Annons
Foto: Erik Nylund

10 kommuner – så mycket ska de spara på skolan

Publicerad 11 mars 2019

Relaterat

Kommuner över hela Sverige skär i anslagen till skolan. Runt om i landet upprörs och protesterar lärare mot nedskärningarna. Skolvärlden har dykt ner i tio kommuner som sparar på skolan – och så här svarar de ansvariga kommunpolitikerna.

* * * LULEÅ * * *

Trots fler elever ska skolan i Luleå spara 106 miljoner kronor fram till 2022.

– Det är besparingar som kan få mycket stora konsekvenser. Det finns en stor oro bland lärarna för att vi ska bli färre som ska göra mer, att vi får springa ännu fortare och att man inte kommer att nyrekrytera behöriga lärare. Redan har vi stora arbetsmiljöproblem på flera enheter. Jag förstår inte hur vi ska kunna spara pengar samtidigt som elevantalet ökar. Den ekvationen går inte ihop, säger LR-ombudet Ingela Hörnell.

Hon berättar att kommunen, för att spara pengar, bland annat har bestämt att dra in ett antal vakanta skolpsykologtjänster.

– Det drabbar elever som har behov av psykologhjälp, men även lärarna som kommer att få mera arbete.

Varför sparar ni på skolan, Emma Engelmark (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Luleå?

– I grunden handlar det om kommunens ekonomi. Vi har ett sviktande skatteunderlag samtidigt som vi har högre kostnader än många andra kommuner. Men budgeten är ännu inte behandlad av fullmäktige.

* * * JÄRFÄLLA * * *

I Järfälla höjs elevpengen i år med 2,4 procent.

– Det är inte tillräckligt för att klara löneökningar, nyanställningar eller vårt nya avtal. I praktiken blir det därför nedskärningar, säger Lena Wallin som är kommunombud för LR i Järfälla och undervisar i svenska och engelska på Fjällenskolan.

Det som behövs är fler lärare som kan hjälpa elever.

Vad kommer man att spara på?

– Min gissning är att man inte kommer att kunna uppfylla avtalet, elever med stödbehov kommer inte att få stöd, klasser kommer att vara stora och stödfunktioner runt lärare/elever bli få. Möjligen kommer även undervisningsskyldigheten att öka på sina håll, vilket gör att eleverna får ännu mindre hjälp.

– Politiker kräver förbud mot mobiltelefoner i klassrummet vilket är populärt att säga eftersom det är gratis. Men det är inte det som är problemet, det som behövs är fler lärare som kan hjälpa elever.

Varför sparar ni på skolan, Nikoletta Jozsa (L), ordförande i barn- och ungdomsnämnden?

– Vi satsar på skolan. Vi har höjt skolpengen så mycket vi har kunnat, men hoppas kunna höja mer framöver. 

* * * KARLSHAMN * * *

Karlshamns skolor ska i år minska sina kostnader med 20 miljoner kronor.

– Det innebär mycket stora besparingar. För gymnasie-skolans innebär det sex procent av budgeten, säger Niclas Wahlgren som är LR:s kommunombud.

– Dessutom väntas det ytterligare besparingar under 2020 och 2021, trots att behoven är de motsatta. Anslagen till skolan behöver i stället öka.

Det är ännu inte klart exakt hur alla besparingarna ska göras.

– Men det går inte längre att använda sig av osthyveln. Det kommer bland annat skäras ner på centrala pedagogresurser, insatser för elever med särskilt stöd, elevcoacher, läromedel och fortbildning, det vill säga allt som inte är direkt lagstadgat.

– När man tar bort kringtjänster ökar belastningen, som redan är för stor, på lärarna. Arbetsuppgifterna försvinner ju inte.

Vad säger lärarna?

– Många biter ihop, men det gnälls rejält. En del söker tjänster i andra kommuner.

Varför sparar ni på skolan, Per-Ola Mattsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Karlshamn?

– Den kommunala driften går i år med cirka 70 miljoner kronor i underskott. Ska vi inte höja skatten med en krona måste vi spara. Det gäller alla verksamheter.

* * * TRELLEBORG * * *

Trots fler elever, högre hyror och ökade personalkostnader ökar inte skolbudgeten i Trelleborg för 2019.

– Det innebär i praktiken besparingar på 56 miljoner kronor. Till det ska läggas att vi i fjol hade ett sparbeting på 20 miljoner kronor, säger Ronnie Johansson, LR:s kommunombud i Trelleborg.

Han berättar att det ännu inte är bestämt hur besparingarna ska ske.

– Politikerna säger att ingen ska sägas upp. Men det kan bli så att lärare och andra som slutar inte ersätts. Då blir det inga uppsägningar, men ändå en minskning av personalstyrkan. Risken är också stor att det blir större klasser och att man minskar på antalet special-lärare och extra resurser. Resultaten blir mer arbete för de som blir kvar.

Det är uppenbart att kommunerna inte längre klarar av skolan.

Vad säger lärarna?

– Många är ganska så upprörda och uppgivna. Jag tycker att det är uppenbart att kommunerna inte längre klarar av skolan, utan missköter den.

Varför sparar ni på skolan, Mikael Rubin (M), kommunstyrelsens ordförande i Trelleborg?

– Vi sparar inte på skolan. Däremot försöker vi ta tag i kommunens ekonomi. En del i det är att se till att bland annat bildningsförvaltningen håller sin ram. Vi kommer senare i vår att återkomma med mer pengar till skolan.

* * * ÖRNSKÖLDSVIK * * *

Bildningsnämnden i Örnsköldsvik väntas i år behöva spara mellan 35 och 40 miljoner kronor, berättar Åsa Elfving som undervisar i matematik och fysik på Parkskolan i Örnsköldsvik och är kommunombud för LR.

– Vi vet ännu inte var det kommer att sparas, förutom på gymnasial komvux som ska övergå till enbart distans-kurser. Från lärarhåll är vi mycket oroade över situationen. För mig är det en olöslig ekvation hur man ska kunna spara ytterligare på skolan utan att det får mycket stora konsekvenser för verksamheten. Risken är att man försöker öka lärarnas arbetsbörda ytterligare. Men då blir det katastrofläge.

Vad är orsaken till underskottet?

– För lite pengar. Men också dåliga lokallösningar. Förutom att kommunen inte har underhållit sina fastigheter på ett rimligt vis, har den inte i tid planerat in behovet av nya lokaler. Detta har lett till många paviljonglösningar, som är väldigt dyra. På den skola jag arbetar på har det till exempel regnat in sedan 1970-talet.

Varför sparar ni på skolan, Kristoffer Park (S), ordförande i bildningsnämnden i Örnsköldsvik?

– Bland annat för att vi inte har fått kompensation av fullmäktige för ökat antal elever. Vi har också ett effektiviseringskrav på oss på en procent av verk-samheten.

* * * ARBOGA * * *

I år ska skolbudgeten i Arboga minska med 1,5 procent.

– Dessutom tas indexuppräkningen bort. Kommunen pratar om rationaliseringar och effektiviseringar, men det tycker jag är en skymf. Alla vet att det handlar om neddragningar, säger Leopold Pavanelli som är kommunombud för LR i Arboga.

– Under de senaste åren har man försökt ta bort allt som inte måste vara kvar för att inte bryta mot skol-lagen. Vi är nu nere på en nivå som gör att många lärare är mycket oroliga.

Vad händer nästa år?

– Då väntar ett lika stort sparbeting som i år. Resultatet blir att verksamheten försämras ytterligare – sam-tidigt som de lärare som blir kvar får arbeta ännu mer.

– Det känns inte som att politikerna tar lärarbristen och lärarnas arbetssituation på allvar. För några år sedan hade vi nästan bara legitimerade och utbil-dade lärare i Arboga. Nu är vi på högstadiet nere på
70 procent.

Varför sparar ni på skolan, Anders Röhfors (M), kommunstyrelsens ordförande i Arboga?

– Vi har ett effektiviseringskrav på 1,5 procent per år på alla våra verksamheter. Ska vi klara nödvändiga investeringar i verksamhetsfastigheter behöver vi ha det.

* * * ÖREBRO * * *

Efter omfattande protester minskade politikerna i Örebro sparkraven på skolan från drygt 100 miljoner kronor till 72.

Det kan till och med bli uppsägningar trots att antalet elever ökar.

– Det kommer ändå att bli mycket tufft. Bland annat väntas man skära ned på centralt skolstöd, fortbildning av lärare, läromedel, vikarier och personal som inte är lärare. Det finns också risk för att lärarna får undervisa mer, säger Martin Hallberg som är lärare på Gumaeliusskolan, biträdande kommunombud för LR och huvudskyddsombud för årskurs 7–9.

– Det kan till och med bli uppsägningar trots att antalet elever ökar.

Varför sparar ni på skolan, Marlene Jörhag, (KD), kommunalråd i Örebro med ansvar för barn- och utbildningsfrågor?

– Bland annat för att vi har fått ökade hyreskostnader på grund av nya och renoverade lokaler. Dessutom har antalet invånare, inte minst antalet barn, ökat mer än vad vi hade räknat med.

* * * SALA * * *

I Sala ökar antalet elever. Men inte skolbudgeten.

– Nej. Bara i år ska barn- och utbildningsnämnden spara 25 miljoner kronor, säger Åsa Haga Eriksson
som undervisar i matematik, kemi och biologi på Ekeby-skolan och är kommunombud för LR i Sala.

– Budgeten hade i stället behövt öka med tanke på det ökande elevantalet och för att lärarnas arbetsmiljö skulle kunna förbättras och arbetsbelastningen
minska.

Åsa Haga Eriksson berättar att utvecklingen i stället går åt motsatt håll. Fler elever per klass, ökad arbets-belastning för lärarna och sämre arbetsmiljö. 

Varför sparar ni på skolan, Anders Wigelsbo (C), kommunstyrelsens ordförande i Sala?

– Vi behöver spara på alla våra verksamheter på grund av förändrad demografi och vikande skatteunderlag.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons