Annons

En seger för skolbiblioteken

Efter en myllrande bokmässa, flertalet spännande samtal med skolledare och förvaltningsledning samt en rad föreläsningsuppdrag samlar jag mina intryck i ett blogginlägg.

Skolbibliotek har seglat upp som ett hett ämne på den politiska agendan. Från den 1 juli 2018 ska skolbiblioteket verka som en pedagogisk funktion. Skolbiblioteksfunktionen ska arbeta med språkutveckling och digital kompetens i undervisningen, det vill säga skolbiblioteket har snart det formella uppdraget att verka målppfyllande i undervisningen som jag och andra med mig visat att det kan och bör ha. Något som min dåvarande kollega Teo Graner och jag beskrev 2014 i vår bok ”Bibliotekarien som medpedagog”, där vi definierade skolbiblioteket som en pedagogisk funktion. 

Att skolbiblioteket definieras som en pedagogisk funktion är en oerhörd seger för Sveriges elever som nu får de skolbibliotek de har rätt till, men plötsligt uppstår skolbiblioteksrelaterad problematik för landets skolledare. Hur ska skolbiblioteket, som i många fall fört en undanskymd tillvaro utan koppling till skolans pedagogiska kärnverksamhet, kunna verka måluppfyllande? Plötsligt lyfts frågor om fackutbildade skolbibliotekarier, pedagogisk måluppfyllelse, kvalitetsutvärdering och funktionella lärmiljöer i samband med diskussioner om skolbibliotek. Skolbiblioteket, som ibland setts som ett praktiskt sätt att lösa skolans tjänstefördelningsproblem, får nu en helt annan roll. Visst kan man resonera utifrån att skolledarna borde ha sett skolbibliotekets verksamhet som en del av skolans pedagogiska verksamhet redan tidigare, men skolledare är precis som de flesta av oss pragmatiker. De har en budget som ska bekosta ett visst innehåll och de kommer att prioritera verksamheter med tydliga lagkrav och föreskrifter. Från den 1 juli nästa år finns det pedagogiska krav på skolbiblioteksfunktionen och det finns därmed ett stort kompetensbehov gällande skolbibliotek hos flertalet rektorer. 

I samband med bokmässan föreläste jag om min senaste bok, ”Skolbiblioteket som pedagogisk investering”. Vad är bakgrunden till dagens situation, vilka är utmaningarna och vad krävs för att solbiblioteket ska bli den pedagogiska investering det kan och bör vara? Vilka professionsrelaterade utmaningar står skolledare och skolbibliotekarier inför? Ett flertal tunga frågor behöver belysas och det krävs tydliga strategier för att nå konkreta resultat. Skolverkets och Skolinspektionens intresse för boken indikerar att det är synnerligen relevanta frågor som lyfts i boken.

Men om nu skolbiblioteket definierats som en pedagogisk funktion så är nästa steg att tydligt definiera vad det i praktiken innebär. Den särskilda kvalitetsgranskning av skolbiblioteket som pedagogisk funktion som genomförs under hösten har till uppgift att ta fram framgångsfaktorer för goda skolbibliotek och definiera vad som läggs in i begreppet skolbibliotek. Något som jag och många med mig ser fram emot eftersom det blir utgångspunkten för det fortsatta arbetet med att skapa skolbibliotek som spelar en aktiv roll för elevernas måluppfyllelse.

Reagera på inlägget:

Viktigt stärka elevernas digitala kompetens

Sedan en tid tillbaka har jag lämnat livet som skolbibliotekarie bakom mig och arbetar istället med strukturer och förutsättningar för skolbibliotek som samordnare för skolbiblioteken i Järfälla. Ett spännande arbete som, inte det heller, saknar utmaningar. Det finns sedan 2011 en lag som ger alla elever rätt till ”tillgång till skolbibliotek”, men lagens otydlighet kring vad det konkret innebär lämnar stort tolkningsutrymme för den enskilde rektorn.

Kungliga bibliotekets statistik visar mycket dystra siffror vad gäller elevers tillgång till skolbibliotek, som har potentiell möjlighet att spela en roll för deras lärande. Sedan i höstas finns det möjlighet för skolor att söka statligt bidrag för att anställa fackutbildade bibliotekarier, även om det där lämnas vissa öppningar för rektorer att anställa annan personal som de anser har ”lämplig kompetens”. Satsningen på kompetenshöjning i skolbiblioteket är förstås en av flera åtgärder för att på ett lokalt och nationellt plan höja standarden på skolbibliotekens verksamhet.

Skolinspektionen håller även på att ta fram riktlinjer för att kunna göra en riktad kvalitetsgranskning gentemot skolbiblioteken. En välkommen insats som förväntas tydliggöra hur situationen ser ut och vad Skolinspektionen anser definierar en adekvat skolbiblioteksverksamhet. Naturligtvis är det en komplex fråga eftersom förutsättningarna ser väldigt olika ut på stora och små skolor, skolor i stad och på landsbygd samt på skolor med hög respektive låg socioekonomisk standard.

Skolbiblioteksverksamheten är således lagstadgad och ska därmed ingå i den ordinarie skolpengen, men i en situation då skolbibliotek som pedagogisk funktion inte generellt har slagit igenom som begrepp och Skolinspektionens riktlinjer lämnar tolkningsutrymme ses skolbiblioteket ibland som en udda och främmande fågel. Det är mycket som ska finansieras av skolpengen och de verksamheter som har tydliga nationella krav går före verksamheter med mer diffusa krav. Rektorer har i allmänhet en välvillig inställning till skolbibliotek och litteratur, men det saknas tradition av att resonera kring skolbibliotek i termer av pedagogisk måluppfyllelse. Rektorer på skolor med låg socioekonomisk standard hänvisar ibland till bristande ekonomi som anledning till att inte satsa på sin skolbiblioteksverksamhet, trots en situation där det är än mer angeläget att intensifiera skolans språkutvecklande verksamhet i syfte att höja elevernas måluppfyllelse och att verka kompensatoriskt.

I torsdags i förra veckan, den 9 mars, tog regeringen beslut om att stärka och förtydliga den digitala kompetensen i skolans styrdokument. Ändringarna avser rektorers och lärares uppdrag, undervisningen i enskilda ämnen samt skolbibliotekets roll. Det blir nu rektors ansvar att tillse att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas digitala förmåga och digitala kompetens. Något som både tydligt inkluderar skolbiblioteket i den ordinarie pedagogiska verksamheten och tydliggör att det krävs relevant kompetens för att fullgöra skolbibliotekets pedagogiska uppdrag. Beslutet gäller från den 1 juli 2018 och jag tror att beslutet är ett viktigt led i att skapa likvärdighet vad gäller tillgång till skolbiblioteksverksamhet som aktivt bidrar till elevernas måluppfyllelse.

Reagera på inlägget:
Annons
Annons
Annons