Annons

Bästa numret hittills – läs om hur skolan hamnat där den är i dag och varför någon slutar det roligaste jobbet som finns.

Att göra det bästa numret av en tidning varje gång är en helt naturlig målsättning och strävan för oss som jobbar med tidningar. Och det nya numret av Skolvärlden är absolut det bästa hittills. I dokumentet gör vi en historisk djupdykning kring varför vi hamnat där vi är och hur det politiska spelet sett ut samt om kampanjen som pågår för ett tydligare statligt ansvar. Vi besöker också en skola som vänt resultatutvecklingen genom att bland annat satsa på lärarlönerna, tittar närmare på frågan om att gripa in vid bråk och provokationer samt träffar läraren som blev träskoentreprenör och klurar på att starta skolan. Samt mycket annat.

När det så gäller att göra tidningar, och varje gång den bästa hittills, är det vad jag själv brinner för. Men jag är en igångsättare. Nu har jag satt igång "nya Skolvärlden", som vi kallade oss i början, i tre och ett halvt år och det är dags att gå vidare. Det betyder att jag lämnar det roligaste, svåraste, mest spännande och krävande jobb jag haft. Som chefredaktör för Skolvärlden och skolvärlden.se har jag verkligen fått skärpa mig hela tiden. Och det är aldrig fel.

Tack för alla förtroenden, all kunskap och allt engagemang jag mött. Så många reformer, så mycket Jan Björklund, så mycket Metta Fjelkner, så många engagerade och många gånger arga lärare och studie- och yrkesvägledare. Knappt har det gått att titta på tv-nyheter eller läsa en dagstidning utan att skolan nämnts. Snacka om att vara mitt i stormen.

Nu hoppas jag att skolan får fortsätta vara i fokus för debatten fram till valet. Vi behöver fortsatt press i frågan om skolans utveckling och politikerna måste ta ett övergripande ansvar över blockgränsen. I detta sammanhang vill jag avsluta med en fråga som jag fortfarande inte fått ett tydligt svar på. När regeringen tillsätter en utredning som friskoleutredningen, varför är inte alla riksdagspartier representerade? Det enkla svaret är förstås att orsaken är att delar i uppdraget är politiskt känsligt framförallt när det gäller vinstuttag från friskolor. Inte ens inom alliansen tycks man dra jämnt. Lars Leijonborg, regeringens utredare, har hittills bara bett om mer tid. Men hur svårt kan det vara? Gräv ned sandlådementaliteten och återta fokus för elevernas, lärarnas, studie- och yrkesvägledarnas, skolledarnas och övrig skolpersonals skull och samla ihop er. Nu. Utredningen måste komma fram till ett förslag som riksdagen kan ställa sig bakom så att vi inte riskerar att allt vänds på ända vid ett regeringsskifte. Och för övrigt tycker jag fortfarande att skolan ska lyftas över partipolitiken.

En sak är säker, jag kommer aldrig släppa intresset för skolan. Nu blir jag frilans igen och kommer bland annat bevaka utbildningsforskningen. Men jag vill göra många olika saker och även låta mitt konstnärskap få lite mer tid och förmodligen blir det minst en roman till.

Tack för mig!/Jane af Sandeberg

Reagera på inlägget:

Nu är otydligheten ännu tydligare.

Varför har politiker så svårt att vara tydliga? Det krävs mod och rak rygg men i min enkla begreppsvärld vinner man i längden på det. Och förmodligen skulle det bli så mycket enklare för dem själva med en tydlig linje.

Ibrahim Baylan och Stefan Löfvens mångordiga förklaringar om att det är enkelt att svara på vad Socialdemokraterna står i frågorna kring vinster för friskolor och kommunernas vetorätt vid nyetablering är det senaste exemplet. Klart det inte är enkelt när 65 procent av socialdemokratiska föräldrar vill värna det fria skolvalet enligt en undersökning gjord av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Men vem har sagt att allt är enkelt?

Reagera på inlägget:

Han påpekar i sin bok att alla större riksdagspartierna gjort sitt i raserandet av en likvärdig skola."

