Annons

Går vägen till hög lön via lönespridning även för lärare?

I dag kom Ledarnas Lönekarriärbarometer. Den visar hur stor skillnad det är mellan de 10 procent som tjänar mest inom ett yrke och medianlönen för samma  yrke.

Man vet sedan länge att just lönespridningen spelar roll för löneutvecklingen inom ett yrke. Inte helt oväntat hamnar lärare i den allra nedersta delen av listan över olika yrkens lönespridning. 

Visst är det lite galet att den yrkeskår som toppar listan, värdepappersmäklare, har en lönekarriärmöjlighet som är mer än dubbelt så stor (96 600 kronor!) som vad en lärare kan förvänta sig att tjäna som mest. Det är inget fel på värdepappersmäklare, men jag har svårt att se att deras arbete fyller en mer än dubbelt så viktigt roll i samhället som en lärares.

Men en sak måste man nog ändå hylla värdepappersmäklarna, advokaterna, åklagarna, organisationsutvecklarna och de andra yrkesgrupperna som placerar sig i toppen av Ledarnas lista för. De har lyckats skapa en stor lönespridning och de har riktigt höga löner. 

Lönefrågan är ju en av de viktigaste för lärarkåren. Och det är dags att få upp alla lärares lön rejält.

Den första frågan är då om det finns någon annan väg till framgång än genom ökad lönespridning? 

Och den andra frågan blir då om ni, lärare, är beredda att gå med på lönespridning, om ni vill jobba tillsammans med en kollega som tjänar betydligt mer eller betydligt mindre än er själva? 

Frustrationen kring karriärlärarreformen visar hur stark den kollektiva känslan är inom lärarkåren. Och hur mycket stämningen i lärarlaget påverkas av att en eller två helt plötsligt får mer betalt. Går det att förändra?

På min arbetsplats har vi olika löner. Det finns dom som tjänar betydligt mindre än jag, och det finns dom som tjänar betydligt mer. Och det känns helt självklart att det ska vara så. 

Reagera på inlägget:

I vimlet på Matematikbiennalen

Nu har jag trängts med besökarna på Matematikbiennalen i Umeå. Jag gissar att de allra flesta var matematiklärare, från förskoleklass upp till gymnasiet men förhoppningsvis fanns där också en och annan journalist.

Det har varit dystert på mattefronten ett tag – Pisa-resultatet har diskuterats och analyserats många gånger sedan det publicerades den 3 december. Desto gladare blir man av att få ta del av alla matematikprojekt som pågår runt om i landet. Med tanke på det digra utbudet av föreläsningar och workshops så är matematikengagemanget enormt. Själv hade jag svårt att välja vad jag skulle gå på och det tror jag inte att jag var ensam om. 

Flera av föreläsningarna handlade om formativ bedömning i matematik. Jag hann med en där åhörarna bland annat fick tips på hur man får fler elever att bli aktiva under genomgången, inte bara de som först räcker upp handen. 

En annan tankeväckande föreläsning lyfte vikten av att inte ta för givet att eleverna har förstått. Det finns många sätt att missförstå hur till exempel likhetstecknet fungerar. Och har man missat det blir förstås mycket av den senare matematiken betydligt svårare att begripa. Ja, det där vet ni förstås. 

När jag packade ihop och gick ut till bussen som skulle ta mig till flygplatsen hälldes champagnen upp i glasen och långborden var dukade. Jag hoppas att ni hade en trevlig kväll.

/Åsa

Reagera på inlägget:

Vi är trötta på allt snack och vill sätta fokus på att hitta lösningar – med er hjälp!

Med nyårsbubblet i färskt minne och 2014 som ett oskrivet blad var det med lätta steg jag cyklade till redaktionen igen efter julledigheten. Nu ska det bli jobba av och ingen stress och vi ska hinna med allt det där som vi alltid pratar om att vi vill göra, men aldrig hinner. 

Frågan är med vilken känsla alla ni lärare och syvare återvände till jobbet?  

När jullovet började hade skolkrisen fyllt medierna varje dag sedan Pisa-resultatet presenterades. I inslag, artiklar, debatter och ledare hade det funderats, diskuterats och skällts om den usla skolan, om vems fel det är, om bråkiga elever, föräldrar och usla lärare. 

Politikerna skyllde på varandra, var upprörda och lovade att göra bra – bara de får möjligheten. 

Många pratade också om hur viktigt det är att lärarna nu lämnas i fred. Undervisning och lugn och ro i skolan liksom. Men det tog inte mer än två dagar efter ledigheten så kom det första reformförslaget från politikerhåll. Och det lär bli många fler innan valet. 

Vi är trötta på allt snack och vill i stället sätta fokus på att hitta lösningar och en väg framåt – med er hjälp!

Läs den första delen i vår serie om skolkrisen här. Och hör sedan av er till oss med synpunkter och kommentarer, och berätta hur det är på er skola.

/Anna-Lena

Reagera på inlägget:

Därför brinner svenska skolor

Det forskas som bekant på mycket.
Till exempel har SP Fire Research forskat i varför det brinner på ungefär en svensk skola per dag.
Enligt dem är ungefär hälften av bränderna anlagda, och enligt forskaren Margaret McNamee som P4 Kalmar pratat med finns det i stort sett fem orsaker till varför någon tänder på en skola:

Vandalisering
För att förhindra skolverksamhet
För att dölja inbrott eller andra typer av brott
På grund av lek
En liten grupp på grund av pyromani

Dåså, nu vet vi det.

Trevlig helg!

/Gustav Karlsson

Reagera på inlägget:

Fortsätt bredda skoldebatten

Det händer mycket inom skolan kan vi konstatera – både riktigt bra och riktigt dåliga saker. För många förändringar säger många, andra hävdar att de krävs för att elevernas kunskaper ska kunna förbättras och bli mer likvärdiga igen.

En sak är säker och det är att de politiska förslagen inte kommer att minska ett valår som detta, trots att vi som Jan Björklund brukar säga genomgår en av de största förändringarna av skolan någonsin historiskt sett.

Hela den här situationen väcker så klart debatthungern hos politiker och makthavare inom skolan, hos sakkunniga och självutnämnda experter – och förstås hos lärare och studie- och yrkesvägledare.

Här har vi på Skolvärlden en viktig uppgift att fylla eftersom vi arbetar med att bredda skoldebatten. Vi släpper inte bara in röster från politiker och experter utan också röster från dem som faktiskt ser hur skolpolitiken landar i klassrummen. Tyvärr kommer inte alltid lärare, syvare och lärarstudenter till tals i den övriga skoldebatten.

I det kommande numret har vi satsat på att ta med så många inlägg som möjligt på temat Pisa och skolutveckling för att visa just på bredden. Vi har fått många sådana efter fjolårets Pisa-resultat.

Här på sajten har vi också arbetat med att utveckla våra bloggar på senare tid. I dagarna kompletterade vi skolutvecklaren Per Kornhalls blogg, forskaren Hans Tekes blogg och vår egen redaktionsblogg med två nya bloggnamn – försteläraren/lärarutbildaren Katarina Lycken Rüter och lärarstudenten Håkan Tallgren för att bredda oss även här. Läs gärna deras inlägg och kommentera!

Och fortsätt att skicka in debattinlägg och repliker till oss så att vi kan hålla den så viktiga skoldiskussionen hos oss bred och levande inför valet. 

/Synnöve

Reagera på inlägget:

Sidor