blir för mycket är det viktigt att våga prioritera och att vara överens med ledningen om vad som är huvuduppdraget. Vår arbetstidsmetod tar hänsyn till att situationen ser olika ut på olika skolor och utifrån de elevgrupper man har. Olika lärare har olika typer av förberedelser, olika typer av efterarbete. 

Det är de här förutsättningarna som vi måste få till: en balanserad arbetssituation för att kunna göra ett kvalitativt arbete. Det är detta som lockar unga människor att utbilda sig till lärare. Och det är ett fantastiskt roligt, viktigt och berikande jobb – om man får de rätta förutsättningarna.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Ledare i Skolvärlden #3 2018

Reagera på inlägget:

Mer tid för varje elev

Kanske har du på sociala medier sett någon av våra filmer om ”Mer tid för varje elev”? Kanske har du även delat någon eller några av filmerna så fler har kunnat se? Under våren driver vi i Lärarnas Riksförbund en kampanj för att kunna förklara vad som krävs för att vi ska kunna hålla den höga undervisningskvalitet och vägledningskvalitet vi vet att vi kan göra – om vi får rätt förutsättningar. 

Vi behöver tillsammans visa och förklara detta. För att skapa förståelse och för att kunna förbättra arbetsvillkoren. För att vi lärare och studie- och yrkesvägledare bättre ska kunna genomföra vårt viktiga uppdrag att undervisa och vägleda våra elever. 

Jag skulle vilja uppmana dig att sprida kampanjfilmerna och förklara dem utifrån din verklighet. Vilka är dina tidstjuvar? Vad skulle hjälpa dig? Då kommer fler att inse varför vi behöver rimliga förutsättningar för att göra ett bra jobb. Att vi får tid för den planering som är avgörande för undervisningens kvalitet och för elevernas resultat. Det är viktigt för att öka läraryrkets attraktivitet och på sikt motverka lärarbristen. 

Allt för mycket av vår tid går till konflikthantering, it-strul, blanketter och dokumentation av allt, anmälningar, samtal/kontakter hit och dit, stora elevgrupper och inkludering med anpassningar...

Utan någon ”offermentalitet” behöver vi sakligt och professionellt peka på problemen och visa på lösningarna. Ett av dessa problem är att vi i snitt bara har tre minuter i veckan att ägna varje elev. Det är absurt!

Det är viktigt att vi förklarar vad mer tid för varje elev innebär. Att lärare behöver tid innan lektionen, för att förbereda för de individer och den grupp vi ska möta och för hur undervisningen ska läggas upp. Läraren behöver tid under lektionen för att kunna se alla elever och ägna dem uppmärksamhet. Vissa behöver mer hjälp eller utmaningar, andra behöver mindre. Lärare behöver tid efter lektionen för att kunna reflektera över hur det gick, utifrån varje enskild elevs situation, och även fundera över hur undervisningen ska justeras och följas upp. Kanske är det någon som behöver en extra genomgång eller förklaring på annat sätt? 

Det är här, före, under och efter lektionen, som det finns möjlighet för oss att ägna mer tid för varje enskild elev. Men när jag får fem elever till i min klass, då blir det mindre tid för varje elev. Får jag ytterligare en hel klass eller en kursgrupp eller ett ämne till, då blir det mindre tid för varje elev. 

Vi är lärarnas röst i debatten. En hög synlighet är en förutsättning för förståelse för vår roll och för betydelsen av bra villkor. Vi vänder oss inte bara till makthavare, som arbetsgivare och politiker, utan vi vill även påverka allmänheten för att öka förståelsen för vikten av förbättringar vad gäller lärarnas arbetssituation. Dessa kan i sin tur påverka politiker och makthavare.

Men vi måste också, i nästa steg, tala om hur vi vill förändra detta, så att vi faktiskt har möjlighet att ägna mer tid åt eleverna. På skolvärlden.se kan du läsa om den arbetstidsmetod som Lärarnas Riksförbund tagit fram och som lärare bland annat i Filipstad prövat och som de mår bättre av.

Så titta på våra kampanjfilmer, dela och förklara dem utifrån din verklighet. Så ser vi tillsammans till att skapa förståelse och förändring till det bättre!  #viärlr

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Ledare i Skolvärlden #2 2018

Reagera på inlägget:

Ett spännande och viktigt 2018 ligger framför oss

Relaterat

Under hösten 2017 tecknade vi i Lärarnas Riksförbund, tillsammans med våra kollegor i Lärarförbundet, flera avtal på den privata sidan. Bland annat det största avtalet på den privata sidan, det så kallade Friskoleavtalet, med Almega. Strax innan jul utväxlade vi sedan yrkanden med SKL inför det stora kommunala avtalet, HÖK18, som berör över 200 000 lärare och studie- och yrkesvägledare. 2018 inleds nu med förhandlingar med SKL för att vi ska kunna teckna ett nytt avtal. 

I alla dessa förhandlingar har vi i LR drivit samma saker. Vi vill att lärare ska ha förutsättningar att bedriva en kvalitativ undervisning, utan att riskera sin hälsa. Den höga arbetsbelastningen drabbar ytterst eleverna när det inte finns tillräcklig tid till för- och efterarbete av lektionerna. Arbetsbelastningen måste ner så att sjukskrivningarna och flykten från läraryrket hejdas. 

För att lärare ska kunna fullgöra sitt uppdrag och möta samhällets behov måste ett nytt avtal ge landets lärare bättre lönevillkor och arbetsförutsättningar för ökad attraktivitet, utveckling och bättre resultat.

