Annons

En seger för skolbiblioteken

Efter en myllrande bokmässa, flertalet spännande samtal med skolledare och förvaltningsledning samt en rad föreläsningsuppdrag samlar jag mina intryck i ett blogginlägg.

Skolbibliotek har seglat upp som ett hett ämne på den politiska agendan. Från den 1 juli 2018 ska skolbiblioteket verka som en pedagogisk funktion. Skolbiblioteksfunktionen ska arbeta med språkutveckling och digital kompetens i undervisningen, det vill säga skolbiblioteket har snart det formella uppdraget att verka målppfyllande i undervisningen som jag och andra med mig visat att det kan och bör ha. Något som min dåvarande kollega Teo Graner och jag beskrev 2014 i vår bok ”Bibliotekarien som medpedagog”, där vi definierade skolbiblioteket som en pedagogisk funktion. 

Att skolbiblioteket definieras som en pedagogisk funktion är en oerhörd seger för Sveriges elever som nu får de skolbibliotek de har rätt till, men plötsligt uppstår skolbiblioteksrelaterad problematik för landets skolledare. Hur ska skolbiblioteket, som i många fall fört en undanskymd tillvaro utan koppling till skolans pedagogiska kärnverksamhet, kunna verka måluppfyllande? Plötsligt lyfts frågor om fackutbildade skolbibliotekarier, pedagogisk måluppfyllelse, kvalitetsutvärdering och funktionella lärmiljöer i samband med diskussioner om skolbibliotek. Skolbiblioteket, som ibland setts som ett praktiskt sätt att lösa skolans tjänstefördelningsproblem, får nu en helt annan roll. Visst kan man resonera utifrån att skolledarna borde ha sett skolbibliotekets verksamhet som en del av skolans pedagogiska verksamhet redan tidigare, men skolledare är precis som de flesta av oss pragmatiker. De har en budget som ska bekosta ett visst innehåll och de kommer att prioritera verksamheter med tydliga lagkrav och föreskrifter. Från den 1 juli nästa år finns det pedagogiska krav på skolbiblioteksfunktionen och det finns därmed ett stort kompetensbehov gällande skolbibliotek hos flertalet rektorer. 

I samband med bokmässan föreläste jag om min senaste bok, ”Skolbiblioteket som pedagogisk investering”. Vad är bakgrunden till dagens situation, vilka är utmaningarna och vad krävs för att solbiblioteket ska bli den pedagogiska investering det kan och bör vara? Vilka professionsrelaterade utmaningar står skolledare och skolbibliotekarier inför? Ett flertal tunga frågor behöver belysas och det krävs tydliga strategier för att nå konkreta resultat. Skolverkets och Skolinspektionens intresse för boken indikerar att det är synnerligen relevanta frågor som lyfts i boken.

Men om nu skolbiblioteket definierats som en pedagogisk funktion så är nästa steg att tydligt definiera vad det i praktiken innebär. Den särskilda kvalitetsgranskning av skolbiblioteket som pedagogisk funktion som genomförs under hösten har till uppgift att ta fram framgångsfaktorer för goda skolbibliotek och definiera vad som läggs in i begreppet skolbibliotek. Något som jag och många med mig ser fram emot eftersom det blir utgångspunkten för det fortsatta arbetet med att skapa skolbibliotek som spelar en aktiv roll för elevernas måluppfyllelse.

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer

Annons
Annons
Annons