138 år av självständighet – så här växte LR:s historia fram

138 år i rakt nedstigande led med självständighet.
Det är Lärarnas Riksförbunds stolta historia.
Men nu har medlemmarna röstat för att tiden är mogen för att ingå i federationen Sveriges Lärare.

Det vore förmätet att ens försöka börja från början när det gäller lärarnas intåg i Sverige.

Så vi hoppar över den tidiga historien och fördjupar oss inte i hur exempelvis Renatus Cartesius – mer känd som René Descartes – lockades till Stockholm 1649 för att undervisa drottning Kristina i filosofi; på lektioner som började klockan fem på morgonen i ett slott som var så kallt att han dog i lunginflammation efter att ha tjänstgjort som privatlärare kortare tid än en normallång termin.

Det handlade om flera hundra år när bara väldigt rika hade egna lärare till sina barn.

Först i mitten på 1800-talet blåste det liberala politiska vindar i Sverige samtidigt som borgarna och bönderna verkade för att just deras samhällsklasser skulle bli starkare.

Politikerna såg en poäng i att utveckla ett modernt skolsystem och 1842 infördes folkskolan och den allmänna skolplikten i Sverige.

Låg status på folkskollärarna

Folkskollärarna, som oftast kom från bondeklassen eller den lägre medelklassen, hade låg status. Men det krävdes ändå viss utbildning för att bli lärare i folkskolan och de som jobbade där ville förbättra sitt anseende och få bättre arbetsvillkor. Målsättningen att vara med och få inflytande över folkskolan krävde att lärarna organiserade sig, så 1884 startades det första fackförbundet – Sveriges Allmänna Folkskollärarförening.

(Lärarförbundet är ju sannerligen ingen parentes i historien – bara i den här artikeln – och Sveriges Allmänna Folkskollärarförening kan ses som ursprunget till det som kom att bli LF genom att:

• Sveriges Folkskollärarinneförbund startades 1906.
• Sveriges Småskollärarförbund grundades 1918.
• Sveriges Allmänna Folkskollärarförening blev Sveriges Folkskollärarförbund 1920.
• 1963 slogs de här tre förbunden ihop till SL, Sveriges Lärarförbund.
• 1991 Slogs Sveriges Lärarförbund ihop med Svenska Facklärarförbundet (grundat 1948) och blev just Lärarförbundet.

Anledning till spretiga grupper

De här sammanslagningarna genom historien är anledningen till att medlemsgrupperna spretat lite mer inom Lärarförbundet. Redan i början på 1900-talet fanns intresseföreningar för yrkes- och facklärare, precis som för olika skolämnen; teckningslärare, gymnastiklärare, skolkökslärare, slöjdlärare och barnträdgårdslärarinnorna i Svenska Fröbelförbundet – föregångarna till förskollärarna.)

Men tillbaka till 1880-talet och den gren inom undervisningen som är embryot till Lärarnas Riksförbund:

På universitet och lärosäten fanns specialister inom olika områden. De såg sig mer som exempelvis historiker, jurister, fysiker och biologer än som lärare. Självständiga akademiker med hög status, alltså.

Svenska Läraresällskapet startades 1884 för att stärka den här gruppens identitet som adjunkter och lektorer vid de allmänna läroverken.

Han införde realskolan

Låt oss stanna till vid det turbulenta året 1905 – som präglats av att kung Oscar II blev av med Norge och Sverige avverkade fem statsministrar (von Otter, Boström, Ramstedt, Lundeberg, Staaf) – då rektorn för Södra Latin, Carl von Friesen, på allvar kunde börja genomföra sin stora läroverksreform.

Carl Von Friesen införde en mellannivå på läroverken, något som kom att kallas realskolan, och såg till att det byggdes skolor på orter som tidigare varit svaga på utbildning. Sveriges första klassresenärer, elever med gott läshuvud, hade realskolan som första station mot bildning och bra jobb. Nya tillsynsmyndigheten Läroverksöverstyrelsens chef, Ernst Carlsson, tog just 1905 över biskopens roll som högst ansvarig för utbildning.

Devisen ”Latinare är finare, realare är skralare” hördes mer sällan.

De lärde var oroade.  Östra Reals rektor, Karl Nordlund, varnade för uppkomsten av ett ”halvlärt proletariat”. Som stöd för argumentationen hade han siffror som visat att summan årliga avgångsstudenter från universiteten stigit från 202 till 567 mellan 1902 och 1911.

…som fostrade Astrid Lindgren

1913 var tiden mogen för att Svenska Läraresällskapet skulle ersättas av Läroverkslärarnas Riksförbund, som organiserade de statliga läroverkens adjunkter och lektorer

Läroverkslärarnas Riksförbund fanns kvar till 1964 då det bytte namn till Lärarnas Riksförbund.

Återigen var det stora omvälvningar i samhället i allmänhet, och skolan i synnerhet, något som låg bakom den nya organiseringen.

Realskolorna hade fostrat många framstående svenskar. Astrid Lindgren tog sin realexamen hemma i Vimmerby och skrev så bra uppsatser i skolan att hon fick jobb på ortens tidning och sedan blev författare. Men i takt med folkhemmets utbyggnad behövde också skolsystemet öppnas för ännu fler.

Historiska skiljelinjer

Under 1950-talet och 1960-talet kom en mängd skolreformer och realskoleexamen levde kvar i ett slags seglivat parallellskolsystem.

1966 blev Nordmaling sist i Sverige med att ha realskoleexamen. 1968 var det slut på den gamla tidens studentexamen. 1972 – tio år efter grundskolebeslutet – var realskolan helt borta. Hela Sverige var nu fyllt med gymnasieskolor. Lejonparten av lärarna där var också medlemmar i Lärarnas Riksförbund.

Historiskt har det funnits skiljelinjer mellan Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet.

Agerandet vid kommunaliseringen 1989, kraven på lärarlegitimation, medlemsskapet i Saco respektive TCO, organisering av olika typer av skolpersonal (exempelvis skolledare).

Men nu är inställningen i de viktigaste frågorna de samma. Saco-tillhörigheten likaså, vilket borgar för en akademisk tillhörighet där skolledarna särskiljs i federationen.

Och historiskt har det också funnits tre tillfällen när Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet varit nära att gå ihop:

• 1968

Det står nu klart att skolan kommer göras om i grunden de närmaste åren. Grundskolan införs. Gymnasiet öppnas för alla och yrkesutbildningen integreras. Spelplanen för Sveriges Lärare, Svenska Facklärarförbundet och Lärarnas Riksförbund blir helt ny när den gamla skolan går i graven.

• 1988

Sveriges Lärarförbund och Svenska Facklärarförbundet fattar beslut om att gå samman. I styrelsen för Lärarnas Riksförbund pågår seriösa diskussioner om att gå med i en ny federation, men det slutar med en medlemsomröstning som säger nej med eftertryck. De andra parterna fattar beslut om att gå samman i Lärarförbundet, något som blir verklighet 1991. Dessförinnan gör Sveriges Lärarförbund och Svenska Facklärarförbundet en bra förhandling med skolminister Göran Persson som vill kommunalisera skolan.

• 2005

Efter 15 år av såväl tätt samarbete (genom exempelvis samverkansavtal) och hård konkurrens (för att få fler egna medlemmar) bedömer högt uppsatta personer i Lärarförbundets- och Lärarnas Riksförbunds organisationer att de är på väg att ta nästa steg: ett nytt gemensamt förbund. Men i stället blir samarbetet sämre och sämre. En förklaring är att de båda förbundens relativt nya ordföranden helt enkelt har dålig personkemi. Skolminister Jan Björklund utnyttjar situationen genom att spela ut Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund mot varandra i olika frågor de närmaste åren.

Men lördagen den 21 maj 2022 togs det historiska beslutet om en stor organisation för alla Sveriges lärare.

• Fotnot: Fakta från LR:s organisationsutredningen, undervisningshistoria.se, Lärarnas Historia.