Annons

Växande klyftor, fria skolval, forskning och nytt nummer av tidningen!

Friskolorna, det fria skolvalet, skolkonkurrens och växande skillnader. Ämnen som fyller debatten i medierna och som också upptar en hel del plats i våra diskussioner på redaktionen.

Nu på morgonen läste jag i GP om hur de nya yrkesprogrammen bidrar till att öka klasskillnaderna. Det är två forskare som i sin studie konstaterar att avsaknaden av undervisning om till exempel samhällsekonomi och politiska ideologier ger eleverna sämre förutsättningar som samhällsmedborgare.

Tidigare i veckan skrev vi om två andra forskningsrapporter med intressant innehåll. Den ena konstaterar att dagens sätt att mäta och utvärdera skolors prestationer – med det något enkelspåriga måttet elevresultat – styr helt galet.

Skolor som är bra på att bemöta, ta hand om och lyfta elever med särskilda behov till en för dem hög nivå värderas lågt. 

Skolor som ger höga betyg till alla sina elever, oavsett om det är för att eleverna faktiskt är värda det eller om det är rena glädjebetyg, värderas högt. 

Konsekvensen av ett sådant system är enkel att se. 

Den andra forskningsstudien pekar ut det fria skolvalet som den främsta boven till de växande skillnaderna i elevresultat mellan skolor och kommuner. Det är inte boendesegregationen, utan föräldrars och elevers aktiva val av skolor som spelar störst roll.

Forskarna har gjort ett intressant experiment och flyttat om alla elever till de skolor som ligger närmast deras bostadsadress. Och vips har skillnaderna suddats ut.

Men kanske mest oroande är att segregationen också påverkar elevernas prestationer. Forskning visar att stora skillnader i resultat också leder till sämre resultat totalt sett. 

Frågan är vad den pågående debatten om friskolorna, det fria skolvalet och de växande klyftorna ska sluta i. I dagsläget är det inget politiskt parti som vill ta bort det fria skolvalet. V är de enda som ens vill ha en diskussion om dess för och nackdelar. 

Märkligt tycker jag. Oavsett vad man tycker om friskolor och skolval och skolpeng tycker jag att man måste lyssna på forskning, diskutera och vara beredd att fundera över vad som faktiskt är bäst för elever, lärare och samhället i stort. Jag hoppas, och tror också, att diskussionen kommer snart och jag ser fram emot att ta del av den.

I dag landar förresten ett nytt nummer av Skolvärlden i brevlådorna. 

Det är samma Skolvärlden (nästan) – men i ny kostym. Hoppas ni gillar den! Mejla oss gärna både ris och ros.

I numret sätter vi bland annat fokus på elever som är extra talangfulla, intelligenta och samtidigt krävande i klassrummet och hur man som lärare kan se dem och ge dem det de behöver. Vi pratar också om timmar och minuter med en grupp lärare i Norrköping - som faktiskt har slutat räkna just timmar och minuter.

Och missa inte reportaget om Ahmad Ahmadi, ensamkommande flyktingbarn som tvingades flytta och byta skola när han blev myndig. Missa förresten heller inte illustrationen till lärarlegitimationsjobbet - den är grym tycker jag! 

Sköt om er och tänk på att november snart är över!

/Anna-Lena

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer