Annons

Brett, tidigt och intensivt – så funkar särskilt stöd i Finland

I går var jag moderator för ett seminarium som Finlandsinstitutet arrangerade. Rubriken löd "Specialpedagogik i Finland och Sverige – skillnader och likheter". Och jag skulle nog vilja summera det med att skillnaderna är fler än likheterna.

I Finland jobbar man brett och intensivt i de allra tidigaste åldrarna. I Sverige satsar vi allra mest resurser i högstadiet. 

I Finland jobbar specialläraren med alla elever, i alla fall på låg- och mellanstadiet. I Sverige jobbar specialläraren och specialpedagogen med de elever som av olika anledningar har behov av extra stöd. 

I Finland finns det bara en yrkeskategori – speciallärare. I Sverige finns det två – speciallärare och specialpedagog. 

De finländksa speciallärarna lägger i snitt 66 procent av sin arbetstid på undervisning. De svenska får ägna betydligt mer tid åt planering, administration och annat, som snor från arbetet med eleverna. 

De finländska speciallärarna är mycket högt ansedda och välbetalda. De svenska specialpedagogerna och speciallärarna brottas med samma problem som övriga lärare -– låg status och låga löner. 

Frågan är vad som krävs för att vi i ska lyckas flytta insatserna till de allra tidigaste åldrarna? 

Jag tror att en viktigt del är hur vi ser på särskilt stöd. Jag snor gärna Finlands odramatiska inställning, lite extra stöd från en speciallärare är inget konstigt och ovanligt, tvärtom är det något som merparten av alla elever får någon gång under sin skoltid. 

/Anna-Lena

Reagera på inlägget:

Hisnande översikt av en lärares uppdrag utöver undervisning

Klass- och specialläraren Kjell Corneliusson i har skickat in en synnerligen ambitiös tabell till redaktionen där han visuellt presenterar allt det arbete han som lärare gör utöver att undervisa. Det är lätt att tappa både hakan och kollen på allt som händer i hans sammanställning.

Han har inte gett sig på att uppskatta antalet timmar som går åt till ditt och datt. Istället skriver han att tabellen är ”en inventering över den alltmer ökade administrativa tiden, på bekostnad av kvaliteten i undervisningen. Den är också ett försök att ge en förklaring till den ökade arbetsbelastningen för lärare.”
Han påpekar också att det inte är ett försök till en vetenskaplig beskrivning.

Vad säger ni andra lärare, känner ni igen er?

/Emil

Reagera på inlägget:

Vi blir fler och fler

Sakta men säkert växer vår blogg-arena på Skolvärlden.se. I dag välkomnar vi högstadieläraren Sara Bruun, som ska skriva om sitt vardagsliv som språklärare i Hässleholms kommun, men också om hur hon arbetar med digitala medier i undervisningen.

Hon ansluter till ett riktigt starkt gäng bestående av skolstrategen Per Kornhall, försteläraren i storstaden Katarina Lycken Rüter, gymnasieläraren i glesbygd Karin Kers, forskaren Hans Teke, lärarstudenten Håkan Tallgren och Skolvärldens redaktion - alla med olika erfarenheter och kunskaper att bidra med.

Den svaga länken här är väl vår redaktion som har bidragit med alldeles för få inlägg på sistone. Nu har vi ju växt från tre till fyra på redaktionen, så vi kan inte annat än bättra oss! 

/Synnöve

Reagera på inlägget:

Vad ska vi ta oss till med männen?

Vad ska vi ta oss till med männen? 

Det frågade sig författaren Marcus Priftis i en debattartikel i Dagens Arena för ett par veckor sedan. Han skrev om behovet av en mansrörelse mot det pågående omyndighetsförklarandet av männen. Och syftar såklart på den senaste tidens uppmärksammade våldtäkter, med friande domar.

Jag kan bara hålla med.

Redan i höstas bestämde vi oss här på redaktionen för att det var dags att göra ett jobb om den skeva synen på tjejer, sex och relationer som finns hos en del unga män. 

Vi kände att även om vi föräldrar självklart har det största ansvaret för att uppfostra våra barn till socialt fungerande medmänniskor, så har skolan – lärare, rektorer och annan skolpersonal – också en otroligt viktig uppgift i att tydligt reagera när barn och ungdomar är kränkande, i ord eller handling. 

Nu har vi gjort jobbet. Det blev ett möte med fyra lärare på UngArt, en speciell skola i Malmö där det enbart går unga killar som bryter mot de normer de flesta av oss ser som självklara.

Här jobbar man med ämnet livsviktigt. Kanske borde det ämnet införas på alla skolor. Kanske skulle vi då slippa domstolar som omyndigförklarar alla med en y-kromosom.

Läs reportaget från UngArt här

/Anna-Lena

Reagera på inlägget:

Går vägen till hög lön via lönespridning även för lärare?

I dag kom Ledarnas Lönekarriärbarometer. Den visar hur stor skillnad det är mellan de 10 procent som tjänar mest inom ett yrke och medianlönen för samma  yrke.

Man vet sedan länge att just lönespridningen spelar roll för löneutvecklingen inom ett yrke. Inte helt oväntat hamnar lärare i den allra nedersta delen av listan över olika yrkens lönespridning. 

Visst är det lite galet att den yrkeskår som toppar listan, värdepappersmäklare, har en lönekarriärmöjlighet som är mer än dubbelt så stor (96 600 kronor!) som vad en lärare kan förvänta sig att tjäna som mest. Det är inget fel på värdepappersmäklare, men jag har svårt att se att deras arbete fyller en mer än dubbelt så viktigt roll i samhället som en lärares.

Men en sak måste man nog ändå hylla värdepappersmäklarna, advokaterna, åklagarna, organisationsutvecklarna och de andra yrkesgrupperna som placerar sig i toppen av Ledarnas lista för. De har lyckats skapa en stor lönespridning och de har riktigt höga löner. 

Lönefrågan är ju en av de viktigaste för lärarkåren. Och det är dags att få upp alla lärares lön rejält.

Den första frågan är då om det finns någon annan väg till framgång än genom ökad lönespridning? 

Och den andra frågan blir då om ni, lärare, är beredda att gå med på lönespridning, om ni vill jobba tillsammans med en kollega som tjänar betydligt mer eller betydligt mindre än er själva? 

Frustrationen kring karriärlärarreformen visar hur stark den kollektiva känslan är inom lärarkåren. Och hur mycket stämningen i lärarlaget påverkas av att en eller två helt plötsligt får mer betalt. Går det att förändra?

På min arbetsplats har vi olika löner. Det finns dom som tjänar betydligt mindre än jag, och det finns dom som tjänar betydligt mer. Och det känns helt självklart att det ska vara så. 

Reagera på inlägget:

Sidor