Kamp mot klockan grafik
Foto: Erik Nylund
Kommunbudget

10 kommuner – så mycket ska de spara på skolan

Kommuner över hela Sverige skär i anslagen till skolan. Runt om i landet upprörs och protesterar lärare mot nedskärningarna. Skolvärlden har dykt ner i tio kommuner som sparar på skolan – och så här svarar de ansvariga kommunpolitikerna.

* * * LULEÅ * * *

Trots fler elever ska skolan i Luleå spara 106 miljoner kronor fram till 2022.

– Det är besparingar som kan få mycket stora konsekvenser. Det finns en stor oro bland lärarna för att vi ska bli färre som ska göra mer, att vi får springa ännu fortare och att man inte kommer att nyrekrytera behöriga lärare. Redan har vi stora arbetsmiljöproblem på flera enheter. Jag förstår inte hur vi ska kunna spara pengar samtidigt som elevantalet ökar. Den ekvationen går inte ihop, säger LR-ombudet Ingela Hörnell.

Hon berättar att kommunen, för att spara pengar, bland annat har bestämt att dra in ett antal vakanta skolpsykologtjänster.

– Det drabbar elever som har behov av psykologhjälp, men även lärarna som kommer att få mera arbete.

Varför sparar ni på skolan, Emma Engelmark (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Luleå?

– I grunden handlar det om kommunens ekonomi. Vi har ett sviktande skatteunderlag samtidigt som vi har högre kostnader än många andra kommuner. Men budgeten är ännu inte behandlad av fullmäktige.

* * * JÄRFÄLLA * * *

I Järfälla höjs elevpengen i år med 2,4 procent.

– Det är inte tillräckligt för att klara löneökningar, nyanställningar eller vårt nya avtal. I praktiken blir det därför nedskärningar, säger Lena Wallin som är kommunombud för LR i Järfälla och undervisar i svenska och engelska på Fjällenskolan.

Det som behövs är fler lärare som kan hjälpa elever.

Vad kommer man att spara på?

– Min gissning är att man inte kommer att kunna uppfylla avtalet, elever med stödbehov kommer inte att få stöd, klasser kommer att vara stora och stödfunktioner runt lärare/elever bli få. Möjligen kommer även undervisningsskyldigheten att öka på sina håll, vilket gör att eleverna får ännu mindre hjälp.

– Politiker kräver förbud mot mobiltelefoner i klassrummet vilket är populärt att säga eftersom det är gratis. Men det är inte det som är problemet, det som behövs är fler lärare som kan hjälpa elever.

Varför sparar ni på skolan, Nikoletta Jozsa (L), ordförande i barn- och ungdomsnämnden?

– Vi satsar på skolan. Vi har höjt skolpengen så mycket vi har kunnat, men hoppas kunna höja mer framöver. 

* * * KARLSHAMN * * *

Karlshamns skolor ska i år minska sina kostnader med 20 miljoner kronor.

– Det innebär mycket stora besparingar. För gymnasie-skolans innebär det sex procent av budgeten, säger Niclas Wahlgren som är LR:s kommunombud.

– Dessutom väntas det ytterligare besparingar under 2020 och 2021, trots att behoven är de motsatta. Anslagen till skolan behöver i stället öka.

Det är ännu inte klart exakt hur alla besparingarna ska göras.

– Men det går inte längre att använda sig av osthyveln. Det kommer bland annat skäras ner på centrala pedagogresurser, insatser för elever med särskilt stöd, elevcoacher, läromedel och fortbildning, det vill säga allt som inte är direkt lagstadgat.

– När man tar bort kringtjänster ökar belastningen, som redan är för stor, på lärarna. Arbetsuppgifterna försvinner ju inte.

Vad säger lärarna?

– Många biter ihop, men det gnälls rejält. En del söker tjänster i andra kommuner.

Varför sparar ni på skolan, Per-Ola Mattsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Karlshamn?

– Den kommunala driften går i år med cirka 70 miljoner kronor i underskott. Ska vi inte höja skatten med en krona måste vi spara. Det gäller alla verksamheter.

* * * TRELLEBORG * * *

Trots fler elever, högre hyror och ökade personalkostnader ökar inte skolbudgeten i Trelleborg för 2019.

– Det innebär i praktiken besparingar på 56 miljoner kronor. Till det ska läggas att vi i fjol hade ett sparbeting på 20 miljoner kronor, säger Ronnie Johansson, LR:s kommunombud i Trelleborg.

Han berättar att det ännu inte är bestämt hur besparingarna ska ske.

– Politikerna säger att ingen ska sägas upp. Men det kan bli så att lärare och andra som slutar inte ersätts. Då blir det inga uppsägningar, men ändå en minskning av personalstyrkan. Risken är också stor att det blir större klasser och att man minskar på antalet special-lärare och extra resurser. Resultaten blir mer arbete för de som blir kvar.

Det är uppenbart att kommunerna inte längre klarar av skolan.

Vad säger lärarna?

– Många är ganska så upprörda och uppgivna. Jag tycker att det är uppenbart att kommunerna inte längre klarar av skolan, utan missköter den.

Varför sparar ni på skolan, Mikael Rubin (M), kommunstyrelsens ordförande i Trelleborg?

– Vi sparar inte på skolan. Däremot försöker vi ta tag i kommunens ekonomi. En del i det är att se till att bland annat bildningsförvaltningen håller sin ram. Vi kommer senare i vår att återkomma med mer pengar till skolan.

* * * ÖRNSKÖLDSVIK * * *

Bildningsnämnden i Örnsköldsvik väntas i år behöva spara mellan 35 och 40 miljoner kronor, berättar Åsa Elfving som undervisar i matematik och fysik på Parkskolan i Örnsköldsvik och är kommunombud för LR.

– Vi vet ännu inte var det kommer att sparas, förutom på gymnasial komvux som ska övergå till enbart distans-kurser. Från lärarhåll är vi mycket oroade över situationen. För mig är det en olöslig ekvation hur man ska kunna spara ytterligare på skolan utan att det får mycket stora konsekvenser för verksamheten. Risken är att man försöker öka lärarnas arbetsbörda ytterligare. Men då blir det katastrofläge.

Vad är orsaken till underskottet?

– För lite pengar. Men också dåliga lokallösningar. Förutom att kommunen inte har underhållit sina fastigheter på ett rimligt vis, har den inte i tid planerat in behovet av nya lokaler. Detta har lett till många paviljonglösningar, som är väldigt dyra. På den skola jag arbetar på har det till exempel regnat in sedan 1970-talet.

Varför sparar ni på skolan, Kristoffer Park (S), ordförande i bildningsnämnden i Örnsköldsvik?

– Bland annat för att vi inte har fått kompensation av fullmäktige för ökat antal elever. Vi har också ett effektiviseringskrav på oss på en procent av verk-samheten.

* * * ARBOGA * * *

I år ska skolbudgeten i Arboga minska med 1,5 procent.

– Dessutom tas indexuppräkningen bort. Kommunen pratar om rationaliseringar och effektiviseringar, men det tycker jag är en skymf. Alla vet att det handlar om neddragningar, säger Leopold Pavanelli som är kommunombud för LR i Arboga.

– Under de senaste åren har man försökt ta bort allt som inte måste vara kvar för att inte bryta mot skol-lagen. Vi är nu nere på en nivå som gör att många lärare är mycket oroliga.

Vad händer nästa år?

– Då väntar ett lika stort sparbeting som i år. Resultatet blir att verksamheten försämras ytterligare – sam-tidigt som de lärare som blir kvar får arbeta ännu mer.

– Det känns inte som att politikerna tar lärarbristen och lärarnas arbetssituation på allvar. För några år sedan hade vi nästan bara legitimerade och utbil-dade lärare i Arboga. Nu är vi på högstadiet nere på
70 procent.

Varför sparar ni på skolan, Anders Röhfors (M), kommunstyrelsens ordförande i Arboga?

– Vi har ett effektiviseringskrav på 1,5 procent per år på alla våra verksamheter. Ska vi klara nödvändiga investeringar i verksamhetsfastigheter behöver vi ha det.

* * * ÖREBRO * * *

Efter omfattande protester minskade politikerna i Örebro sparkraven på skolan från drygt 100 miljoner kronor till 72.

Det kan till och med bli uppsägningar trots att antalet elever ökar.

– Det kommer ändå att bli mycket tufft. Bland annat väntas man skära ned på centralt skolstöd, fortbildning av lärare, läromedel, vikarier och personal som inte är lärare. Det finns också risk för att lärarna får undervisa mer, säger Martin Hallberg som är lärare på Gumaeliusskolan, biträdande kommunombud för LR och huvudskyddsombud för årskurs 7–9.

– Det kan till och med bli uppsägningar trots att antalet elever ökar.

Varför sparar ni på skolan, Marlene Jörhag, (KD), kommunalråd i Örebro med ansvar för barn- och utbildningsfrågor?

– Bland annat för att vi har fått ökade hyreskostnader på grund av nya och renoverade lokaler. Dessutom har antalet invånare, inte minst antalet barn, ökat mer än vad vi hade räknat med.

* * * SALA * * *

I Sala ökar antalet elever. Men inte skolbudgeten.

– Nej. Bara i år ska barn- och utbildningsnämnden spara 25 miljoner kronor, säger Åsa Haga Eriksson
som undervisar i matematik, kemi och biologi på Ekeby-skolan och är kommunombud för LR i Sala.

– Budgeten hade i stället behövt öka med tanke på det ökande elevantalet och för att lärarnas arbetsmiljö skulle kunna förbättras och arbetsbelastningen
minska.

Åsa Haga Eriksson berättar att utvecklingen i stället går åt motsatt håll. Fler elever per klass, ökad arbets-belastning för lärarna och sämre arbetsmiljö. 

Varför sparar ni på skolan, Anders Wigelsbo (C), kommunstyrelsens ordförande i Sala?

– Vi behöver spara på alla våra verksamheter på grund av förändrad demografi och vikande skatteunderlag.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm