Annons

Bibliotekariens kompetens som måluppfyllande faktor‬

Naturligtvis skulle det gynna eleverna om skolbiblioteket definierades som en integrerad del i den ordinarie undervisningen. Verkligheten ser dock tyvärr inte ut så idag, oroande många elever har skolbibliotek som i praktiken är att karaktärisera som traditionella bokrum. Orsakerna till att skolbiblioteket inte ses som en självklar pedagogisk aktör är förstås många, bl.a. att skolledningen inte insett vilken pedagogisk potential som finns i ett väl fungerande skolbibliotek med en driven och kompetent bibliotekarie.

‪Det finns många skolbibliotek som drivs av engagerade lärare som fått nedsättning i tjänst för att sätta upp böcker och sköta utlåning, d.v.s. rutinuppgifter som på intet sätt kräver fackutbildade bibliotekarier. En fackutbildad bibliotekarie med kreativt driv och engagemang är en otrolig tillgång för både elever och lärare och fyller därför ett annat syfte än ovan nämnda lärarbibliotekarier.

‪Vid ett samarbete mellan den fackutbildade bibliotekarien och läraren uppstår ett kreativt kompetensspektra som kommer eleverna till gagn i undervisningssituationen samt deltagande lärare i form av t.ex. handledning. Inslaget av pedagogik i utbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap borde vara större än det är idag, det kan inte förnekas. En aktiv skolbibliotekarie är dock, pedagogisk utbildning eller ej, att karaktärisera som pedagog i relationen till elever.

‪Min styrka som bibliotekarie är just att jag har en annan kompetens än läraren, vilket mina lärarkollegor ofta poängterar. Begreppet medpedagog myntades när lärarkollegor till mig ville förtydliga min betydelse för elevernas ökade måluppfyllelse. Det faktum att jag är medpedagog innebär att jag är en integrerad del av den pedagogiska verksamheten i såväl planering som genomförande tillsammans med läraren, inte att jag har det pedagogiska ansvaret.

‪En litteraturpedagog kan arbeta med lässtimulans, men kan inte täcka in uppdraget att arbeta med MIK (medie- och informationskunnighet), vilket är ett av våra absoluta huvuduppdrag som skolbibliotekarier. Överfört till en annan kontext, skulle idén om att ersätta bibliotekarien med en litteraturpedagog kunna jämföras med att språkläraren ersätter läraren i idrott och hälsa. Språkläraren är säkerligen kompetent på sitt fackområde, men inte nödvändigtvis vad gäller idrott och hälsa.

‪Min förhoppning är utan tvekan att alla elever ska ha tillgång till ett väl fungerande skolbibliotek som integreras i den ordinarie undervisningen. För att det ska möjliggöras behöver det finnas bibliotekspersonal med kompetens inom såväl lässtimulans som MIK. Den spetskompetensen återfinns inom yrkeskategorin bibliotekarier. Anledningen till att man börjar diskutera en omskrivning av skolbibliotekslagen är framför allt att många elever inte får tillgång till den kompetens som en skolbibliotekarie har. Det här är en ytterst angelägen fråga, såväl med hänvisning till de sviktande PISA-resultaten som till det allt mer komplexa medielandskap som eleverna befinner sig i. Bibliotekariens kompetens är oumbärlig för att driva ett pedagogiskt angeläget skolbibliotek vilket blir allt tydligare i dagens moderna skola, med betoningen av begreppet källkritik i Lgr11.

‪För mer information om hur man kan arbeta som medpedagog och hur man kan bedriva projekt i tätt samarbete med lärare, läs gärna artikeln i senaste numret av tidskriften ”Digitala intryck” (s.4-7).

/Sofia

 

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer