Annons

Kvinnor, mansnormer – och undervisning om krig

För oss lärare i kursen Historia 1b blir ofta världskrigen ett slags märkligt vårtecken. Förhoppningsvis har vi kring sportlovet börjat med första världskriget. Då hinner vi med mellankrigstiden och andra världskriget innan påsk och kan slutligen beröra kalla kriget innan terminen är slut.

Våren handlar väldigt mycket om krig. Den präglas av krigsstrategier, politiska ideologier, spänningar, demokratisering, avdemokratisering, kopplingar till nutida samhällsutveckling, brott mot mänskligheten, föreläsningar av förintelseöverlevare, ett Europa i förändring, kylan som uppstår när Sovjet och USA har terrorbalans. Och chocken som uppstod när Sovjet föll, utifrån vad som uppdagades. 

Våren är således kanske inte de goda nyheternas tid, men det är den tid då jag upplever att eleverna verkligen vaknar till. De ställer frågorna som kräver eftertanke och den sista pusselbiten faller ofta på plats. Våren är tiden då polletterna trillar ned och eleverna verkligen förstår att vi som människor spelar roll. Att demokrati är svårt och att de krig som pågår idag kommer att ha svallvågar som krusar sig mot strandlinjen en lång tid framöver. 

Jag älskar våren. Inte bara för ljuset, krokus, alla lov och helgdagar, utan även på grund av detta. Jag får knyta ihop säcken. 

Men våren är även en tid då vi glömmer bort kvinnorna. Männens krig blir så centrala. De manliga ledarna så många. Ibland kommer jag på mig själv med att en månad har passerat och jag har inte en enda gång pratat om kvinnorna. När vi pratar om soldaterna, om antalet döda i strid, om fångvaktarna, doktorerna som gör experiment och om diktatorerna. Då pratar vi om männen. De allra flesta är ju män och det förstår ju eleverna utan att vi behöver förtydliga det. Det manliga perspektivet är inbakat i vårt traditionella sätt att beröra krigen. 

Men vad gjorde kvinnorna då? I detta inlägg tänkte jag beröra några snabba nedslag att göra när du undervisar om världskrigen. Eller bara väcka en tanke om mansnormer i undervisningen överlag. Faktum är att ganska många ämnesområden riskerar att lätt utelämna kvinnor – om vi inte medvetet synliggör dem. 

Första Världskriget skapade möjlighet för kvinnor i England att arbeta som poliser. Bildkälla: Wikimedia Commons  Första världskriget USA och Europa 

Det är dyrt och svårt att vara i krig. Det kostar liv, pengar och lidande. I länderna som deltar präglas tillvaron av svält och fattigdom. När männen är i krig får kvinnorna som är kvar dra ett tungt lass. På grund av militära blockader dör till exempel många kvinnor, äldre och barn i Tyskland av undernäring. Läget var förvisso bättre i England och Frankrike, men även där ransonerades mat och de som var kvar fick kämpa för att få samhället att gå runt. 

Utöver detta fick många kvinnor tillträde till att arbeta inom fler yrken. Yrken som tidigare hade varit reserverade för män. Speciellt inom industrin. Villkoren var bättre än vad de upplevt innan och detta kommer att bidra till att kvinnor får ökat inflytande i samhället. På en bredare front. Vissa av mina elever brukar resonera kring hur detta kanske också bidrar till kvinnlig rösträtt. 

Andra världskriget USA och Storbritannien 

”Never was so much owed by so many to so few” sade Churchill i ett bevingat citat riktat mot de engelska stridspiloterna. Eftersom även kvinnor arbetade som piloter fanns dock möjligheten att skydda England mot en invasion. Kvinnliga piloter i England kunde t.ex. arbeta genom ATA, Air Transport Auxiliary med att transportera flygplan och mediciner. 

Kvinnor inom flygvapnet spelade även en central roll i USA genom WASP, Women Airforce Service Pilots. Kvinnor testflög planen och förflyttade planen mellan de olika baserna. De kvinnliga piloterna kunde ofta flyga många olika sorters plan, vilket kräver stor skicklighet. Det är på grund av dessa kvinnor som de manliga piloterna kunde frigöras i syfte att flyga i det ordinarie flygvapnet. 

Dessa kvinnor får inga historiska tal riktade till sig. De kommer inte heller att få omnämnanden inom det militära och när kriget är slut blir de arbetslösa eftersom kvinnor inte får anställning i deras område. Men låt oss i alla fall prata om dem i vår undervisning. 

 

Ruinkvinnorna bygger upp Tyskland efter Andra Världskriget. Erkännande: Bundesarchiv, Bild 183-H30060 / CC-BY-SA 3.0. Bildkälla: Wikimedia Commons

Andra världskrigets slut – Tyskland 

De flesta männen hade stupat eller var i fångenskap. Tyskland låg i ruiner. Om några år kommer Tyskland att få ett ekonomiskt uppsving. Men först måste det röjas. Det gör ruinkvinnorna, eller Trümmerfrauen som de kommer att kallas. De är kvinnor i vuxen och arbetsför ålder som både beordras och ställer upp frivilligt för att bygga upp Tyskland igen. Dessa kvinnor har det tunga och farliga jobbet att röja sönderbombade hus och bygga upp nya. Att kvinnor ibland betraktas som kanonmat blir tydligt när dessa kvinnor aldrig uppmärksammas för det stora och farliga arbete de gör för Tyskland. 

