Annons

Visst är normkritisk vägledning möjlig!

Det är problematiskt att tjejers och killars livsvägar väljs utifrån kön och klass.  Samhället måste öppnas upp för fler möjliga och acceptabla val för båda könen från olika sociala miljöer. Skolan måste aktivt jobba med värdegrundsarbetet, likabehandling och jämställdhet samt motverka all form av kränkande behandling. Jag fick nyligen några praktiska verktyg att använda i inkluderande och normkritisk vägledning.

Anna Sandell skriver i avhandlingen Utbildningssegregation och självsortering att studie-och yrkesvägledarna upplever att eleverna på de undersökta skolorna själva gjort en själv sortering. Habitus påverkar elevernas val av gymnasieskola. Valet av skola är också ett val av livsstil. Kulturellt friställda unga formar sin identitet utifrån exempelvis massmedia, kulturer och andra samhällsfenomen istället för att följa traditioner. De utvecklas till att bli stark individualiserade.

SCBs statistik bekräftar Sandells beskrivning.

Killars utbildningsval är mer traditionella än tjejernas och kan kopplas till fädernas yrken medan tjejernas val är mer individualiserade och oftare teoretiska. Tjejer är mer benägna att flytta för studier än killarna. Jobb kan få killar att flytta. Killarna tycka vara mer intressemotiverade, deras väg från gymnasiet och vidare är rakare medan tjejerna framstår som osäkrare på sina framtidsval. Detta gör att tjejer ofta väljer breda utbildningsvägar. Vårt habitus skapar mening i tillvaron och hur vi tolkar vår omvärld samt bidrar till hur vi positionerar oss. Studien visar att eleverna tyckte att ”det alltid varit så” då de reflekterade kring tjejers/killars skilda världar. Livsvägarna väljs utifrån kön och klass. Samhället måste öppnas upp så att fler val upplevs möjliga och acceptabla för båda könen från olika sociala miljöer. Är inkluderande och normkritisk vägledning möjlig? Jo, jag tror det.

Min vägledarvardag består av att träffa ungdomar och vuxna – såväl i inbokade vägledningssamtal som i klasser. Jag gör ofta mina egna powerpointpresentationer och infoblad som jag använder i klasser för att exempelvis informera om gymnasiet, sommarjobb eller annat aktuellt.

Jag har själv också funderat på hur mina elever gjort gymnasieval– att tjejer väljer vissa program och killar andra. Jag har också märkt hur olika tjejer och killar beter sig i skolan och hur de ses och uppfattas av skolpersonal. För mig har kursen Normkritisk pedagogik för vägledning och kurslitterturen varit en ögonöppnare. Jag uppskattar särskilt de praktiska exemplen som ger mig verkligt bra verktyg som kan förstärka vägledningen både individuellt och i grupp.

Det sägs att all förändring bör ske först med sig själv. Detta kommer jag att ta fasta på genom att tänka igenom mitt egna förhållningssätt till normer, makt och genus. Hur möter jag mina elever, presumtiva elever och vuxna? Med vilka glasögon väljer jag att se världen? När jag gick utbildningen var det Gunnel Lindhs femstegsmodell som var aktuell och det var utifrån den vi lärde oss att ha vägledningssamtal.

Femstegmodellen i Vägledningsboken är eklektisk och hämtar enligt Gunnel Lindh sina huvuddrag från bl a Gerard Egan (The Skilled Helper) och Vance Peavy (Practical Counseling) och påminner om en traditionell beslutsmodell. Den är systematisk och kumulativ där stegen bygger på varandra.

Jag tänker mig att man kan uppehålla sig kring steg 2 – "Vidga perspektiv" för att vrida och vända på inkluderande och normkritiska perspektiv under individuella vägledaningssamtal.

I boken "Normkritisk pedagogik. Makt lärande och strategier för förändring" ger Renita Sörensdotter praktiska exempel på hur man kan arbeta med reflektion över undervisningen:

Steg 1 - Be eleverna tänka efter hur genus, klass, sexualitet eller andra normer visar sig på fester, i kollektivtrafiken eller på andra håll i deras omgivning...

Steg 2 – Be elevera fundera över sin egen position och de positioner de väljer. Hur stämmer detta med självuppfattningen?  

Detta vill jag pröva framöver både i samband med enskilda samtal och i gruppsammanhang som klassinformationer. Jag skulle kunna be eleverna reflektera kring sina egna utbildningsval och hur dessa förhåller sig till kön, klass, etnicitet etc.

Jag kommer att mer medvetet än tidigare se över hur jag beskriver utbildningar och yrken. I orden jag säger och skriver i infoblad och i visuella presentationer (powerpointpresentationer, filmer mm) samt i material som jag skaffar utifrån t ex gymnasiekataloger mm.

Anna Sandell kommer fram till att tjejers och killars livsvägar väljs utifrån kön och klass och att samhället måste öppnas upp för fler möjliga och acceptabla val för båda könen från olika sociala miljöer.

Så är inkluderande och normkritisk vägledning möjlig? Ja det är den, men som vi alla vet byggdes inte Rom på en dag utan för att detta ska bli av behövs det ett systematiskt och långsiktigt arbete. Jag är optimist!

Blir du nyfiken och vill läsa mer om detta rekommenderar jag varmt att läsa "Tala om arbetslivet!" av Frida Wikstrand och Mia Lindberg. Den finns att beställa på Skolverket, eller ladda ner som PDF-fil.

Litteraturtips:

Wikstrand, Frida och Lindberg, Mia (2016) Tala om arbetslivet! Ett genusmedvetet och normkritiskt metodmaterial för hela skolan. Malmö högskola.

Bromseth, Janne och Darj, Frida red (2010) Normkritisk pedagogik. Makt lärande och strategier för förändring. Skrifter från Centrum för genusvetenskap

Hedin, Maria. (2010) Lilla genushäftet 2.0, Om genus och skolans jämställdhetsmål Rapport från institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet

Sandell, Anna (2007) Utbildningssegregation och självsortering. Om gymnasieval, genus och lokala praktiker Malmö studies in educational sciences no 31.

SCB (2016) På tal om kvinnor och män

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer