Annons

Därför måste biblioteken vara med i skolans digitala satsningar

Jag har sedan ett par veckor tillbaka lämnat livet som skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser för att ta mig an samma fråga ur ett mer strategiskt perspektiv som samordnare för skolbiblioteken i Järfälla. Jag har mött skolbiblioteksansvariga och rektorer i samtal om praktiska förutsättningar och pedagogiska visioner. Hur skapar man en livskraftig pedagogisk vision för skolbiblioteket som en integrerad del av skolans måluppfyllande arbete? En fråga som är helt eller delvis ny för många och som kräver ett nytt tänk kring den där lokalen som benämns skolbibliotek.

Ett bibliotek som ofta drivs av engagerade svensklärare som brinner för skönlitteratur, vilket skapar goda grunder för samtal kring böcker och läsande. Dock saknas det oftast både ett innehållsmässigt och tidsmässigt uppdrag från skolledningen, vilket innebär att allt bygger på den skolbiblioteksansvariges personliga engagemang och tidsmässiga möjligheter. Det är svårt för att inte säga omöjligt att skapa en långsiktig pedagogisk struktur om uppdraget inte definieras. Om den skolbiblioteksansvarige har ett svepande formulerat uppdrag och saknar tidsmässiga förutsättningar blir resultatet, av förståeliga skäl, ofta ett bibliotek som är mer eller mindre otillgängligt för eleverna och det spelar ingen aktiv roll för deras lärande. Vad vill man som skolledning med sitt bibliotek?

Fokus ligger i allmänhet på den läsfrämjande delen, vilket förstås faller sig naturligt eftersom man naturligt kopplar biblioteket till böcker och läsning. Den del av skolbibliotekets uppdrag som rör informationssökning och källkritiskt tänkande är ny som tanke för många. Det där sköter väl lärarna? Ja det ingår förstås i lärarnas uppdrag att träna eleverna i att anta ett källkritiskt perspektiv, men det är också skolbibliotekets uppdrag. Har man en fackutbildad skolbibliotekarie på plats så har hen förstås specialkompetens inom det området, men en lärarbibliotekarie kan - förutsatt att det finns sådana tids- och uppdragsmässiga uppdrag - också ta sig an den frågan.

Allt fler skolor satsar på en-till-en, d.v.s. att eleverna utrustas med egna digitala enheter i form av iPads eller datorer. En situation där skolbiblioteket är en pedagogisk samarbetspartner som kan bidra till att skapa goda lärförutsättningar för eleverna. Aktuell forskning visar tydligt att de skolor som tidigt involverat bibliotekarien för att integrera ett källkritiskt förhållningssätt i arbetet har nått mycket goda pedagogiska resultat, medan de skolor där man valt att inte ta till vara bibliotekariens kompetens har man nått samma eller sämre pedagogiska resultat jämfört med tidigare. Något som kan vara bra att ha med sig i bakhuvudet för att integrera biblioteket i skolans digitala satsningar.

Som så ofta så hamnar man först i en ekonomisk diskussion där skolbiblioteket ses som en ytterligare kostnad, som man inte tidigare bufferterat för. När diskussionen förs utifrån premissen att verksamheten är lagstadgad och att den ska ingå i den ordinarie skolpengen öppnar det upp för en vidare pedagogisk diskussion. Hur kan vi ta till vara de strukturer och personalresurser som finns på skolan? Vilka mål och visioner har vi för skolbiblioteket på sikt och vad krävs för att vi ska nå dit? Hur gör vi för att öka skolbibliotekets potential för att det ska bli en pedagogisk samarbetspartner att räkna med? Frågorna är många och arbetet är ännu i sin linda, men vi har tillsammans påbörjat en spännande resa med fokus på elevernas ökade måluppfyllelse.

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer

Annons
Annons
Annons