Annons

Därför borde skolbiblioteken ta efter Danmark

Det är tveklöst så att alla barn i Sverige har rätt till utbildning, men hur ser utbildningen ut i praktiken? Det beror förstås bland annat på i vilken kommun och stadsdel eleven bor, vilka politiker som har makten, vilken skolledning och vilka lärare hen har. Samt vilka fysiska och psykiska förutsättningar eleven själv har. Trots goda intentioner och fantastiska arbetsinsatser är vi väldigt långt från det som skulle vara en skola som gav alla elever lika goda möjligheter att lyckas. Naturligtvis är en kunnig och pedagogiskt driven lärare själva grunden för elevens kunskapsutveckling, men det finns förstås fler faktorer till framgång än vad som syns vid första anblicken. En av dessa faktorer kan vara en engagerad skolbibliotekarie som möter eleverna på en arena där eleverna inte blir betygsatta, där eleverna i sin egen takt kan ta för sig av världen genom nya litterära möten och samtal med en lyssnande vuxen. 

Skolbiblioteket, där det finns ett sådant att tala om, blir ofta en plats där många elever möter en vuxen som ger tid till personliga förtroenden. Inte för att det på något sätt skulle saknas arbetsuppgifter utan därför att skolbibliotekarien inte i lika hög grad är uppbunden av klockspecifika åtaganden som lärarna. Personliga möten med eleverna är något som skolbibliotekarier ofta prioriterar framför andra arbetsuppgifter eftersom de utgör själva grunden till att skapa ett skolbibliotek som spelar roll för eleverna. Flera av mina kollegor som arbetar i stadsdelar med låg socioekonomisk status uträttar dagligen ett oerhört viktigt arbete i att aktivt arbeta med läs- och språkträning med eleverna. Ett arbete som på ett mycket konkret sätt medverkar till att höja elevernas måluppfyllelse. Själv arbetar jag i en innerstadsskola där elevernas sammansättning ser annorlunda ut och där språket i sig inte utgör några större hinder för eleverna. Där består min roll till viss del i att vara en lyssnande vuxen som eleverna kan bolla både personliga och mer skolrelaterade bekymmer med. Läsa igenom en inlämningsuppgift, diskutera källkritiska frågor, ge personliga boktips, diskutera läsupplevelser, bolla framtidsplaner, prata om en helg som inte blev som man tänkt sig eller en efterlängtad kollovistelse. En av mina mellanstadieelever kom i slutet av förra terminen fram till mig och sa ”Sofia, du måste ju ha ett jätteroligt jobb. Du jobbar med oss i klassrummet, du pratar böcker med oss i biblioteket och ordnar en massa skapande aktiviteter tillsammans med oss”. Tack Rebecka, du satte ord på vad ett skolbibliotek kan vara. 

Många av eleverna i åk 9 funderar i skrivande stund på vilket gymnasieprogram de ska välja. Utbudet är enormt, men insikten om att förutsättningarna kommer att vara annorlunda finns också. De mest hängivna biblioteksbesökarna ställer sig också frågan om det finns skolbibliotek på den nya skolan, för insikten om att det inte är sjävklart finns där. På gymnasiet är situationen vida bättre än i grundskolan, både vad gäller faktisk existens och tillgång till fackutbildad personal även om det även där kan variera. Jag skulle önska att det inte spelade någon roll vilken skola eleven går i, att utbildningen skulle vara likvärdig överallt och att det skulle finnas tillgång till pedagogiska funktioner såsom t.ex. skolbibliotek på alla skolor.  

I Danmark har regeringen infört en ny reform där skolbiblioteken ska bli centrum för det pedagogiska lärandet på skolan. I korthet innebär det att bibliotekarien (tillsammans med skolledningen) ska bidra till den pedagogiska utvecklingen på skolan, förmedla kultur till eleverna, föra in forskningsbaserad kunskap om lärande och undervisning samt ge stöd åt det kollegiala samarbetet. Hur varje enskild kommun organiserar detta kan variera, men syftet är dels att främja elevernas lärande och trivsel dels att stödja och inspirera lärarnas pedagogiska arbete. I bibliotekariens uppdrag ingår det att tillgängliggöra och vägleda i användningen av digitala och analoga informationsresurser samt att tillsammans med lärarna planera. genomföra och utvärdera undervisningen. Bibliotekarien ska, med den nya reformen, ta en aktiv roll i det praktiskt pedagogiska utvecklingsarbetet. 

Reformen står i skarp kontrast till skolbibliotekssituationen i Sverige idag, där alltför många lärare och elever saknar tillgång till skolbibliotek som spelar roll för lärandet och det lokala kulturlivet. Exakt vad det beror på är svårt att redogöra för i ett blogginlägg, men det finns ett tydligare pedagogiskt tänk kring skolbibliotek i Danmark än i Sverige och de danska bibliotekarierna har också pedagogisk kompetens. Bristen på det senare i de svenska utbildningarna i biblioteks- och informationsvetenskap har allt oftare påtalats av bibliotekariekåren, idag är den pedagogiska kompetensen något som skolbibliotekarier tillskansar sig genom erfarenhet. 

Den skollag som ska garantera att alla elever får tillgång till skolbibliotek visade sig i praktiken vara ganska tandlös, vilket har debatterats flitigt i skolbiblioteksrelaterade forum. Det organiseras då och då välorganiserade debattmöten kring vikten av skolbibliotek, men tyvärr når de sällan längre än till de grupper som redan är pro skolbibliotek. Det är tydligt att frågan behöver lyftas upp på en högre nivå. 

Regeringen föreslog i höstas att skjuta till 15 miljoner till att stärka bemanningen på skolbiblioteken under 2016 och ytterligare 30 miljoner under 2017, vilket naturligtvis är ett viktigt steg i att ge Sveriges elever tillgång till skolbibliotek med en pedagogisk funktion. Det är en god start, men eftersom skolbiblioteken på många skolor är rejält eftersatta krävs det fler konkreta åtgärder för att kunna bedriva ett kvalitativt arbete. Kungliga biblioteket fick i höstas regeringens uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi, vilket glädjande nog innefattar även skolbiblioteken. Uppdraget leds av den förre UR-chefen tillika namnkunnige journalisten Erik Fichtelius, som menar att bibliotek handlar om samhällets demokratiska infrastruktur. Förhoppningsvis kommer det arbetet, som ska slutredovisas den 1 mars 2019, att ge grunden till en förnyad strategi kring bland annat alla elevers rätt till fungerande skolbibliotek. På riktigt.

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer