Annons

När Gud var engelsman

I något år eller så har sidor med viktorianska, lite ”knäppa” bilder funnits i flödet på mina sociala medier. Jag passade på att fråga mina elever om de sett samma delningar som jag. Vilket de hade. Detta föranledde den typen av spontan lektion när läraren (alltså jag) blir peppad på att berätta. Ni vet, de där lektionerna vi själva tycker blir så bra. Men, som eleverna antagligen har glömt innan de gått hem för dagen. Fast ändå, någonstans där bakom vill jag ändå tro att kunskapen finns kvar. Rätt vad det är kommer de, om tio år, stöta på korsordsfrågan: Brittisk regent 1837–1901, och då minns de: Det var ju drottning Victoria!

Familjebilder post-mortem, fotomontage och systrarna Brontë är något vi förknippar den viktorianska eran. Bilkälla: Wikimedia commons

Viktoriansk fotokonst är ju lite speciell. Under denna era är fotokonsten på stark utveckling och vi ser knasiga och humoristiska fotomontage. Samtidigt ser vi också döda familjemedlemmar uppställda bredvid levande. Tanken var att de ville ge människors korta liv mening. Vi ser även dubbelexponeringar som liknar genomskinliga andar. Vi ser allvarliga miner på barn som vuxna. Sen, rätt vad det är, ser vi en rolig grimas.

Drottning Victoria

Den Viktorianska eran är en benämning på tiden i Storbritannien från 1830 till cirka 1900. Drottning Victoria regerade och nationen stod på toppen av ekonomisk och politisk makt.

Drottning Victoria av Storbritannien, även Kejsarinna av Indien, har en unik historisk särställning. För tiden är hon så pass framstående att hela eran är uppkallad efter henne. Viktoriansk tid förknippas å ena sidan med tiden då aristokratin sätter normen för medelklassmänniskorna. En sträng kristen moral härskar, samtidigt som en romantisk känslosamhet råder. Men vi ser också revolutionärer förena sig och en vass samhällskritik formuleras i takt med att industrialiseringen befäster en ny sorts fattigdom och kvinnor och barn prostituerar sig i städernas gränder.

Den Viktorianska tiden var även en tid då det brittiska imperiet bredde ut sig över världen. Gud var engelsman. Engelsmannen var fullkomligt överordnad alla andra nationer. Drottning Victoria härskade över en fjärdedel av jordens befolkning. Det vi idag kallar rasism, kallade den viktorianska engelsmannen optimism, när det restes land och rike runt för att i imperialistisk anda sprida den brittiska kulturen. 

Romankonst och underlägsenhet

Även om vi idag gärna frotterar i viktorianernas konstigheter, är det också en tid av blomstrande konst och kultur. Brontë-systrarna, Elisabeth Gaskell och Mary Anne Evans (under pseudonymen George Eliot) var kvinnor som starkt kom att prägla den brittiska romankonsten.

Drottning Victoria, 1887. Bildkälla Wikimedia commonsDen viktorianska tiden kommer även att vara en tid då synen på kroppen, inte minst kvinnokroppen, förändras. Kroppen kartlades enligt vetenskapligt manér och skillnaderna mellan kvinnor och män befästes. Det ansågs bland annat bevisats att kvinnor inte hörde hemma i det offentliga livet och kvinnlig utbildning betraktades av många som vansinne. Det upplevdes att kvinnans underlägsenhet var vetenskapligt bevisad. Ett perfekt verktyg att använda mot den framväxande kvinnorörelsen. 

Samma rättigheter och skyldigheter

Det vi idag förknippar med kvinnlighet ansågs bevisat i den kvinnliga biologiska särarten. En vanlig åsikt var att eftersom skillnaderna mellan kvinnor och män är så stora, ska de inte heller behandlas lika. Eller för den delen ha samma rättigheter och skyldigheter i samhället. Men med den framväxande kvinnorörelsen får ändå Storbritanniens kvinnor rösträtt 1918, och på lika villkor som männen 1928. I Sverige får vi, som bekant rösträtt 1921. Men trots bildning, karriärer och lika skyldigheter kommer många kvinnor än idag att präglas av 1800-talets föreställningar könens särart. Kvinnor och mäns såväl arbetsuppgifter som arbetsinsatser värderas olika och kvinnor väljs bort från såväl redogörelser av centrala vetenskapspersoner som berättelsen om det moderna samhällets historiska bakgrund.

När vi inspireras av flödet

Kvinnorna saknas ofta såväl i skolböckerna som i många lärares spontana historier. Men visst ser vi en förändring på gång. Kanske får våra barn uppleva något annat?

Det är ändå detta som är det häftiga med att vara lärare. Hur viktorianska bilder i flödet på sociala medier kan lägga grunden till kanske de viktigaste lektionerna. Hur vi som lärare kan påverka våra elevers möjligheter och vilja att delta som aktörer i kampen för likvärdighet, jämställdhet och bevarandet av demokratin.

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer