Annons
Foto: Erik Nylund

10 kommuner – så mycket ska de spara på skolan

Publicerad 11 mars 2019

Relaterat

Kommuner över hela Sverige skär i anslagen till skolan. Runt om i landet upprörs och protesterar lärare mot nedskärningarna. Skolvärlden har dykt ner i tio kommuner som sparar på skolan – och så här svarar de ansvariga kommunpolitikerna.

* * * LULEÅ * * *

Trots fler elever ska skolan i Luleå spara 106 miljoner kronor fram till 2022.

– Det är besparingar som kan få mycket stora konsekvenser. Det finns en stor oro bland lärarna för att vi ska bli färre som ska göra mer, att vi får springa ännu fortare och att man inte kommer att nyrekrytera behöriga lärare. Redan har vi stora arbetsmiljöproblem på flera enheter. Jag förstår inte hur vi ska kunna spara pengar samtidigt som elevantalet ökar. Den ekvationen går inte ihop, säger LR-ombudet Ingela Hörnell.

Hon berättar att kommunen, för att spara pengar, bland annat har bestämt att dra in ett antal vakanta skolpsykologtjänster.

– Det drabbar elever som har behov av psykologhjälp, men även lärarna som kommer att få mera arbete.

Varför sparar ni på skolan, Emma Engelmark (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Luleå?

– I grunden handlar det om kommunens ekonomi. Vi har ett sviktande skatteunderlag samtidigt som vi har högre kostnader än många andra kommuner. Men budgeten är ännu inte behandlad av fullmäktige.

* * * JÄRFÄLLA * * *

I Järfälla höjs elevpengen i år med 2,4 procent.

– Det är inte tillräckligt för att klara löneökningar, nyanställningar eller vårt nya avtal. I praktiken blir det därför nedskärningar, säger Lena Wallin som är kommunombud för LR i Järfälla och undervisar i svenska och engelska på Fjällenskolan.

Det som behövs är fler lärare som kan hjälpa elever.

Vad kommer man att spara på?

– Min gissning är att man inte kommer att kunna uppfylla avtalet, elever med stödbehov kommer inte att få stöd, klasser kommer att vara stora och stödfunktioner runt lärare/elever bli få. Möjligen kommer även undervisningsskyldigheten att öka på sina håll, vilket gör att eleverna får ännu mindre hjälp.

– Politiker kräver förbud mot mobiltelefoner i klassrummet vilket är populärt att säga eftersom det är gratis. Men det är inte det som är problemet, det som behövs är fler lärare som kan hjälpa elever.

Varför sparar ni på skolan, Nikoletta Jozsa (L), ordförande i barn- och ungdomsnämnden?

– Vi satsar på skolan. Vi har höjt skolpengen så mycket vi har kunnat, men hoppas kunna höja mer framöver. 

* * * KARLSHAMN * * *

Karlshamns skolor ska i år minska sina kostnader med 20 miljoner kronor.

– Det innebär mycket stora besparingar. För gymnasie-skolans innebär det sex procent av budgeten, säger Niclas Wahlgren som är LR:s kommunombud.

– Dessutom väntas det ytterligare besparingar under 2020 och 2021, trots att behoven är de motsatta. Anslagen till skolan behöver i stället öka.

Det är ännu inte klart exakt hur alla besparingarna ska göras.

– Men det går inte längre att använda sig av osthyveln. Det kommer bland annat skäras ner på centrala pedagogresurser, insatser för elever med särskilt stöd, elevcoacher, läromedel och fortbildning, det vill säga allt som inte är direkt lagstadgat.

– När man tar bort kringtjänster ökar belastningen, som redan är för stor, på lärarna. Arbetsuppgifterna försvinner ju inte.

Vad säger lärarna?

– Många biter ihop, men det gnälls rejält. En del söker tjänster i andra kommuner.

Varför sparar ni på skolan, Per-Ola Mattsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Karlshamn?

– Den kommunala driften går i år med cirka 70 miljoner kronor i underskott. Ska vi inte höja skatten med en krona måste vi spara. Det gäller alla verksamheter.

* * * TRELLEBORG * * *

Trots fler elever, högre hyror och ökade personalkostnader ökar inte skolbudgeten i Trelleborg för 2019.

– Det innebär i praktiken besparingar på 56 miljoner kronor. Till det ska läggas att vi i fjol hade ett sparbeting på 20 miljoner kronor, säger Ronnie Johansson, LR:s kommunombud i Trelleborg.

Han berättar att det ännu inte är bestämt hur besparingarna ska ske.

– Politikerna säger att ingen ska sägas upp. Men det kan bli så att lärare och andra som slutar inte ersätts. Då blir det inga uppsägningar, men ändå en minskning av personalstyrkan. Risken är också stor att det blir större klasser och att man minskar på antalet special-lärare och extra resurser. Resultaten blir mer arbete för de som blir kvar.

Det är uppenbart att kommunerna inte längre klarar av skolan.

Vad säger lärarna?

– Många är ganska så upprörda och uppgivna. Jag tycker att det är uppenbart att kommunerna inte längre klarar av skolan, utan missköter den.

Varför sparar ni på skolan, Mikael Rubin (M), kommunstyrelsens ordförande i Trelleborg?

– Vi sparar inte på skolan. Däremot försöker vi ta tag i kommunens ekonomi. En del i det är att se till att bland annat bildningsförvaltningen håller sin ram. Vi kommer senare i vår att återkomma med mer pengar till skolan.

* * * ÖRNSKÖLDSVIK * * *

Bildningsnämnden i Örnsköldsvik väntas i år behöva spara mellan 35 och 40 miljoner kronor, berättar Åsa Elfving som undervisar i matematik och fysik på Parkskolan i Örnsköldsvik och är kommunombud för LR.

– Vi vet ännu inte var det kommer att sparas, förutom på gymnasial komvux som ska övergå till enbart distans-kurser. Från lärarhåll är vi mycket oroade över situationen. För mig är det en olöslig ekvation hur man ska kunna spara ytterligare på skolan utan att det får mycket stora konsekvenser för verksamheten. Risken är att man försöker öka lärarnas arbetsbörda ytterligare. Men då blir det katastrofläge.

Vad är orsaken till underskottet?

– För lite pengar. Men också dåliga lokallösningar. Förutom att kommunen inte har underhållit sina fastigheter på ett rimligt vis, har den inte i tid planerat in behovet av nya lokaler. Detta har lett till många paviljonglösningar, som är väldigt dyra. På den skola jag arbetar på har det till exempel regnat in sedan 1970-talet.

Varför sparar ni på skolan, Kristoffer Park (S), ordförande i bildningsnämnden i Örnsköldsvik?

– Bland annat för att vi inte har fått kompensation av fullmäktige för ökat antal elever. Vi har också ett effektiviseringskrav på oss på en procent av verk-samheten.

* * * ARBOGA * * *

I år ska skolbudgeten i Arboga minska med 1,5 procent.

– Dessutom tas indexuppräkningen bort. Kommunen pratar om rationaliseringar och effektiviseringar, men det tycker jag är en skymf. Alla vet att det handlar om neddragningar, säger Leopold Pavanelli som är kommunombud för LR i Arboga.

– Under de senaste åren har man försökt ta bort allt som inte måste vara kvar för att inte bryta mot skol-lagen. Vi är nu nere på en nivå som gör att många lärare är mycket oroliga.

Vad händer nästa år?

– Då väntar ett lika stort sparbeting som i år. Resultatet blir att verksamheten försämras ytterligare – sam-tidigt som de lärare som blir kvar får arbeta ännu mer.

– Det känns inte som att politikerna tar lärarbristen och lärarnas arbetssituation på allvar. För några år sedan hade vi nästan bara legitimerade och utbil-dade lärare i Arboga. Nu är vi på högstadiet nere på
70 procent.

Varför sparar ni på skolan, Anders Röhfors (M), kommunstyrelsens ordförande i Arboga?

– Vi har ett effektiviseringskrav på 1,5 procent per år på alla våra verksamheter. Ska vi klara nödvändiga investeringar i verksamhetsfastigheter behöver vi ha det.

* * * ÖREBRO * * *

Efter omfattande protester minskade politikerna i Örebro sparkraven på skolan från drygt 100 miljoner kronor till 72.

Det kan till och med bli uppsägningar trots att antalet elever ökar.

– Det kommer ändå att bli mycket tufft. Bland annat väntas man skära ned på centralt skolstöd, fortbildning av lärare, läromedel, vikarier och personal som inte är lärare. Det finns också risk för att lärarna får undervisa mer, säger Martin Hallberg som är lärare på Gumaeliusskolan, biträdande kommunombud för LR och huvudskyddsombud för årskurs 7–9.

– Det kan till och med bli uppsägningar trots att antalet elever ökar.

Varför sparar ni på skolan, Marlene Jörhag, (KD), kommunalråd i Örebro med ansvar för barn- och utbildningsfrågor?

– Bland annat för att vi har fått ökade hyreskostnader på grund av nya och renoverade lokaler. Dessutom har antalet invånare, inte minst antalet barn, ökat mer än vad vi hade räknat med.

* * * SALA * * *

I Sala ökar antalet elever. Men inte skolbudgeten.

– Nej. Bara i år ska barn- och utbildningsnämnden spara 25 miljoner kronor, säger Åsa Haga Eriksson
som undervisar i matematik, kemi och biologi på Ekeby-skolan och är kommunombud för LR i Sala.

– Budgeten hade i stället behövt öka med tanke på det ökande elevantalet och för att lärarnas arbetsmiljö skulle kunna förbättras och arbetsbelastningen
minska.

Åsa Haga Eriksson berättar att utvecklingen i stället går åt motsatt håll. Fler elever per klass, ökad arbets-belastning för lärarna och sämre arbetsmiljö. 

Varför sparar ni på skolan, Anders Wigelsbo (C), kommunstyrelsens ordförande i Sala?

– Vi behöver spara på alla våra verksamheter på grund av förändrad demografi och vikande skatteunderlag.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Annons
Annons

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

Annons
Annons

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons