Annons

Nya utmaningar för studie- och yrkesvägledningen

Skolan har precis kommit igång efter sommarlovet och detta med en ordentlig rivstart må jag säga.

Hur har din sommarledighet sett ut? Hoppas du haft det skönt. Min semester var precis så avkopplande som en semester kan vara. Det är kanske inte alla lärare som vet att vi studie- och yrkesvägledare inte har sommarlov utan en helt vanlig tjänstemannasemester på 4–5 veckor. Är man medelålders har man ofta runt 30-33 semesterdagar/år lite beroende på vilken arbetsgivare man har – privat eller offentlig, detta kan göra att förmånerna kan variera.  Man brukar sällan ta ut alla dagar på sommaren utan vill gärna också spara några dagar till julhelger och andra tillfällen på året då man vill vara ledig.

När jag kom tillbaka från semestern var det nästa bara jag, någon vaktmästare och en och annan skoladministratör och skolledare på plats veckorna innan lärarna och eleverna började. Dessa veckor är nödvändiga för att kunna få tid och att i lugn och ro kunna förbereda inför nästkommande läsår.

Som sagt, rivstart var namnet för årets skolstart. Jag jobbar på en gymnasieskola med bland annat ansvar för elever på IM introduktionsprogrammet och komvux. Gymnasieantagningen släpper antagningen ungefär samtidigt som skolorna börjar för att då ska skolorna själva anta elever som vill börja hos dem. Det är nästan alltid rörigt kring skolstart särskild på gymnasieskolorna. Elever har förhoppningar om att komma in på de skolor de inte kommit in på och vill därför byta. Det är främst studie- och yrkesvägledarna som då får hjälpa eleverna med att kontakta de skolor de vill komma in på för att ställa dem i köer eller för att se om eleverna kan få byta program på de skolor de kommit in på. Det blir många telefonsamtal och många mail hit och dit.

Lärarna vill gärna att skolstartskarusellen lugnar ner sig så fort det bara går, så att eleverna och lärarna äntligen kan få lite studiero. Detta är särskilt viktigt i nybörjarklasserna: 1or på nationella program och de nya eleverna på IM. Detta ökar trycket på oss studie- och yrkesvägledare att hjälpa dem att få till denna ordning så fort det bara går.

Skolstarten är en av årets tillfälliga toppar när det är hög arbetsbelastning för studie- och yrkesvägledare, både de som jobbar på gymnasiet men även för dem som är på grundskolona. Till de andra topparna hör valet till gymnasiet i januari/februari och omvalet till gymnasiet i april/maj. I mars/april får gymnasiestudie- och yrkesvägledare många samtal med avgångselever som vill vidare till högre studier då sista ansökningsdag till högskolas hösttermin är 15 april.

Jag har noterat följande i min kalender: Gymnasiemässa i mitten av oktober, Vägledarkonferensen i slutet av oktober, SACOs studentmässa i mitten av november, gymnasievalet i januari/februari, omvalet till gymnasiet i april/maj och snart tillkommer datum för öppet hus på såväl gymnasieskolor som andra utbildningsanordnare som jag och mina studie- och yrkesvägledarkollegor kan tipsa våra elever om.

Jag har fönster på min dörr så att man kan titta i och se vad jag gör vilket förstås strider mot att jag ska kunna leva upp till tystnadsplikten (eftersom jag anser att den även inkluderar möjligheten till att få komma till mig helt osett av andra). När jag inte är ute bland eleverna eller har inbokade samtal sitter jag ofta vid datorn och tillverkar eget informationsmaterial: Powerpointpresentationer och informationslappar inför klassvisa informationer om gymnasiet, sommarjobb mm. Annat som sker vid datorn är att kolla elevernas studieplaner, att dessa stämmer och att kvittera gymnasievalskvittenserna. Det är ganska mycket administration som studie- och yrkesvägledare håller på med och som vi inte riktigt är utbildade för. Vår utbildning har en lång och betydelsefull praktikperiod för att få träning och övning i vägledningssamtal.  Samtalet är enligt oss kärnan i det vi ska göra, både individuella samtal och samtal i grupp. Tyvärr är det ofta detta som får stryka på foten då vår omgivning tycker att vi ska syssla med annat.

Årets utmaningar för mig är att få bedriva en vägledning som är inkluderande och normkritisk och har ett äkta elevfokus.

Ha det gott!

// Lotta Lindström

Reagera på inlägget:

Vägledning om vägledning

All studie- och yrkesvägledning ska utgå från den enskilda elevens förutsättningar och behov. Studie- och yrkesvägledningen har en kompensatorisk funktion och ska hjälpa eleven att undanröja hinder (kön, kulturell och social bakgrund, funktonallitet).

Ett vägledningssamtal med mig ska ge eleven svar på funderingar som eleven bär på och handla uteslutande om eleven och elevens funderingar. Jag utgår från den femstegmodell som var aktuell då jag gick utbildning, modellen har Gunnel Lindh utvecklat från The Skilled Helper (Egan). Steg 1 Identifiera och klargör problemet, steg 2 Undersöker alternativen, steg 3 Vidgar perspektiv steg 4 Sätter upp mål och delmål och till sist steg 5 Genomför planen och följer upp.  Detta görs tillsammans med eleven.

Samtalet är inte ett vanligt vardagssamtal utan följer en struktur och har ett tydligt syfte och målsättning och därför kan det kallas för ett professionellt samtal. Ofta kommer eleven själv på svaret på sina funderingar bara eleven får hjälp att sortera i tankarna. Detta händer när samtalet följer de element som ingår i samtalsteknik: Speglingar, tolkningar, sammanfattningar, följdfrågor. Samtalet är elevcentrerat och har helt och hållet fokus på elevens behov och möjligheter.

Innehållet i samtalen kan variera det kan handla om olika behov som eleven/individen har t ex  få information eller hjälp att fatta beslut, hjälp på vägen, skapa motivation, hjälp att förstå sig själv, att få reflektera och att få bekräftelse.

Vägledningssamtalet är oftast enskilt och sker oftast på mitt arbetsrum där vi kan tala ostört och där eleven kan känna sig trygg med att det vi pratar om inte lämnar rummet. Detta betyder inte att all vägledningsverksamhet är på individnivå utan ofta har vägledningen föregåtts av grupp/klassvis information om utbildningsvägar till olika yrken.

Jag tycker att det är skillnad på vägledning och information. Vägledning är en process där elever/individen vill få ordning på tankarna för att kunna fatta beslut medan information är en enklare process där eleven/individen bara behöver svar på en eller ett par frågor som hen undrar över.

Jag tycker inte att det jag gör (vägledning och information) är undervisning i den bemärkelse som lärare undervisar. I bästa fall undervisar jag i valkompetens när jag vägleder. Detta kräver att vägledningen också utvecklas till process där eleven upprepade gånger samtalar om sina funderingar. Detta sker inte så ofta, beroende på att jag på senaste tiden haft splittrade tjänster med lite tid på varje skola.

Studie- och yrkesvägledning

Enligt Allmänna råd - Arbete med studie-och yrkesvägledning som Skolverket gav ut 2013 bör det finnas en plan för hur verksamheten ska bedrivas på skolan. Dessa punkter som Skolverket använder i modellen på s 13 ska beskriva verksamheten, se nedan:

Elevens behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses genom att eleven utifrån sina förutsättningar ska kunna bli medveten om sig själv och de olika valalternativen (utbildningar och yrken) – relationen dessa emellan, lära sig fatta beslut och genomföra sina beslut.

Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse handlar om själva vägledningssamtalet mellan vägledare och vägledningssökande/elev. I vid bemärkelse kan det handla om informationsgenomgång i en klass, broschyrställ utanför studie- och yrkesvägledarens kontor, utbildningsvalsdiskussion som lärare och elev har under ett utvecklingssamtal mm.

Undervisning

Det är viktigt att eleverna får kunskaper, egna erfarenheter och möten med yrkesverksamma personer och med arbetslivet. Detta är en del av den studie- och yrkesvägledning som är i vid bemärkelse och som är hela skolans ansvar. Bra exempel på detta är yrkesverksamma som inbjuds till skolan för att berätta om sina yrken. Eleverna bör också uppmuntras att söka sommarjobb.

Vägledning

Vägledningssamtalet ska bland annat kunna ringa in elevens intressen och hjälpa dem att balansera sina förutsättningar och kvalifikationskrav till kommande utbildningsalternativ. Alla elever ska erbjudas vägledningssamtal inför övergången till studie- och eller arbetslivet inför och efter gymnasiet.

Information

Det ska finnas aktuell, tillförlitlig och tillgänglig information om kommande studie- och yrkesalternativ. Eleverna ska hjälpas i källkritisk granskning av information. På skolan ska det finnas fysiska platser för tryckt information t ex broschyrställ, anslagstavla etc. Studie- och yrkesvägledningen ska ha en aktuell och informativ sida på skolans hemsida. Studie- och yrkesvägledaren ska hålla skolans personal uppdaterad om kvalifikationskrav för gymnasiala och eftergymnasiala studier. Informationen ska vara opartisk, aktuell och tillförlitlig.

Vägledningsteori och vägledningsmodeller

Jag försöker bedriva studie- och yrkesvägledning på det sätt som beskrivs i skollagen, läroplanerna och förordningarna. Detta gäller även i hög grad Sveriges Vägledarförenings Etiska riktlinjer och tankarna bakom vägledningsteorier och vägledningsmodeller som vi studie- och yrkesvägledare läst under vår utbildning.

För är intresserade av vägledningsteorier och vägledningsmodeller finns nyutgiven litteratur på svenska av Leif Andergren som skrivit tre böcker i ämnet: Samtala (2014), Vägleda (2015) och Vägledarens val (2016) . Ytterligare intressanta böcker är Karriärvägledning – en forsningsöversikt (2015) av Anders Lovén och Att bana väg för framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv (2010) av Ulf Gruffman, Jaakko Honkanen, Lena Lidström, Anders Lovén, Lisbeth Lundahl. 

Reagera på inlägget:

Spindeln mitt i nätet – men ensam är inte stark

Jag har jobbat som studie- och yrkesvägledare i snart 22 år, mest på grundskolor men även på gymnasiet och med vuxna. Oftast har jag varit ensam syv på skolan, det är så det brukar vara på grundskolorna och även på mindre gymnasieskolor också.

Jag ser mig som spindel i nätet som ska hjälpa och stötta elever i deras studie- och yrkesval och för att klara av detta behöver jag nätverka med många på och utanför skolan.

Studie- och yrkesval som eleverna gör

Inför gymnasievalet hålls det gymnasiemässor under senare delen av höstterminen och det är också då som gymnasieskolorna börjar med sina ”öppet hus”. Gymnasievalet sker i januari/februari inför hösten då gymnasiestudierna ska börja. Första preliminära antagningsbeskedet ges i april och i april/maj kan eleverna göra omval om de vill/behöver göra detta, under sommaren får de slutligt antagningsbesked.  Niorna i grundskolan som ska välja till gymnasiet behöver få en massa information om alla de alternativ som finns för dem att välja mellan. Detta innebär konkret att jag ett år före valet är ute i klassen redan då de går i åttan och berättar om hur valet i nian kommer gå till och hur gymnasiet är uppbyggt och fungerar.

Det är en likande process som jag gör för eleverna på gymnasieskolans introduktionsprogram, IM, som också ska bli behöriga och kunna söka till nationella program på gymnasiet. IM-elever är alla obehöriga till nationella program på gymnasiet men har olika anledningar till att gå på IM och behöver individuellt stöd och hjälp att klara sina studier. Somliga är nyanlända och går på språkintroduktion för att lära sig svenska från grunden (på samma sätt som grundskolelever får gå i förberedelseklass eller vuxna på sfi).

Elever som går på gymnasiet behöver veta vilka val de ska göra medan de går där, till exempel individuella val och fördjupningsval som kan få betydelse för bland annat särskild behörighet till högskolestudier. Många känner sig vilsna och vet inte riktigt vad de vill göra efter gymnasiet och de vill få massor av information om vilka deras valmöjligheter är.  Det är lite liknade förutsättningar för de vuxna som söker upp mig för vägledning som för gymnasieeleverna.

Studie- och yrkesvägledning och information

Inför elevernas studie- och yrkesval erbjuds alla att få prata enskilt med mig om sina valfunderingar, detta innebär med andra ord att de får vägledning. Deras funderingar kan ibland vara okomplicerade och de vill kanske bara få bolla sina idéer och få bekräftelse på att de tänkt rätt och ibland mer komplicerade och oroliga för att det som de vill kanske känns svårt att nå och det kan finnas hinder i vägen. Vägledningen sker på mitt arbetsrum där jag kan prata ostört med eleven och ibland även hens föräldrar. Viktigt är att eleven känner förtroende och att vi är överens om tystnadsplikten.

Inför vägledningen är det bra om eleverna fått ta del av så mycket information som möjligt så att vi kan prata om alla alternativen som står till buds. Jag är ute i klasserna och har genomgångar, ofta tar dessa hela lektionen så jag får välja ämnens/kursers lektionstillfällen med omsorg (vill inte gärna ”stjäla” labbtimmar eller andra timmar som blir svåra att kompensera i efterskott). Jag brukar använda powerpointpresentationer eller skriva på tavlan och delar sedan ofta ut minneslappar eller kataloger i slutet av genomgången.

Andra informationskällor är mer elevaktiva, till exempel besök på utbildningsmässor, studiebesök, öppet hus-besök och elevers egna sökningar på nätet. Jag uppmuntrar elever att själva vara så aktiva de kan i sökandet efter relevant information för studie- och yrkesvalen.

Det finns elever som kanske inte klarar av att självständigt söka relevant information eller komma sig för att göra ansökningar helt på egen hand, utan kan behöva extra stöd och hjälp av olika skäl. Där får jag lägga ner lite mer tid och engagemang för att hjälpa till att hitta möjliga vägar framåt och koppla ihop rätt stödpersoner som kan också kan hjälp till. Ett bra exempel är Arbetsförmedlingen för unga funktionshindrade dit jag skriver remisser för avgångselever med diagnoser, eller bilagor för nior med diagnoser som jag skickar till Gymnasieantagningen.

För att verksamheten med studie- och yrkesvägledning ska funka på skolan behöver det finnas ett särskilt rum för detta och det behöver också finnas tid avsatt för detta. På de skolor som inte har heltidsanställda studie- och yrkesvägledare behöver elever, lärare och annan personal veta vilka tider/veckodagar som syven finns på skolan och kan ta emot elever. Jag rekommenderar regelbundna rutiner för att arbetet med detta ska flyta på och funka som bäst. Studie- och yrkesvägledare bör också kostas på regelbunden fortbildning eftersom hela utbildningsväsendet och arbetsmarknaden står i ständig förändring liksom synen på vad som är viktigast inom väglednings-/utbildningsteorin. Detta för att syv ska kunna erbjuda aktuell och adekvat stöd och hjälp för eleverna.

Mitt nätverk

För att kunna hjälpa eleverna på bästa sätt behöver jag nätverka med andra för att de ska få all hjälp de kan behöver. Jag sitter inte inne med all nödvändig information om vad som är bäst för eleverna utan behöver samarbeta med andra för att det ska bli så bra för eleven som det kan bli.

Mitt nätverk består av:

  • Elever och deras föräldrar
  • Skolledning
  • EHT
  • Lärare
  • Skolexpedition med flera
  • Studie- och yrkesvägledarnätverk
  • Nätverk med andra till exempel Arbetsförmedlingen, Ungdomscoach, Försäkringskassan

Föräldrar känner sina barn bäst och deras barn kan ibland känna stort stöd i att föräldrarna är med vid stora valbeslut. Somliga beslut kräver också skolledningens godkännande, därför behöver jag samarbeta med dem också. 

Jag sitter med i EHT, elevhälsoteamet, som ofta består av skolsköterska, skolkurator, specialpedagog, studie- och yrkesvägledare och skolledare och som ofta har veckovisa möten med genomgångar över elever som på olika sätt behöver extra stöd och hjälp att klara skolarbetet. 

Jag behöver ofta kolla med lärarna om vad som är möjligt för eleverna utifrån elevernas kunskapsnivåer, detta känner ju lärarna bäst till. Jag behöver också komma överens med lärarna om vilka timmar som jag kan få till mitt förfogande för klassvis information och andra studie- och yrkesorienterande verksamheter.

Annan skolpersonal som de på expeditionen, vaktmästarna med flera behöver jag också samarbeta med om jag till exempel ska ha stor information i aulan, under till exempel kvällstid eller besökare som ska ha bokbord i entrén eller för att få vissa betygutskrifter.

Jag behöver också nätverka med omvärlden andra syvare, Arbetsförmedlingen med flera för att eleverna ska få den hjälp även efter det att de gått klart skolan. Jag behöver träffa mina studie- och yrkesvägledarkollegor regelbundet för att bland annat hålla mig uppdaterad och för att få kollegialt stöd.

Starka och mångprofessionella nätverk är inte bara bäst för eleverna utan även för yrkesrepresentanterna själva också. Precis som spindelnät som ser så sköra ut men är så starka. Nätverk stärker! 

Reagera på inlägget:

SYV på Komvux en särskild utmaning

Jag kommer att sakna det kreativa och enkla slutbetyget när det går i graven 1 januari 2017.  Det räcker med att uppnå den totala poängen varav 600 poäng måste vara kärnämnen. Att planera för ett slutbetyg är inte särskilt krångligt.

Ett examensbevis å andra sidan kräver noggrann planering och här ska det ingå exakt rätt mängd ämnen efter en särskild struktur: Gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnen, inriktningkurser, programfördjupning, individuellt val och ett gymnasiearbete. Att planera detta kräver ett väldigt pillande och vägledningen riskerar att få stryka på foten för administration.

På Komvux har jag inte samma möjlighet som på grundskola och gymnasium att förbereda det individuella vägledningssamtalet valet genom att besöka klasserna och informera om studievägar efter 9:an eller efter 3:an. På Komvux möter jag inte samma homogena grupp som på grundskolan eller på gymnasiet. De jag möter här har väldigt olika utbildningsbakgrund och olika syften och behov med sina studier. Något jag verkligen saknar är pedagogiska och praktiska utbildningskataloger på Komvux, typ gymnasiekatalogerna som jag och eleverna har glädje av på grundskolan eller högskolekataloger som jag och eleverna på gymnasiet har användning av.

De vuxna jag möter har ofta ett enormt informationsbehov eftersom det saknas pedagogisk information om utbildningssystemet som är lätt att tillgodogöra sig. Det finns de som inte tror sig vara behöriga när de har gamla avgångsbetyg och äldre slutbetyg eftersom information om detta ofta saknas då högskolor, YH, UHR m fl inriktar sig på info för unga nybakade studenter.

En 25-åring med ett fullständigt slutbetyg som har 900 poäng IG vill komplettera sitt betyg på Komvux och jag känner hur min hjärna går på högtryck. Kommer hon att hinna få ett slutbetyg före 1 januari 2017 eller måste vi börja planera för ett examensbevis? Eller har hon jobbat någonting sedan hon slutade skolan så vi kan planera ”reell kompetens”? Ska vi istället sikta in oss på folkhögskola? Det är så olika förutsättningar för de olika alternativen och jag som studie- och yrkesvägledare på Komvux känner mig ibland maktlös.

Med risk för att bli tjatig så skulle jag vilja se att det fanns en specialisering för studie- och yrkesvägledare på Komvux så man fick chansen att få vara expert på detta krångliga område.

Reagera på inlägget:

Inför ”special-vägledare” för elever med särskilda behov

Som studie- och yrkesvägledare för bland annat elever med särskilda behov lär jag mig en hel del om elevernas rätt till stöd både i och efter skolan.

Det är inte några kunskaper man får med sig från utbildningen till studie- och yrkesvägledare utan sådant man lär sig medan man arbetar med målgruppen. Det är inte utan att man känner sig vilsen och rådvill i början innan man lärt sig vilka rutiner och myndigheter som gäller för stöd och hjälp för unga med funktionshinder. Idag har jag byggt upp en kontaktpersonsbank av tjänstemän på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och inom kommunen som alla kan vara till stöd för ”mina” elever.

Vissa elever behöver verkligen ett starkt och gärna sammansvetsat nätverk av olika yrkeskompetenser: tjänstemän inom kommunen, habiliteringen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, högskolepersonal, skolkurator, skolsköterska, speciallärare och studie- och yrkesvägledare, för att stötta dem i deras skolgång och överbrygga eventuella hinder.

Studie- och yrkesvägledare borde ges möjlighet till specialisering för dessa elevers bästa. Det vore bra för eleverna också att känna att de har med en expert att göra och inte en allmänvetare som skaffat sig vissa expertkunskaper under resans lopp.

Schemalagd ”SYV”-tid för målgruppen är en till möjlighet för att ge dessa elever ordentligt stöd och hjälp att planera sin framtid. Mer och bättre studie- och yrkesvägledning för elever med särskilda behov behövs. Med risk för att bli tjatig: Jag tror på att införa ett ämnesövergripande tema/ämne typ arbetslivskunskap för att underlätta för målgruppen och för alla andra elever också!

Reagera på inlägget:

Sidor