Läraryrket ska vara intellektuellt stimulerande, roligt, spännande – och man ska samtidigt kunna må bra, ha ett privatliv. Detta är det enda sättet att kunna locka fler lärare och även få de lärare som finns i skolan att stanna kvar. Det är grunden för att alla elever ska få den skolgång de har rätt till. Det är i förlängningen en förutsättning för vårt demokratiska samhälle. 

Sverige har också val i höst och det betyder att vi i Lärarnas Riksförbund kommer att vara aktiva och rikta oss mot politiker på alla nivåer. De förändringar vi vill se för skolan kan inte åstadkommas enbart genom avtal. Staten måste kliva fram och ta ett betydligt större ansvar för att skolan i 290 kommuner och hos ett betydande antal fristående huvudmän ska fungera. 

Det behövs övergripande förändringar för att skolan ska bli mer likvärdig och resultaten förbättras. Vi behöver exempelvis få Skolkommissionens förslag på plats, med bland annat en statlig finansiering för skolor som behöver särskilda resurser. Detta är en av valets viktigaste frågor.

De förbättrade skolresultaten i internationella undersökningar är ett resultat av att fokus sedan ett antal år satts på undervisningen och på kunskapsuppdraget. När lärare och elever ges möjlighet att ägna sin kraft åt undervisning och inlärning ger det resultat!

Målet är att alla elever ska få den skolgång som de har rätt till och kunna nå så långt som det är möjligt. Det kräver att elever möts av behöriga lärare, syvare med studie- och yrkesvägledarexamen och speciallärare/specialpedagoger i skolan. Personer som har rätt förutsättningar både vad gäller lön, arbetsförhållanden och fortbildning.

Det är genom erfarna och yrkesskickliga lärare som elever stimuleras att anstränga sig och nå toppen av sin förmåga. Detta måste skolans huvudmän inse.

PS. Läs gärna om Pax i skolan, en metod för lågstadiet som ger goda resultat. Jag har gjort ett studiebesök på Gärdesskolan i Stockholm som arbetar med Pax och blev verkligen imponerad.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Ledare i Skolvärlden #1 2018

Relaterat

Reagera på inlägget:

Värdet av en lärarlegitimation

Relaterat

Under hösten har det i lärarbristens svallvågor uppstått ett ifrågasättande av värdet av att lärarna har en legitimation. Snabbt som blixten väcks det till synes enkla förslaget att slopa kravet på legitimation så löser vi den akuta lärarbristen.

Inget vore mera förödande än att vidta en sådan åtgärd, men ack så lättvindigt och så helt fel – för landets elever och föräldrar. Den kvalitetsgaranti som lärarlegitimationen utgör måste vara grunden för att vända den resultatnedgång som präglat svensk skola sedan 1990-talet.

Samhället har rätt att förvänta sig att skolan ska vara en plats där deras barn, våra elever, ska få möjlighet att tillägna sig kunskaper i en miljö där de känner sig trygga. De ska kunna vistas i skolan utan att bli trakasserade. Det är med bestörtning vi får ta del av elevers, och lärares, beskrivningar av hur de blivit utsatta. Om inte skolan kan utgöra den frizon som den måste vara, är det illa ställt.

Vi legitimerade lärare är en viktig garanti för att skolan är en trakasserifri zon. All skolpersonal har givetvis ett ansvar i detta. Men lärares legitimation innebär att vi rakryggade ska stå emot och ingripa om det förekommer. Vi måste, genom vårt agerande, vara de föredömen i vuxenvärlden som står upp för varje elevs värde. Det har omvärld och elever rätt att förvänta sig av en lärarkår med legitimation.

Lärarbristen har varit ett ord på allas läppar under hösten. Som om den vore lika oväntad som ett sommaråskväder. Lärarnas Riksförbund har under många år varnat för vad som kan hända om lärarna inte ges rätta förutsättningar. Decennier av försyndelser och underlåtenhet har lett till att alldeles för få väljer lärarstudier och att alltför många yrkesverksamma lärare slutar. 

Det är även stor brist på studie- och yrkesvägledare. Studier har visat att tillgången på studie- och yrkesvägledare med rätt utbildning spelar stor roll för elevernas möjligheter i skolan. Det ökar deras möjligheter att göra välgrundade val inför framtiden. Därför anser vi att det måste införas ett krav på studie- och yrkesvägledarutbildning för att få fast anställning som sådan.

Det tar naturligtvis många år att rätta till dessa brister. Långsiktiga lösningar måste skapas, men under tiden är det samhällets skyldighet att se till att elever får en kvalificerad undervisning. På kort sikt krävs akuta lösningar. Verksamheten kan organiseras så att den utbildning och erfarenhet som legitimerade lärare har, används, och betalas, bättre. Organisera så att de legitimerade lärarna tar hand om övergripande planering, kvalificerad undervisning och bedömning, uppgifter som personer utan legitimation inte kan, och inte får göra. De som saknar legitimation måste ges hand- och vägledning av dem som har behörighet och erfarenhet. På så sätt kan vi se till att alla elever ges en kvalitativ utbildning!

Lärarnas Riksförbund räds inte att lyfta problemen i skolan, men vi är också konstruktiva och kommer med lösningar. Det är viktigt! 

Och med dessa ord önskar jag er alla ett riktigt härligt och välförtjänt jullov!

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Ledare i Skolvärlden #10 2017

Relaterat

Reagera på inlägget:

Sidor