Annons

”För sent med syv i åttan”

Att fatta ett välgrundat beslut om utbildningsväg eller yrkesutgång kräver att individen har god kännedom om sig själv och om sina valalternativ. Självkännedomen bygger på medvetenhet om drivkrafter, intressen, motivation och även hinder. Valalternativen bygger på omvärldskunskaper och kunskaper om yrken och utbildningar. Beslutet ska sedan fattas genom att ställa självkännedom och omvärldskunskap bredvid varandra och se konsekvenser av olika beslut. Detta sammanfattar mycket av vad studie- och yrkesvägledningen ska leda till.

Individen som söker vägledning äger hela tiden sitt eget beslut och ska gärna låta sig påverkas av alla faktorer som ligger bakom det välgrundade beslutet. Eftersom individen sedan ska leva med sitt fattade beslut är det avgörande att detta är genomtänkt och individens egna.

Systemteorin som Paton och McMahon kallar STF Systems Theory Framework från 1999 tar upp alla faktorer som spelar roll för val och väljande. Den har hämtat inspiration från von Bertalanffys modell från 1940, som användes inom biologi. Mer om detta finns på länken här.

Det är många faktorer som spelar in vid karriärval och beslut: tiden (före, under, efter), individen och samspelet med andra, förändringar och påverkan som sker hela tiden, andra faktorer är plats, utbildningsbakgrund, arbetsmarknad, kompisar, familj, media, socioekonomisk status, trender, globalisering, värdegrund, kön, ålder, intressen, färdigheter, hälsa, religion, personliga egenskaper, (funktions)hinder mm.

GRUNDSKOLAN

Niorna står inför sitt hittills största val i livet – gymnasievalet. Detta är förknippat med stora och stormiga känslor och våndor. Jag undrar om 9orna har rätt beslutsunderlag och förmåga att analysera sin situation.

En svårighet för dagens grundskoleelever är att Arbetslivsorienteringen fått stryka på foten på många skolor, PRAOn är nästan helt försvunnit utan att ha fått en riktigt bra ersättare. Det är svårt för eleven att få en uppfattning om vilket yrke som hen vill utbilda sig till när hen inte fått prova sig fram till detta.

Mångfalden och konkurrensen på gymnasiemarknaden underlättar inte heller valet och då riskerar valet att bli slentrianmässigt och oöverlagt. Är det måhända därför som gymnasievalet är så genusmässigt inriktat med överrepresenation av killar på vissa program och tjejer på andra.

Många grundskolelever vittnar om att de fått för lite vägledning och information. Det är inte alla grundskolor som uppfattat att de kan behöva ha en studie- och yrkesvägledare på plats på heltid. Det är för sent att komma igång med studie- och yrkesvägledande insatser i 8:an och 9:an, dessa måste startas tidigare och vara hela skolans ansvar.

GYMNASIET

Avgångeleverna står inför nästa stora och spännande och kanske även skrämmande livsval – Vad ska man göra efter gymnasiet? Tankarna går åt olika håll; jobba, plugga, resa, etc. Jag kan undra om avgångseleverna har rätt beslutsunderlag och förmåga att analysera sin situation.

Efter 12 år i skolan eller ibland fler år kan det kännas skrämmande att steget ut i en vuxenverklighet med jobb eller vidare studier kombinerat med att ta ansvar för sin egen försörjning och att fixa vardagsbestyr själv. Många gymnasister har sommarjobbat och har ofta också haft extraarbete under studietiden, detta ger dem ett litet försprång kortsiktigt i alla fall då de ändå har jobb efter gymnasiet.

De har så många valalternativ och så lite tid att förbereda sig för att fatta ett bra beslut gör det definitivt inte lätt för dem. Det händer också så mycket annat i gymnasisters liv som inte har med studier att göra och som grumlar sikten för god karriärplanering.

Även om gymnasier är bättre än grundskolor på att ha heltidstjänster för studie- och yrkesvägledning så uppfattas detta ofta otillräckligt i alla fall.

KOMVUX

Vuxna som söker upp studie- och yrkesvägledare är ofta vilsna i utbildningsdjungeln och behöver få rätsida på detta. Är det länge sedan de gick ut gymnasiet har de ibland svårt att tolka sina avgångs- eller slutbetyg, om dessa räcker till grundläggande eller särskild behörighet. Har de bott kort tid i Sverige eller helt enkelt är unga utan fullständig gymnasieutbildning vet de oftast inte alls hur de ska gå vidare och få gymnasial kompetens. Då är det bra att kommunerna har organiserat studie- och yrkevägledning i någon form, större kommuner har ofta centrala vägledningscentrum. Vissa Arbetsförmedlingskontor erbjuder studie- och yrkesvägledning.

….OCH IBLAND AVGÖR SLUMPEN.

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer

Annons
Annons
Annons