Annons

Använd fritids till att skapa lust att lära om yrken

På Hovsjöskolans fritids bygger barnen och personalen en friggebod tillsammans. Åtskilliga timmar har de mätt, sågat och spikat. De pratar om verktygen, vad de heter och hur de ska användas. De testar sina förmågor och samarbetar. En anställd i personalen på skolan har haft egen byggfirma. Han berättar för barnen hur det var på gymnasiets byggprogram och om olika jobb han gjort. Snart ska friggeboden målas. Då ska de bjuda in en målare som ska visa hur man gör.

En verksamhet i skolan som vi studie- och yrkesvägledare kanske inte alltid tänker så mycket på är fritidshemmet. De yngre barnen tillbringar en stor del av sin vardag på fritids. Fritids har ingen egen läroplan utan den första delen i Lgr11, Skolans värdegrund och uppdrag, gäller även för fritids.

I helgen har jag ögnat igenom Skolverkets allmänna råd för fritidshemmet och läst att:

”Fritidshemmet har, liksom förskoleklassen och skolan, ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär en strävan efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”.

Jag tänker att den meningen och den som betonar att skolan har ett viktigt uppdrag i att hjälpa eleverna utveckla sin förmåga att kritiskt granska och inse konsekvenserna av olika alternativ, i själva verket är studie- och yrkesvägledning.

Fritids gör troligen massor av studie- och yrkesvägledande aktiviteter. Personalen på fritids tänker nog inte alltid på att de gör det. Lika lite som vi vägledare tänker på dem som en resurs att ”göra” studie- och yrkesvägledning. Om vi ser fritids som en resurs finns plötsligt oanat mycket tid till att skapa lust för att lära mer om olika yrken (perspektivvidgning).

En annan del som är viktig för att barn och unga ska bygga valkompetens är självkänsla och självkännedom. De allmänna råden för fritids adresserar även denna fråga:

”Ett helhetsperspektiv på barns utveckling bygger på insikten att olika delar av barns utveckling och lärande hör ihop och påverkar varandra. Till exempel kan en elevs självkänsla stärkas om hon eller han känner trygghet i gruppen. Självkänslan påverkar i sin tur elevens förmåga att lära”.

Nyligen hörde jag några förskolelärare från Botkyrka som berättade att barnen byggt upp en affär. De har tagit med sig olika tomma förpackningar hemifrån. En leksakskassaapparat har fyllts med leksakspengar och det handlas och säljs för fullt. Och det pratas priser och service.

Några barn ville hellre leka djursjukhus, och nu blir olika gosedjur ompysslade av unga veterinärer och djurskötare.

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer