Annons

Vägledning i en föränderlig värld

Jag har debuterat som talare på en konferens: Vägledning i en föränderlig värld där jag talade inför cirka 20 vägledarkollegor om att upprätthålla min kompetens som syv.

Konferensen anordnades av Teknologisk Institut AB och handlade om vägledning i en föränderlig värld och om vilka höga krav det ställs på studie-och yrkesvägledare att hänga med i trender och förändringar, upprätthålla kompetensen, den kommer också att handla om mottagning av nyanlända, samtalsmetoder, motivation, e-vägledning och framtidens arbetsmarknad.

Här är en redogörelse för det som jag talade om. Jag inledde med att konstatera att jag är någonstans närmare veteran än nybörjare som studie- och yrkesvägledare.

Om hur studie-och yrkesvägledarens roll utvecklats och utvecklas

Jag minns att studie- och yrkesvägledares roll diskuterades livligt redan under utbildningen som jag gick mellan 1991 till 1994. Då handlade det om att få omvärlden att förstå att det inte hette syo eller syokonsulent, utan att det var studie-och yrkesvägledare jag gick utbildningen för i Stockholm. Utbildningen till studie-och yrkesvägledare var då som nu på tre olika lärosäten i Sverige: Malmö högskola, Stockholms universitet (som tog över Lärarhögskolan i Stockholm) och Umeå universitet.

Studie- och yrkesvägledare har ett klientcentrerat perspektiv som gör att jag alltid satt eleven i centrum och ibland upplevt mig som elevens ambassadör eller advokat om eleven haft en kamp med sin omgivning. Som syv upplever jag också att jag har många uppdragsgivare: Eleverna, skolan, samhället, föräldrar med flera.

Att vår kår är förändringsorienterad märkte jag inte minst av att under sista året skedde en gigantisk gymnasiereform då treåriga programmen helt skulle ersätta linjer som kunde variera ifrån ett till fyra år. Jag behövde aldrig lära mig linjerna utan kunde gå direkt på programmen och sätta mig in i deras innehåll. Jag tycker att min roll som studie-och yrkesvägledare har varierat beroende på främst var jag arbetat, grundskola, gymnasiet eller komvux.

Jag började hösten 1994 som nybakad syv på grundskolor, det var innan internet fanns. Gymnasievalet gjordes på pappersblanketter och infomaterial som var aktuellt då kom från Arbetsförmedlingen. Fakta om yrken, lappar som skulle finnas i stora klumpiga ställ som stod utanför syvs rum – och även färdigtryckta praolappar kom från Arbetsförmedlingen på den tiden. Senare skulle kommunen ta över prao från Arbetsförmedlingen och fakta om yrkeslapparna ersattes med disketter, DIVA, som man fick uppdatera manuellt i datorn. Jag fick tjata mig till dator i början.

Om att hålla sig uppdaterad

Jag har alltid uppfattat det som ett stort eget ansvar att hålla mig uppdaterad. Internt på skolan är det viktigt som syv att höra till ett arbetslag för att kunna hålla sig à jour och informerad.

Jag kan aldrig visa förra årets powerpointpresentation för klassen utan att ha kollat om datum och förutsättningar fortfarande gäller. Jag tycker att vissa utantillkunskaper som rör omvärlden kan vara förrädiska. Det finns alltid en överhängande risk att jag kan säga fel uppgift. Detta är klokt att tänka på i detta sammanhang.

För att hålla mig uppdaterad har jag nästan alltid fått abonnemang på Vägledarkalendariet av min arbetsgivare. Det har hetat olika under årens lopp: syo-kalendariet, sen KSL-kalendariet. Det har varit 4–6 heldagskonferenser per år i Stockholm. Många vägledarkollegor från hela Mälardalsområdet har varit med i denna konferens. Konferenserna har inte bara varit matnyttiga utan de har också varit socialt viktiga eftersom många av oss är ensamma på våra skolor och vi behöver få träffas ibland, både för erfarenhetsutbyte och inte minst för att känna en yrkesmässig gemenskap (enpowerment).

Utöver detta har jag varit med niorna till gymnasiemässan och avgångseleverna till SACO:s studentmässa för att själv hålla mig à jour. Sedan har Skolverket, UHR, MYH, Skolsamverkan (Gabriella Holm) erbjudit informations/inspirationskonferenser. Jag håller mig också uppdaterad genom e-nyhetsbrev från bl a Skolverket,  SACO,  UHR, Svenskt Näringsliv, samt genom sociala media, till exempel Linkedin, Twitter och Facebook. På Twitter följer jag bl a Skolverket, MYH, SACO, UHR, Svenskt Näringsliv och regeringen. Twitter är ett väldigt snabbt media, här får man en känsla av att vara först med att få info. Facebook är också bra, där följer jag också de ovannämnda samt ingår i syv-grupper som Syv Forum Sverige som förmodligen har landets alla FB-anslutna syvare. FB har fördelen att där går det att få tala till punkt och där är lättast att dela med sig av material genom att det är så lätt att ladda upp dokument på FB.

 Om vägledningsmaterial och information för vägledning

Det har varit lättast att få tag på tryckt material till niorna inför deras gymnasieval och för gymnasiets avgångselever inför deras högskoleval, svårast är det att få tag på material för komvux.

Jag uppfattar syvare som generösa och osjälviska som gärna delar med sig av material som vi ofta skapar själva. Vi producerar själva massor av vårt material eftersom våra elevers förutsättningar ser så olika ut i landet. Vi känner våra elever och vet vad de kan ta till sig och det finns alltid lokala hänsyn att ta när det gäller information om såväl gymnasievalet, studier efter gymnasiet eller komvuxstudier.

Vi har hjälp av några förlag som förser oss med material, till exempel:

  • Framtidsvalet i Malmö – ger bl a ut Framtidsvalethäften och har Framtidståget som är informationsföreställning om yrken inför niornas gymnasieval
  • Tremedia i Borås – ger ut Programväljaren som är en omtyckt gymnasiekatalog och de ger också ut yrkeskort och vägledarlitteratur
  • Alter Information i Uppsala – ger också ut gymnasiekatalog
  • Svenskt näringsliv – ger ut skolmaterial bl a en Praktik pärm
  • Utblick – ger ut gratismaterial till skolan och även SYV

Utöver detta får syv på skolorna mängder av broschyrer och affischer från bl a UHR, Folkhögskolor, Skolverket, gymnasieskolor, högskolor, språkskoleföretag, yrkesbrancher.

Viktig kompetens för framtiden enligt mig är

  • Var lyhörd för vad just dina elever efterfrågar och kan ta till sig.
  • Var aldrig för säker på att det som gäller idag även gäller imorgon.
  • Varje syvare vet bäst själv vilken fortbildning/kompetensutveckling som hen behöver och måste ibland slåss för att få detta. Ta fajten för detta.
  • Se det som en fantastisk förmån att få lön för att få vara nyfiken och framtidsorienterad.

Att hålla sig ständigt uppdaterad med aktuell information är inte jättesvårt egentligen. Det svåra är att hålla sina vägledarverktyg vässade och uppdaterade. Jag kan bland se risken att vi syvare kan uppfattas som kockar med slöa knivar. Det händer massor på forskningssidan som inte riktigt når ut till verksamma syvare ute på fältet.

Jag skulle gärna se att lärosätena som idag utbildar studie- och yrkesvägledare (Malmö högksola, Umeå universitet och Stockholms universitet) erbjöd oss verksamma syvare fortbildande 7,5p-kurser för att vi ska upprätthålla vår vägledarkompetens. Det är ett jätteglapp mellan utbildningens teoretiska perspektiv och vardagsverkligheten där ute på skolorna, Arbetsförmedling, högskolorna och andra arbetsplatser som anställer syv.

Reagera på inlägget:

Öppet brev till Gustav Fridolin om nya prao-lagen

Hej Gustav!

Jag har jobbat som studie-och yrkesvägledare i väldigt många år, främst inom grundskolan, och jag nog skickat ut omkring minst tusen elever på prao. Mina erfarenheter av detta kan sammanfattas som såhär:

* Eleverna fick värdefulla arbetslivserfarenhet som i bästa fall också gav dom nyckeln till sommarjobb och extrajobb och stärkt självförtroende.

* Eleverna fick möjlighet att testa nått annat än skolarbete och få beröm för sina sociala förmåga.

* Deras val av praoplats har inte haft så hemskt mycket att göra med deras gymnasieval.

* Lärarna tog inte alltid tillfället i akt att engagera sig i prao utan istället ägnade de sig ofta åt att se praoperioderna som lite av andrum för att rätta prov och annat administrativt lärararbete.

* Skolorna hade inga särskilda mål eller ambititionet med prao.

* Det fanns inga riktlinjer för hur prao skulle organiseras utan oskrivna rutiner enligt 'såhär har vi alltid gjort' mer tradition än profession.

* Prao innebär för mig som syv och mina syvkollegor en massa administration som vår utbildning inte rustat oss för, jag jagade praolappar som skulle lämnas in ibland utan stöd eller hjälp av lärarna.

* Arbetet med prao krockade med vägledningen. Det fanns inget värde i att bli irriterad på elever som inte lämnade in lappar i tid istället för att bygga upp ett förtroendebyggamde relation inför vägledningen.

* När jag kom som ny syv till en skola och frågade rektor om hur skolan skötte prao fick jag ingen info utan istället fick jag fråga mina kollegor i skolorna i området.

* Det fanns i bästa fall en prao-samordare som skaffade praoplatser och gav skolorna listor med praoplatser att dela ut till eleverna så att de själva inte skulle behöva skaffa dom själva.

* I små kommuner med ytterst begränsat arbetsliv, både offentligt och privat kan det vara en nästa omöjlig utmaning att få tag på praoplatser. 

Enligt de senaste allmänna råd för arbetet med studie-och yrkesvägledning på skolan som Skolverket gav ut 2013 ska studie-och yrkesvägledning i vid bemärkelse vara hela skolans ansvar och till vid bemärkelse är prao ett utmärkt exempel. prao skulle enligt denna skrivelse mycket väl integreras i alla skolämnen men då krävs ett verktyg som även lärare kan hantera så att prao intet enbart hamnar på syvs bord.

Därför tycker jag att regeringen ska ge Skolverket i uppdrag att utfärda allmänna råd för prao och att Svenskt näringsliv och SKL behöver vara med på tåget så att alla elever kan garanteras en praoplats som ligger i deras hemkommun. Inte alla skolor/kommuner har råd att bekosta arbetsresor utanför kommunen för eleverna.

Det är också viktigt att villkoren för prao blir likvärdiga över hela landet om verksamheten ska vara obligatorisk. En annan aspekt handlar om finansiering av prao, verksamheten kostar pengar. Eleverna ska ha lunch och ibland busskort i samband med prao, detta måste skolorna ha råd med. Någon ska också belönas för att samordna prao så att alla elever kan få en praoplats åt gå till. 

Jag hoppas att mina synpunkter kan komma regeringen till nytta för det fortsatta arbetet i utformandet av det praktiska spörsmålen kring prao.

Vänliga hälsningar 
Lotta Lindström

Reagera på inlägget:

Realitychock – när teori och praktik krockar

Det var länge sedan jag gick ut utbildningen till studie- och yrkesvägledare, ändå minns jag så väl känslan av otillräcklighet när mina nyvunna teoriska kunskaper inte passade med den vardagsverklighet som jag mötte som nyanställd studie- och yrkesvägledare.

Vardagsverkligheten vill att vi syvare ska klara av vissa saker vi inte har utbildning för.

Utbildningen gav INTE kunskaper:

...om hur man skaffar prao-platser, fördelar dessa rättvist till alla elever som ska ut på praktik eller hur man administrerar matersättning och reseersättning vid detta tillfälle.

...om hur man fyller i ansökningsblanketter till gymnasiet eller annan utbildningsanordnare eller hur man kodar ansökningar till gymnasiet (innan gymnasievalet gjordes på nätet, gjordes det på pappersblankett som vi syvare skulle koda innan de lämnades in till gymnasieantagningen).

...i hur man gör ändringar i elevers studieplaner i betygsdatabaser av olika slag t ex Extens eller Procapita.

...som gör oss till ”matchnings-konsulter” och får elever att söka utbildningar som leder till jobb som är bristyrken eller fyller tomma utbildningsplatser.

Det är inte ovanligt att vi ses som administratörer istället för att vi ska ses som resurser för lärare och elever, särskilt elevers möjliga vägar vidare när grundskolan eller gymnasiet närmar sig slutet och eleven och lärarna behöver stöd och hjälp att rusta eleven för nästa steg.

Jag vill sticka ut hakan och påstå att studie- och yrkesvägledaren är expert på elevers övergångar mellan skolformerna: från grundskola till gymnasium, från gymnasium till högskola, yrkeshögskola, folkhögskola, komvux eller ut till arbete i Sverige eller utomlands. Behörighetsregler och omvärldskunskaper är några av syvs specialiteter.

Utbildningen GAV kunskaper:

...om karriärval och väljande utifrån olika och tvärvetenskapliga perspektiv.

...om omvärlden och dess påverkan på bland annat karriärval, förutsättningar för studier och arbete. Detta gör syv beredd på att tillvaron är i ständig förändring och därför behöver syv alltid hålla sig á jour med det senaste inom främst regelverk kring behörigheter och utbildningsstrukturer (t ex har gymnasieskolan genomgått ett antal olika reformer under min tid som syv).

...om samtalstekniker och om ett individorienterat förhållningssätt där syv aldrig går in och styr individens val utan leder individen rätt genom att lyssna noga på vad individen vill, kan och drömmer om själv.

Till slut vill jag säga att jag genom alla år som syv har mött massor av lärare, elever och andra i skolan som jag haft fantastiska samarbeten med och som gett mig utrymme och plats i klassrum, matsalar, aulor och entréer för studie- och yrkesorienterande projekt. Allt från att jag själv presenterat mig för klasser, föräldrar och personagrupper till inbjudna gäster som haft informationspresentationer om sig själva och sina yrken eller utbildningar.

Reagera på inlägget:

”För sent med syv i åttan”

Att fatta ett välgrundat beslut om utbildningsväg eller yrkesutgång kräver att individen har god kännedom om sig själv och om sina valalternativ. Självkännedomen bygger på medvetenhet om drivkrafter, intressen, motivation och även hinder. Valalternativen bygger på omvärldskunskaper och kunskaper om yrken och utbildningar. Beslutet ska sedan fattas genom att ställa självkännedom och omvärldskunskap bredvid varandra och se konsekvenser av olika beslut. Detta sammanfattar mycket av vad studie- och yrkesvägledningen ska leda till.

Individen som söker vägledning äger hela tiden sitt eget beslut och ska gärna låta sig påverkas av alla faktorer som ligger bakom det välgrundade beslutet. Eftersom individen sedan ska leva med sitt fattade beslut är det avgörande att detta är genomtänkt och individens egna.

Systemteorin som Paton och McMahon kallar STF Systems Theory Framework från 1999 tar upp alla faktorer som spelar roll för val och väljande. Den har hämtat inspiration från von Bertalanffys modell från 1940, som användes inom biologi. Mer om detta finns på länken här.

Det är många faktorer som spelar in vid karriärval och beslut: tiden (före, under, efter), individen och samspelet med andra, förändringar och påverkan som sker hela tiden, andra faktorer är plats, utbildningsbakgrund, arbetsmarknad, kompisar, familj, media, socioekonomisk status, trender, globalisering, värdegrund, kön, ålder, intressen, färdigheter, hälsa, religion, personliga egenskaper, (funktions)hinder mm.

GRUNDSKOLAN

Niorna står inför sitt hittills största val i livet – gymnasievalet. Detta är förknippat med stora och stormiga känslor och våndor. Jag undrar om 9orna har rätt beslutsunderlag och förmåga att analysera sin situation.

En svårighet för dagens grundskoleelever är att Arbetslivsorienteringen fått stryka på foten på många skolor, PRAOn är nästan helt försvunnit utan att ha fått en riktigt bra ersättare. Det är svårt för eleven att få en uppfattning om vilket yrke som hen vill utbilda sig till när hen inte fått prova sig fram till detta.

Mångfalden och konkurrensen på gymnasiemarknaden underlättar inte heller valet och då riskerar valet att bli slentrianmässigt och oöverlagt. Är det måhända därför som gymnasievalet är så genusmässigt inriktat med överrepresenation av killar på vissa program och tjejer på andra.

Många grundskolelever vittnar om att de fått för lite vägledning och information. Det är inte alla grundskolor som uppfattat att de kan behöva ha en studie- och yrkesvägledare på plats på heltid. Det är för sent att komma igång med studie- och yrkesvägledande insatser i 8:an och 9:an, dessa måste startas tidigare och vara hela skolans ansvar.

GYMNASIET

Avgångeleverna står inför nästa stora och spännande och kanske även skrämmande livsval – Vad ska man göra efter gymnasiet? Tankarna går åt olika håll; jobba, plugga, resa, etc. Jag kan undra om avgångseleverna har rätt beslutsunderlag och förmåga att analysera sin situation.

Efter 12 år i skolan eller ibland fler år kan det kännas skrämmande att steget ut i en vuxenverklighet med jobb eller vidare studier kombinerat med att ta ansvar för sin egen försörjning och att fixa vardagsbestyr själv. Många gymnasister har sommarjobbat och har ofta också haft extraarbete under studietiden, detta ger dem ett litet försprång kortsiktigt i alla fall då de ändå har jobb efter gymnasiet.

De har så många valalternativ och så lite tid att förbereda sig för att fatta ett bra beslut gör det definitivt inte lätt för dem. Det händer också så mycket annat i gymnasisters liv som inte har med studier att göra och som grumlar sikten för god karriärplanering.

Även om gymnasier är bättre än grundskolor på att ha heltidstjänster för studie- och yrkesvägledning så uppfattas detta ofta otillräckligt i alla fall.

KOMVUX

Vuxna som söker upp studie- och yrkesvägledare är ofta vilsna i utbildningsdjungeln och behöver få rätsida på detta. Är det länge sedan de gick ut gymnasiet har de ibland svårt att tolka sina avgångs- eller slutbetyg, om dessa räcker till grundläggande eller särskild behörighet. Har de bott kort tid i Sverige eller helt enkelt är unga utan fullständig gymnasieutbildning vet de oftast inte alls hur de ska gå vidare och få gymnasial kompetens. Då är det bra att kommunerna har organiserat studie- och yrkevägledning i någon form, större kommuner har ofta centrala vägledningscentrum. Vissa Arbetsförmedlingskontor erbjuder studie- och yrkesvägledning.

….OCH IBLAND AVGÖR SLUMPEN.

Reagera på inlägget:

Så fungerar kompensatorisk vägledning

Många människor upplever ett glapp mellan vad de är och vad de vill vara. Detta vill studie- och yrkesvägledare hjälpa till med. Studie- och yrkesvägledning ska rikta sig till alla.

Jag har i min yrkesroll ett lösningsfokuserat elevperspektiv och kan hjälpa eleven och ta hens sida om det skulle uppstå intressekonflikt. 

Jag skriver t ex bilagor som komplement till gymnasieansökan där elevens behov av fortsatt stöd även på gymnasiet uttrycks så att eleven får detta även där. Jag skriver remisser till Arbetsförmedlingen Unga Funktionshindrade för gymnasieelever som har diagnoser som kan hindra dem att få jobb och där jobbet behöver anpassas.

Jag är en länk för elever när de ska till nästa utbildningssteg. Detta perspektiv i min roll blir ett tillskott till EHT. När EHT föreslår förslag på skolanpassningar som kan påverka elevens betyg så ska detta ha så liten inverkan som möjligt. Jag försöker att se till att det ska bli så, men om det gör det brukar jag fundera på och ger förslag på skolalternativ utanför skolan eller efter skolan. Jag har koll på studievägar och skolalternativ. Om eleven inte blir behörig till nästa skolnivå (grundskola-gymnasium, eller gymnasium-högre studier) på grund av beslut som fattas av EHT eller liknande på skolan kan jag upplysa om alternativen till exempel folkhögskola eller komvux där eleven kan komplettera. Jag kan också bidra med information om vad som krävs för att få jobb som eleven vill få efter skolan och om det kräver att eleven ska ha klarar skolan fullt ut eller inte.

Vägledning är en process som ska underlätta för individer och grupper i olika att välja utbildning, yrke eller karriär och bidra till en bättre livsplanering.
Kompensatorisk vägledning riktar sig till personer som behöver extra stöd och hindras av olika skäl till exempel sociala, personliga eller fysiska hinder. Hinder som behöver överbryggas med hjälp av bl a elevhälsan eller andra resurser (habilitering, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten, vårdcentralen med mera).
Vägledarnas arbete handlar om att hjälpa till med:

att hitta information – ge överblick över många alternativ

att fatta beslut – mildra valångest, avväga, välja bort

att hjälpa till på vägen – ge avstämning, samtal och stöd

att skapa motivation – ge stöd att förstå sig själv

att bekräfta och ge professionell återkoppling

Vägledaren har kunskaper inom områden som berör mänskliga möten och relationer
Studie- och yrkesvägledning skiljer sig från coaching, undervisning och rådgivning genom att den inte ska styra den enskildes egna val. Vägledningen sker i fem steg:

1 Utred och klargör problemsituationen
2 Vidga perspektiven
3 Formulera mål och delmål
4 Upprätta handlingsplan och genomföra den
5 Utvärdera och följa upp

Anders Lovén förklarar skillnaden mellan vanlig vägledning och kompensatorisk vägledning med modellen nedan.

Hinder för vägledning kan vara sociala, personliga och eller fysiska hinder.

Sociala hinder som berör elever behöver undanröjas med hjälp av kurator och samarbete med hemmet.

Personliga hinder kan bland annat  bero på psykisk ohälsa, då behövs samarbete med elevhälsan.
Fysiska hinder som till exempel missbruk kräver också samarbete med elevhälsan.

På många skolor är studie- och yrkesvägledaren en naturlig medlem i elevhälsoteamet EHT som också brukar bestå av skolsköterska, skolkurator, rektor, specialpedagog och i förekommande fall också skolpsykolog och skolläkare.
Kurativa och hälsofrämjande insatser tillsammans med vägledning hjälper ofta till att hitta bästa möjliga lösningen. Skolverket är tydligt med att skolan och vägledningen ska ta hänsyn till eventuella hinder som kön, social bakgrund, kulturell bakgrund eller funktionsnedsättning. Vägledningen ska hjälpa eleven att hitta vägar för att komma över dessa hinder.

 

Reagera på inlägget:

Sidor