Att kvinnor betraktas som kanonmat blir också tydligt när vi talar om sexuellt våld i samband med krig. Krig leder ofta till massvåldtäkter. Detta drabbades även de tyska kvinnorna av. I segerruset kommer Sovjets och de allierades styrkor att lämna en generation traumatiserade kvinnor bakom sig. Våldtäkterna blir en hämnd mot de tyska männens grymheter. Tankesättet att genom att våldta en kvinna så förnedrar man hennes man, kom att utsätta gissningsvis 860 000 tyska kvinnor. Tusentals barn föds i kölvattnet av detta. 

Andra världskriget – USA 

Att kvinnor förvärvsarbetar när männen är i krig vet vi sedan första världskriget. När jag, som barn, låg snorig i soffan och hostade visades denna film: A League of Their Own. Med Madonna. Men alltså, hur bra är inte den filmen?! När männen var i krig, då fick kvinnor möjlighet att sporta på elitnivå. Och deras ligor blir plötsligt stora. Det är intressant! Följ gärna upp det genom att prata om synen på herr- och damsport idag!  

Kalla kriget – Afghanistan 

Kvinnor i Afghanistan påverkas i allra högsta grad av Kalla Kriget. Malala Yousafzai är en av dagens frihetskämpar. Bildkälla: Wikimedia CommonsNågra elever hade häromdagen sagt till min kollega ”Kan vi inte läsa om något som spelar roll för oss nu”. De höll på med kalla kriget. Är det något som spelar roll för oss nu är det ju kalla kriget. Som av en händelse var det även den lektionen de skulle gå igenom konflikten i Afghanistan. Själv brukar jag inleda den konflikten med att visa bilder på kvinnliga läkarstudenter på 70-talet i Afghanistan, som då var ett land på väg att moderniseras. Kungen uppmuntrade kvinnor att såväl utbilda sig som organisera sig. Sedan kom Sovjet. Sedan kom USA. Det förs gerillakrig och små grupper tränas och beväpnas. Det ena leder till det andra och idag är bilden av de kvinnliga läkarstudenterna långt bort.

Sen passar vi på att prata om Malala Youzafsai, en ung flicka från Pakistan som kämpar för flickors rätt att gå i skolan. Detta leder till att hon blir skjuten i huvudet av talibaner. Idag är hon världens yngsta som någonsin mottagit Nobels fredspris. Det spelar roll för oss idag. 

Kvinnliga soldater 

När vi pratar om soldater i världskrigen så pratar vi, kanske utan att tänka på det, oftast om män. Ser vi en krigsfilm som ska gestalta dessa krig så visar de allt som oftast också män som soldater. Denna bild går dock att nyansera. Ta Röda Armen som exempel. Det tjänstgjorde en halv miljon kvinnor i denna. Kvinnorna arbetade ofta på fältsjukhus och i stödförband. Men många deltog i fronten som t.ex. prickskyttar och piloter. Värt att notera är att dessa ofta sedan försköts från samhället eftersom de inte passade in i det stalinistiska kvinnoidealet. 

Kvinnor har under historien deltagit i krig, av samma motiv som män. Har de inte tillåtits delta finns oräkneliga exempel på kvinnor som klätt ut sig till män för att få tillgång till striderna. Under andra världskriget, i så väl Frankrike som Storbritannien kan vi se massvis med kvinnliga sjukvårdare vid fronterna. Men vi kan också se kvinnliga fallskärmshoppare och radiotelegrafister. Vi kan, tillsammans med eleverna, dra slutsatserna att det aldrig bara är män. Även om de är i majoritet vid fronterna. Vi har en skyldighet att lyfta fram kvinnor som aktörer och inte bara som offer. Det finns kvinnor som slåss för det onda och kvinnor som slåss för det goda. Lite som det finns människor allt mest i mänsklighetens historia. 

Manlig norm 

Ibland kan vi lärare tänka att vi inte låter representation av det ena eller det andra könet prägla vår undervisning. Men ganska ofta, och inte minst när vi talar om krig, är den manliga normen inarbetad. Den är så närvarande att det är män du och dina elever kommer att se framför er när ni föreställer er soldaterna vid fronten. Då kan det vara värt att ta upp det faktum att det finns också massvis med kvinnor. 

Ibland kan vi lärare vara så fokuserade på själva händelsen att vi inte tänker på dess konsekvenser. Det är dock ofta i konsekvenserna vi hittar nyanserna och djupet. För att verkligen förstå krig är det viktigt att vi också synliggör hur människor drabbas av det. I annat fall riskerar krigen bli något väldigt abstrakt. Ge krigen en mänsklig prägel genom att prata om de som blir kvar i hemlandet. Öka elevernas förståelse för sin omvärld genom att också prata om hur dessa människor drabbas.

Reagera på inlägget:
Annons
Annons
Annons