När ska nationella proven i engelska och Skolverket bli sams?

Den 6 April förra året skrev jag ett inlägg om de nationella proven (NP) i engelska för grundskolan här på bloggen. Min förhoppning var då att ett debattinlägg skulle kunna påverka provkonstruktörerna inför 2015. Samma förhoppning hade Martin Ahlstedt, Ann-Christine Norman och David Västskär som den 18 april 2014 skrev en liknande artikel på SvD Opinion avseende gymnasiet.

Idag konstaterar jag att förhoppningen om att kunna påverka och förändra var väldigt naiv. Inget verkar ha förändrats trots att det varit massiv kritik i främst sociala media. Jag hoppas att alla som tyckt något där också fört fram sin kritik i utvärderingarna av NP så att kritiken verkligen nått fram.

Diskussionerna kring de nationella provens koppling till kunskapskraven i engelska har återigen blossat upp. I sociala medier är diskussionerna heta. Kan man överhuvudtaget  visa eleven det totala betyget på NP? En elev kan ha fått F på tex läsförståelsedelen och ändå få E totalt på provet, vilket gör att många lärare anser att det är  att lura eleven att visa totalbetyget.

Läs- och hörförståelsen räknas som en del på NP, medan de muntliga och skriftliga delarna räknas var för sig. Resultaten räknas ut genom en formel där det avrundas uppåt. Uträkningen gör att ett delprov alltså kan vara F, men totalt blir det E.

När det sedan gäller betygsättningen vid terminsslutet måste eleven ha E på samtliga kunskapskrav för att få E i betyg. På Skolverkets hemsida kan man läsa följande:

“Ibland kan en elev få godkänt resultat på hela provet trots att hon eller han inte fick godkänt på ett av delproven. Det här beror på att resultatet på ett delprov som inte når upp till godkänt kan kompenseras av goda resultat på övriga delprov. Anledningen till det här är att de enskilda provdelarna inte ger lika mycket information om elevens kunskaper som provet i sin helhet.” (Skolverket.se)

Om detta är orsaken måste ju provet utformas så att det ger tillräckligt mycket information om elevens kunskaper, eller hur? Kan verkligen en god skriftlig förmåga kompensera att eleven inte behärskar hörförståelse?

Inte nog med detta. Vid bedömningen ska vi också ta ställning till om det muntliga provet och den skriftliga uppsatsen är: F, E-, E+, D-, D+, C-, C+, B eller A. Inte vid något annat tillfälle under terminen sätts plus eller minus ut på E, D och C. Jag sätter inte ens ut D och B på enskilda uppgifter.

Det finns ett exempel på varje betygssteg att ta del av i bedömningsmaterialet. Jag menar dock att skillnaden mellan tex E+ och D- är hårfin och att det krävs en rutinerad lärare för att kunna avgöra skillnaden. Det krävs också att bedömningen av NP på den enskilda skolan är organiserad så att lärarna kan sitta tillsammans och sambedöma. Om ingen sambedömning görs av NP anser jag att provet blir rättsosäkert. Syftet med provet är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning men också ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, huvudmannanivå och på nationell nivå. Hur Skolverket gör den analysen då provsystemet och betygsättningssystemet inte överensstämmer har jag mycket svårt att förstå.

Det allra bästa vore självklart om proven gjordes digitalt och alla skolor skickade in sina NP för en central rättning av experter. Då skulle dessutom arbetsbelastningen minska och vi kunna fokusera på att utveckla undervisningen.

De nationella proven i engelska är mycket bra och det är inte själva provet jag vänder mig emot. Proven fyller absolut sin funktion och jag skulle inte vilja ta bort dem om det vore frivilligt. Det är alltså inte provet i sig som skapar stor frustration hos Sveriges språklärare utan att bedömningsunderlaget inte stämmer överens med LGR 11.

Bedömningsmaterialet till de nationella proven i engelska måste göras om så att det hänger ihop med LGR 11 och betygsättningen. Provkonstruktörerna och kursplaneförfattarna måste samarbeta.

Härmed bjuder jag in ovanstående parter till Facebookgruppen Engelska i åk 6-9 med cirka  2 500 språklärare som medlemmar. I denna grupp kommer ni kunna ta del av diskussionerna, men även kunna förklara och ge er syn på saken.

Hoppet om att bedömningunderlaget ska förändras lever! Jag hoppas att chansen är större för Sveriges språklärare än för  Lloyd Christmas i filmen Dum Dummare (1995) ! “There is a chance!”

Kommentera
bruun_betong
Sara Bruun

Sara Bruun har arbetat som språklärare i engelska och tyska i nästan 25 år.
Hennes språkblogg, Bruuns klassrum, har snabbt blivit en inspirationskälla för många. Engagerande och motiverande lektioner skapar lugna och trygga klassrum är hennes språklärarmotto. Sara är författare till två böcker om språkundervisning och är även en uppskattad föreläsare. Sommaren 2021 var Sara sommarvärd i radions P1. I Skolvärlden skriver Sara främst debattartiklar, men ger även läsaren en inblick i en lärares vardag.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm