Annons

Digitaliseringens hjältinnor

Skolan står inför en reviderad läroplan. Digitaliseringen knackar på skolporten. Många av oss jobbar redan oftast digitalt, men nu ska vi systematiskt låta samtidens och framtidens digitala förutsättningar prägla oss. Informationsflöde ska hanteras. Medieteori ska beröras. Eleverna ska vara kunniga inom källkritik på nätet. Vi ska använda nya lässtrategier för digitala texter. Och inte minst ska vi programmera.

Jag är förstelärare med uppdrag att utreda hur min gymnasieskola ska arbeta för att möta upp den reviderade läroplanen. Vi har kommit ganska långt när det kommer till digitala verktyg. Överlag så innebär den reviderade läroplanen inte så stora förändringar för oss. Bortsett från matematikundervisningen. I och med att programmering nu skrivs in i ämnesplaner har de ett ganska stort uppdrag framför sig. Utifrån detta har jag själv börjat tänka, inte på att sadla om till matematiklärare, utan på alla föregångskvinnor det finns inom programmering. Kvinnor som har fått kriga både mot könsstereotyper men även mot rasistiska samhällsstrukturer. Till dessa hjältinnor tänkte jag ägna detta blogginlägg.

1815-1852 Ada Lovelace (den första programmeraren)

Ada Lovelace var den första programmeraren. Bildkälla: Wikimedia commonsRedan som barn visade Ada Lovelace intresse för matematik. För att undvika att hon skulle gå i sin fars, poeten Lord Byrons, fotspår ser hennes mamma, Lady Byron, till att hon får undervisning i matematik redan från fyra års ålder. Något som förstås är väldigt ovanligt på 1800-talet. Vid tolv års ålder kommer hon även att konstruera ritningen för en flygmaskin.

När hon var 28 kom hon att publicera en artikel, signerad med enbart hennes initialer, som angav hur en maskin skulle kunna programmeras för att kalkylera. Vissa menar att detta representerar den första algoritmen riktad till en maskin, och därav det första datorprogrammet.

Lovelace ansåg, redan på 1800-talet, att såväl musik som bild och text kan bli överförd till digital form och på så vis förutsåg hon funktionen för den moderna datorn.

1924-2011 Jean Jennings (första räknemaskinen)

Jean Jennings arbetade med den första räknemaskinen. Bildkälla: Wikimedia commons

Om Ada Lovelace skrev den första algoritmen, men i övrigt rent tekniskt var före sin tid, kan man säga att Betty Jean Jennings och hennes parhäst Betty Snyder var delaktiga i programmeringen av den första datamaskinen, en avancerad räknemaskin som kallas ENIAC.

Jean Jennings tog collage-examen med matematik som huvudämne 1945. I en tid där ett världskrig rasade och stor del av männen var i krig, fick Jennings anställning på Pennsylvanias universitet, trots att hon var kvinna. På universitetet påbörjades arbetet med ENIAC, en 24 meter lång och 2,5 meter hög räknemaskin som sex kvinnor arbetade med att programmera. När maskinen lanserades blev ingenjörerna bakom, alla män, kända men kvinnorna fick vänta 40 år på erkännande.

Efter tiden med ENIAC kom Jennings att fortsätta sin karriär inom datorprogrammering och då bland annat med datorer för kommersiellt bruk.

Margaret Hamilton 1936– (månlandningen)

Margaret Hamilton och koden som räddade månlandningen. Bildkälla: Wikimedia commonsRent historiskt sett har de mer avancerade tekniska utbildningarna varit stängda för kvinnor. Men kvinnor har ändå ägnat sig åt teknik. En annan av våra centrala historiska kvinnor som ägnat sig åt matematik är Margaret Hamilton. Det är tack vare henne månlandningen blev möjlig.

Efter utbildning i matematik och filosofi blev hon nämligen Apolloprogrammets första programmerare på MIT. Hon utvecklade datorprogram för att flyga människor till månen. 

Värt att notera här är även att datavetenskap och programvaruteknik inte är egna discipliner och det fanns inte utbildning i programmering och mjukvarudesign. Ändå kom Hamilton att bli expert på en mängd områden inom detta. Kunskap som hon får tillskansa sig genom hårt arbete i samband med andra arbetsuppgifter. Idag anser vi, förutom att vi har Hamilton att tacka för månlandningen, även att det är hon som grundat begreppet ”mjukvarudesign”.

Katherine Johnson 1918–, Dorothy Vaughan 1910–2008 och Mary Jackson 1921–2005 (rymdkapplöpningen)

Dessa kvinnor började som mänskliga datorer vid tiden för rymdkapplöningen. Bildkälla: Wikimedia commons

Männen stod för ingenjörskonsten. Men kvinnorna stod för programmeringen. I slutänden var det männen som prisades, men dessa tre kvinnor lyfts fram som tre av NASA:s absolut skarpaste matematiker. Bland annat handlar filmen och boken ”Hidden figures” om dem. Som afroamerikanska kvinnor kom dessa programmerare inte enbart att behöva kämpa mot den mansdominerade världen inom NASA, utan de kom även att diskrimineras och tvingas arbeta rassegregerat på en egen avdelning.

Under andra världskriget expanderade USA:s rymdprogram och trots ett kraftigt segregerat och diskriminerande samhälle gavs dessa tre kvinnor möjligheten att arbeta med NASA:s rymdprogram. De, bland många andra kvinnor, fick anställning som mänskliga datorer ”med kjolar” som skulle lösa matematiska ekvationer och kalkylationer för hand. Johnson, Vaughan & Jackson spelade en absolut avgörande roll för USA:s rymdkapprustning, bland annat i samband med den första raketuppskjutningen.

Dorothy Vaughan blev NASA:s första färgade överordnade. Hon stannade på NASA i 22 år och bidrog även, som expert på ett av dåtidens prominenta kodspråk, till en uppskjutning av en satellit.

Mary Jackson kom att stanna på NASA i 30år, där hon så småningom blev ingenjör. Hon kom även att arbeta aktivt med jämlikhetsfrågor rörande kvinnor och minoriteter.

Efter bara två veckor som mänsklig dator blev Katherine Johnsons förflyttad till avdelningen för ingenjörer istället. Hon var så bra på matematik att hon fick kontrollräkna det datorerna räknat ut inför rymdresorna. Hon har på senare dagar fått många utmärkelser och sprider budskap till unga att varken låta kön eller hudfärg sätta stopp för mål och drömmar.

Framtidens programmerare

Att göra ett urval mellan alla fantastiska kvinnor som arbetat med programmering, kvinnor som ofta fått vänta ett halvt sekel på att få uppmärksammas för sin insats, är förstås jättesvårt. Det finns massor. Men av utrymmesskäl kan jag inte ta upp alla. Att digitaliseringen nu präglar oss alla är ingenting vi kan välja bort. Kanske kan vi också ta med oss budskapet från dessa hjältinnor när vi fostrar framtidens matematiker. Än idag är andelen kvinnliga programmerare så låg som 20 procent, och dessutom sjunkande. Förhoppningsvis kan vi tillgängliggöra programmering för unga tjejer och vända statistiken för detta viktiga arbete. Kvinnliga förebilder finns det dessutom gott om.

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer