Annons

Deltid på olika skolor är en dålig lösning för lärare

Jag arbetar deltid på olika skolor, eftersom min ämneskombination är mycket sällsynt. Men jag känner många lärare som nuförtiden arbetar deltid på olika skolor även om deras ämneskombinationer inte är lika sällsynta och jag vill skriva lite om att arbeta på det sättet.

En fördel som en kollega har nämnt för mig är att man inte har samma ansvar om man bara jobbar några procent. Hen hade med flit gjort så att hen jobbade på flera små deltidsjobb för att slippa lägga tid på möten och att vara mentor. För om tjänsten blir tillräckligt liten, så brukar man inte längre ha sådana ansvarsområden.

Personligen tycker jag att arbetsbelastningen har gått för långt om lärare väljer att stycka upp sitt arbete för att ha tid för planering igen. Men om någon föredrar att arbeta på flera deltidsjobb så är det ju en fördel att det går.

Men jag ser framförallt nackdelar. För det första är det nästan omöjligt att komma upp i 100 procent, eftersom schemaläggningen inte är lätt att kombinera. Det gör att man förlorar både inkomst och pension. 

Man gör även inkomstförlust av ytterligare en anledning: Man bara kan skatta en inkomst enligt skattetabell. Alla andra inkomster skattas med 30 procent, oavsett hur mycket man har sammanlagt i månaden. Tjänar man lite och jobbar mindre än 100 procent förlorar man alltså på det.

En annan nackdel är att man inte kan få samma samhörighetskänsla på små deltidsjobb. Man kommer dit, gör sin undervisning och går igen, utan att känna till elever som inte är i ens klass och utan att veta vad som händer de dagarna man inte är på jobbet.

Den största nackdelen som man har som deltidsjobbare är att allt som är gemensamt, möten, rastvaktsrunder, föräldramöten, läsa och ta bort mejl, med mera tar längre tid än för en heltidsjobbare. Om alla får 15 mejl per dag och det tar 30 minuter att läsa, ta bort och agera, så lägger man ju en större andel av sin arbetstid på det om man jobbar deltid. Om ett möte tar två timmar, så tar det omräknat 4 timmar för en 50-procentare. Och man kan ju inte ha möten där 50-procentarna går efter halva tiden, 70-procentare när just deras tid är slut o.s.v. Inte heller fungerar verksamheten bra om en 50-procentare bara kommer till vartannat möte.

Också mentorsansvaret blir ofta större. Om det vanligtvis till exempel är 1,5 lärare per klass, så kan det med deltidare vara så att de bara kommer upp i 1,2 lärare per klass, vilket återigen betyder att deltidare måste lägga en större del av sin planeringstid på andra saker än just att planera.

Karensdagen borde enligt min åsikt avskaffas för alla, men åtminstone för deltidsarbetare. Om jag blir sjuk kan jag få tre karensdagar i följd! Det skulle inte hända om min lön kom från ett och samma ställe. Men även om man inte råkar ut för en-karensdag-per-jobb så slår karensdagen extra hårt mot deltidsanställda, eftersom vi ofta har olika långa arbetsdagar och om man då råkar bli sjuk den dagen då man jobbar mest så förlorar man mycket mer av sin lön än en heltidsarbetare som jobbar lika länge varje dag. Överhuvudtaget är karensdagen mycket orättvist för lärare. För visst, jag behöver inte hålla i min undervisning, men allt annat som sker den dagen, planering, vikarieplaneringen (!), rättning, mejl etc., måste jag ändå göra, fast någon en annan dag då.

Problemet är delvis skapat av etableringen av friskolor. Mycket skulle bli enklare om man kunde vara anställd på heltid hos en huvudman och sedan tjänstegöra på två skolor som helst skulle ligga nära varandra också, istället för att vara anställd på deltid hos två eller flera olika huvudmän som har andra rutiner, andra tekniska lösningar, egna datorer, andra scheman, verksamhetsårsplaneringar etc.

Också själva behovet av deltidare skulle minska om kommunen eller staten var huvudmannen. För en liten enhet idag kan inte anställa heltidslärare i alla ämnen. Behovet finns helt enkelt inte, samtidigt som behovet ju ändå finns i området. Skulle alla skolor i ett område ha samma huvudman kunde man lägga tjänsterna på ett bättre sätt istället för att den enskilde arbetstagaren skulle behöva kombinera olika små tjänster, med allt vad det innebär tidsmässigt och finansiellt.

Jag tror dessutom att skolorna skulle gynnas, eftersom en heltidsanställd som tjänstegör på olika platser kan fritt dela in hur mycket av sin arbetstid den lägger på olika barn och skolor. Tänk att det finns en klass på den ena skolan som behöver mer tid, medan någon klass på den andra skolan inte kräver lika mycket kringarbete. Då skulle den som är heltidsanställd själv kunna bestämma hur mycket av sin arbetstid den lägger på de olika klasserna och barnen, istället för att ha för lite tid på det ena jobbet och kanske lite tid över på det andra, som sedan försvinner oanvänd.

Att barnen skulle gynnas är alltså en självklarhet för mig. Visst skulle man fortfarande inte vara i skolan alla dagar i veckan, men som heltidsanställd hos en huvudman skulle man åtminstone läsa mejlen och vara inne i huvudmannens online-portal varje dag och på så sätt vara mer närvarande.

Vi måste komma tillbaka till en enhetlig styrning av skolan, med staten som huvudman. För barnens skull och för lärarnas skull.

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer