Annons

Det är en hemlighetsgrej med böcker

Efter två fullspäckade och otroligt inspirerande dagar på Bokmässan är det vardag på redaktionen igen. 

För mig var det första gången på den mytomspunna mässan i Göteborg och när jag nu försöker samla alla mina intryck vill jag nog summera de som inspirerande, tankeväckande och positiva. 

Till skillnad från Almedalen och den vardagliga debatten om skolan i medierna så var Bokmässan ren och skär inspiration. Debatterna och seminarierna var konstruktiva, framåtriktade och allt annat än gnälliga. Det har säkert med att göra att det inte vara en massa politiker och myndighetspersoner som satt på scenerna utan lärare, skolbibliotekarier, forskare och författare. 

Nya idéer, nya namn på kloka personer, nya lösningar, ny litteratur – jag har med mig otroligt mycket nytt hem. Några av de lösningar som återkom i nästintill varje samtal om hur vi ska komma tillrätta med eleverna läsförståelse var tillgång till böcker, tillgång till en bibliotekarie och tillgång till förebilder.

Har man inga böcker omkring sig är det svårt att bli en läsare. Jag fastnade inte minst för läscoachen Johan Unenges berättelse om idrottsklubbar som har som vana att hälla ut en kasse böcker i omklädningsrummet på fotbollsträningarna och låta killarna ta varsin bok. Johan pratade också om hemlighetsgrejen med böcker – att ingen vet vad som bubblar i mig när jag läser. Precis så är det ju. 

Det handlar också om att ge tillgång till böcker som passar en själv. Här är skolbibliotekarien otroligt viktig och det ska bli intressant att se hur den nya regeringen väljer att satsa här. Både (S) och (MP) har i valrörelsen pratat mycket om hur viktigt det är att varje elev får tillgång till ett bemannat bibliotek. Återstår att se om och när det blir verklighet. 

Min trettonåriga bonusson har dyslexi och är ett klockrent exempel på hur viktigt det är med rätt bok för att väcka läslust. Han har aldrigt på eget initiativ greppat en bok och satt igång att läsa. Inte förrän Argasso dök upp i vårt liv. 

Bokförlaget ger bland annat ut lättlästa böcker för tonåringar – som är hur spännande som helst! Med exakt precision fångar de trettonåringens intresse och tack vare sin utformning har han sträckläst varenda en av de hittills cirka tio böcker han fått. Äntligen kan även han bli en bokslukare. Jag passade på att tacka förlaget på Bokmässan och köpte en ny spännande serie, med lite svårare språk. Sonen är redo för en ny läsutmaning. 

Reagera på inlägget:

Nu är vi tillbaka – och snart är det val!

Sedan snart två veckor har vi haft åtminstone två redaktionsmedlemmar på plats igen efter sommarledigheten. Helt slappnar man aldrig av när man bevakar skolpolitik och skolans värld. Särskilt inte då det närmar sig ett val och skolan är den viktigaste väljarfrågan.  

Det börjar poppa upp valaffischer och filmer som ska få oss att tro att skolan måste förändras ännu mer – och att just avsändarpartiet sitter inne med lösningen.

Vi ser utbildningsministern, tillika FP-partiledaren, Jan Björklund uppmana oss att ”Rösta för skolan” och partiet lyfter så klart skolan i flera affischer. Ett annat exempel är Moderaternas valsajt där målet ”Mer kunskap i skolan” kommer som nummer två efter ”Fler i arbete”. Även Socialdemokraterna har förstås skolan i fokus i valkampanjen, bland annat i form av en valfilm om läxrut. Det här var några exempel och vi kommer självklart att få se och höra betydligt mer om skolan framöver från politikerhåll.

Frågan är hur det påverkar er lärare som laddar inför terminsstart? Känns det irriterande, hopplöst eller kanske spännande? Peppar det eller suger det energi att ha sin arbetsplats överst på politikernas agenda – vad säger ni?

/Synnöve

Reagera på inlägget:

Ett valresultat som väcker dubbla känslor

Första akten av supervalåret är slut, det var med blandade känslor jag följde SVT:s valvaka från soffan i går kväll.

Å ena sidan en mycket skrämmande utveckling, inte minst i Frankrike, Danmark, Grekland och Sverige, där de främlingsfientliga partierna är på stark frammarsch. Å andra sidan glädjande att miljön, jämställdheten och antirasismen väger tungt för många svenskar.

Att Nationella Fronten blev det största partiet i Frankrike är helt ofattbart och otroligt skrämmande. Och att Dansk folkeparti nådde samma framgång i Danmark – vårt kära grannland – är nästan ännu läskigare.

Hur sjutton tänker folk? Och hur sjutton ska det gå?

Maria Wetterstrands inlägg på twitter fångar utmaningen på pricken: "Ska bli intressant att se hur alla de där politikerna som inte gillar utlänningar ska klara att samarbeta med varandra i EU." Ja, det ska det verkligen. 

Att drygt 43 000 elever röstade i skolvalet till Europaparlamentet, ett valdeltagande på 47,1 procent, är positivt och visar att lärarna har prioriterat det, trots alla nationella prov och annat som fyller vårterminen.

Även i den här gruppen är det MP och FI som står för de stora framgångarna, med 16,1 % respektive 9,9 % av rösterna. Och även om SD blev femte största parti bland eleverna, med 9,7 %, så är det faktiskt en nedgång jämfört med hur förstagångsväljarna röstade 2010. 

Knappt fyra månader återstår till nästa akt av supervalåret. Om gårdagens valresultat ger en fingervisning om hur riksdagsvalet kan tänkas gå så lär det bli en spännande höst. Och en stor utmaning för Stefan Löfvén. Att få ihop FI, MP, V och S i en och samma regering lär kräva sin ledare. 

Frågan är var skolfrågan hamnar på agendan fram till valet? Jag tror att det var många partier som fick sig en tankeställare i går och att bland annat jämställdheten och miljön kommer att sno utrymme i medierna från skolan framöver. Och det kanske är på tiden. På tiden att skolan lämnas i fred av politiker och får skötas av dem som kan det bäst – lärarna. 

/Anna-Lena

Reagera på inlägget:

Dags för korsordsdragning

Tack för alla brev vi får in med lösningar av Skolvärldens korsord! Med koncentrerad min drar här vår kära reporter Åsa vinnarna av korsordet i nummer 4. Håll tummarna, kanske blev det du som vann "Ljusnande framtid" av Jonas Frykman, men du får ge dig till tåls. Numret kommer först den 5 juni - och löser du det korsordet kan du vinna "Meningen med jobbet" av Stephan Mendel-Enk lagom till höstterminen.

/Synnöve

Reagera på inlägget:

Brett, tidigt och intensivt – så funkar särskilt stöd i Finland

I går var jag moderator för ett seminarium som Finlandsinstitutet arrangerade. Rubriken löd "Specialpedagogik i Finland och Sverige – skillnader och likheter". Och jag skulle nog vilja summera det med att skillnaderna är fler än likheterna.

I Finland jobbar man brett och intensivt i de allra tidigaste åldrarna. I Sverige satsar vi allra mest resurser i högstadiet. 

I Finland jobbar specialläraren med alla elever, i alla fall på låg- och mellanstadiet. I Sverige jobbar specialläraren och specialpedagogen med de elever som av olika anledningar har behov av extra stöd. 

I Finland finns det bara en yrkeskategori – speciallärare. I Sverige finns det två – speciallärare och specialpedagog. 

De finländksa speciallärarna lägger i snitt 66 procent av sin arbetstid på undervisning. De svenska får ägna betydligt mer tid åt planering, administration och annat, som snor från arbetet med eleverna. 

De finländska speciallärarna är mycket högt ansedda och välbetalda. De svenska specialpedagogerna och speciallärarna brottas med samma problem som övriga lärare -– låg status och låga löner. 

Frågan är vad som krävs för att vi i ska lyckas flytta insatserna till de allra tidigaste åldrarna? 

Jag tror att en viktigt del är hur vi ser på särskilt stöd. Jag snor gärna Finlands odramatiska inställning, lite extra stöd från en speciallärare är inget konstigt och ovanligt, tvärtom är det något som merparten av alla elever får någon gång under sin skoltid. 

/Anna-Lena

Reagera på inlägget:

Sidor