Per Kornvall, gymnasielärare i biologi, undervisningsråd på Skolverket och idag skolstrateg för de kommunala skolorna i Upplands Väsby, har skrivit en ny bok. Titeln är "Barnexperimententet - svensk skola i fritt fall".

- Med boken hoppas jag kunna öka kunskapen om varför skolresultaten har sjunkit. Många skolor gör ett fantastiskt arbete, men på nationell nivå pekar alla kurvor nedåt, säger Per Kornhall, som skrivit boken som en personlig betraktelse.

Han gör en total genomlysning av den svenska skolan och inkluderar det som skrivits i avhandlingar och olika utredningar. Han försöker inte direkt utpeka någon skurk med stort S utan analyserar först. Dock påpekar han att alla större riksdagspartier gjort sitt i raserandet av en likvärdig skola. Han avrundar med en rad pragmatiska och konkreta förslag varav några är: återförstatliga, avskaffa vinsterna, gör upp med pappersraseriet och ge åter lärarna kontinuerlig fortbildning.

I DN anmäler Ola Larsmo i dag boken och skriver bland annat:  "Vi hade en skola som gick att beskriva som en av världens bästa. Men det är mer än tjugo år sedan. Per Kornvalls bok är den hittills bästa sammanfattning jag läst om hur det gick till när vi gjorde oss av med den."

/Jane af Sandeberg

Reagera på inlägget:

Nu är det tryck i skolfrågan. Hoppas det håller i sig."

Låt mig göra en liten tidningskrönika i ämnet skola:

"Den svenska skolkrisen är en lärarkris", skriver DNs chefredaktör Peter Wolodarski i en påskkrönika. Han kokar ner sina lösningar till tre punkter: Låt lärarna vara lärare, Enas över blockgränsen om skolan och "Skjut till statliga medel för att åstadkomma ett engångslyft av lönen på uppemot 10 000 kronor i månaden. Det är svårt att få första klassens lärare med en av västvärldens sämsta ersättningar." Wolodarskis text låg länge i toppen som mest lästa opinionstext på dn.se. Skolfrågorna berör många.

I SvD skriver chefen för ledarsidan PJ Anders Linder om det fria skolvalet och det också fortsättningsvis behövs kvalitetskrav, inspektion och utvärdering. "Träd som inte bär bra frukt bör huggas ner."

Gert Gelotte skriver i GP:s ledarblogg inför den socialdemokratiska partikongressen om S-förslaget om obligatorisk gymnasieskola: "För närvarande misslyckas nästan fyra av tio gymnasister med att nå högskolebehörighet på tre år. Tron att tvång förenat med stödundervisning, diverse pedagogisk tricks och indragna bidrag skall göra samtliga högskolebehöriga är mer än lovligt naiv."

Barometerns huvudledare häromdagen talar sitt tydliga språk: "Högt pris för skolexperiment" och har ett oroligt fokus på förändringen av läraryrkets status och att så få söker lärarutbildningen.

Debattinläggen är också många runt om i landet. Ett av de senast inläggen på Svd Brännpunkt har rubriken "Staten måste ta grepp om skolan". Det handlar om det nationella ansvaret för skolan och skolans kompensatoriska uppdrag. Avsändare är Lärarnas Riksförbund och sju LO-förbund.

Reagera på inlägget:

Vad löser man genom att all skolpersonal får bära handeldvapen?

Jag har följt debatten som följt efter skjutningarna vid Sandy Hook-skolan i USA i fjol. Jag är nog inte ensam om att oroas över utvecklingen i USA, hur den starka vapenlobbyn anat vittring och håller seminarier på skolor runt om i hela landet om hur skolpersonal ska lära sig att skjuta först, före en eventuell mördare. När nu delstaten South Dakota, som styrs av republikanerna, tagit beslut att ALL skolpersonal ska ha rätt att bära handeldvapen och andra delstater tillåter det även om något mer begränsat, kan man undra vilken panik som piskats upp i USA. Rädsla är alltid farlig. 

Jag tänker på Jens Stoltenbergs ord efter Utöya-massakern, " vi ska möta terrorn med mer öppenhet"... 

/Jane af Sandeberg

Reagera på inlägget:

Sidor