Annons
”En speciallärare på nästan 400 elever är självklart alldeles för lite”, säger Maria Mansén, lärare på Engelbrektskolan i Borås. Foto: Anders Engström

2 av 3 lärare: Elever får inte särskilt stöd

Publicerad 22 februari 2021

Relaterat

Två av tre lärare i grundskolan anser att elever som är i behov av stödinsatser får det i för liten utsträckning eller inte alls.
Mer än hälften av lärarna anser att det bara i liten utsträckning eller inte alls går bra att anpassa undervisningen efter elevernas olika behov.
Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska.

Maria Mansén, som är lokalombud för LR och undervisar i svenska, engelska och franska på Engelbrektskolan i Borås, vittnar om en pressad skolvardag.

– Situationen blev ännu tuffare i höstas. Ett nytt skolvalssystem har gjort att det på vår skola från och med höstterminen är en betydligt större andel elever i årskurs sju än tidigare som har små utsikter att nå målen. I en klass på 25 elever kan det vara åtminstone sex eller sju elever som inte når upp till godkänt i svenska, matematik och engelska.

– En del av dem befinner sig på mycket låg nivå. Vi har till exempel elever i sjuan som i matematik inte ens når målen för årskurs två. Många har mycket stora problem med svenska språket. Till det ska läggas att vi inte har några förberedelseklasser på skolan.

Trots den förändrade elevsammansättningen har inte Engelbrektskolan fått extra resurser som motsvarar den utökade arbetsuppgiften, enligt Maria Mansén. Snarast tvärtom. 

– Bara högstadiet ska i år spara 1,5 miljoner kronor. Vi kommer inte att ha skuggan av en chans att kunna hjälpa många av de elever som är i stort behov av stöd.

Engelbrektskolan är en F–9-skola i centrala Borås med cirka 900 elever, varav knappt 400 går på högstadiet.

– Fram till alldeles nyligen hade vi på högstadiet en specialpedagog och en speciallärare som delvis också undervisade. För att spara pengar ersätts inte special-läraren, som nu har slutat, förrän till hösten. Alternativet hade varit att säga upp en annan anställd. Vi har också en så kallad flexenhet med en studiecoach, vilket är bra.

– Men en speciallärare på nästan 400 elever är självklart alldeles för lite. Trots mycket begränsade resurser har vi historiskt haft bra resultat och lyckats med elever som vi inte trodde att vi skulle lyckas med. Det beror bland annat på att det är många erfarna lärare som arbetar på skolan och gjort det länge, på att vi har haft bra samarbete med hemmen, stor andel studiemotiverade elever och att många lärare i praktiken har arbetat gratis en del av sin tid.

Maria Mansén, lärare på Engelbrektskolan i Borås.Maria Mansén berättar att den ökade arbetsbelastningen, inte minst i årskurs sju, och känslan av att inte räcka till gör att många av hennes kollegor mår dåligt.

– Med dagens resurser kan vi inte hjälpa alla elever som är i behov av det. Det spelar ingen roll hur mycket vi arbetar, om vi så bränner ut oss allihop. Det som gör det extra svårt är att det är en sådan oerhörd stor spännvidd i klasserna mellan duktiga och svaga elever. Som lärare hinner vi varken stimulera de duktiga eller hjälpa de svaga.

– Våra specialresurser, som alltså blir allt knappare, går dessutom mer och mer till de elever som knappt klarar av att läsa ett schema, ta sig till skolan och igenom en skoldag, de som pendlar mellan E och F, och som har goda möjligheter att få ett E med lite extra hjälp, får inte det.

Vad ska man göra?

– Till att börja med behöver vi fler speciallärare, minst en i matematik och en i svenska på högstadiet. Det skulle innebära en avsevärd skillnad och leda till att fler elever lämnar grundskolan med godkända resultat. Ibland kan 20 minuter extra stöd i veckan göra underverk.

I höstas genomförde Lärarnas Riksförbund en enkätundersökning bland medlemmar i grundskolan om deras arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Av 2 489 tillfrågade lärare valde 1 283 att delta, det vill säga 52 procent.

  • 62 procent av de svarande uppgav att elever i behov av stödinsatser får det i liten utsträckning, 4 procent att de inte får det alls.
  • 50 procent anser att skolledningen inte kan fatta korrekta beslut gällande särskilt stöd, alltså mer omfattande specialpedagogiska stödåtgärder.
  • 80 procent har varit med om att elever som är i behov av särskilt stöd efter anmälan till rektor ”bollas tillbaka” till läraren för fler extra anpassningar.
  • 76 procent av de svarande anser att den pedagogiska personalen i liten eller mycket liten utsträckning är dimensionerad efter behoven.

År 2014 infördes ett förtydligande i skollagstiftningen gällande stödinsatser i skolan, som bland annat innebär att lärare själva ska kunna besluta om extra anpassningar som en mindre omfattande stödåtgärd inom ramen för den ordinarie undervisningen. Syftet med förändringen var bland annat att minska lärarnas dokumentationsbörda.

Enligt Lärarnas Riksförbund talar mycket för att lärarnas dokumentationsbörda i stället har ökat. Drygt åtta av tio svarande lärare i LR:s undersökning uppger till exempel att de dokumenterar extra anpassningar.

Marianne Bäckström Liljedahl, mellanstadielärare, specialpedagog och huvudskyddsombud för LR i Stockholm stad, säger att dokumentationskraven minskade till en början.

– Mitt intryck är att de efter hand succesivt har ökat, det gäller både för ”vanliga” lärare, speciallärare och specialpedagoger. Men självklart varierar det en del mellan olika skolor.  

Även tillgången till speciallärare och specialpedagoger skiljer sig åt.

– På exempelvis skolor i Stockholm som inte har så högt socioekonomiskt index, utan bara den vanliga skolpengen, är utrymmet för att anställa speciallärare och specialpedagoger ofta mycket begränsat. Men även där finns det elever som är i behov av stöd, till exempel för läs- och skrivsvårigheter. Det är stöd som många elever inte får.

I en klass kan det vara mellan fem och tio elever som har en diagnos.

Det behöver anställas flera tusen nya speciallärare runt om i Sverige, varav minst en på Trädgårdsstadsskolan, en F–9-skola med 670 elever i Tullinge, söder om Stockholm.

– Jag skulle vilja att vi hade åtminstone en speciallärare per stadium. I dag har vi 2,25 på hela skolan. När en av våra speciallärare härom året skulle gå i pension fick vi inga sökande med behörig utbildning, så hon arbetar kvar på deltid. Det är sådan enorm brist på behöriga speciallärare och specialpedagoger, berättar matematikläraren Maria Lindroth.

Trädgårdsstadsskolan beskrivs som trygg, både för elever och personal. Den ligger i ett socioekonomiskt stabilt område i Botkyrka kommun.

– På högstadiet, där jag arbetar, har vi en gång i veckan halvklasser i svenska och engelska. Ofta är det två lärare under matematiklektionerna. Möjligheterna till enklare gemensamma anpassningar i klassrummen är ganska bra. Även om det bara är en del elever som behöver anpassningarna, har alla nytta av dem. Det är så vi tänker.

– Samtidigt är behoven så enormt stora. I en klass kan det vara mellan fem och tio elever som har en diagnos. Det gör det svårt med individuella anpassningar, förutom skärmar, hörselkåpor och liknande.

Får eleverna det stöd som de behöver?

– När det gäller anpassningen i klassrummet tycker jag att de ofta får det stöd som de behöver när vi vet om deras behov. Det jag framför allt skulle önska är att de fick mer tid och träning hos speciallärare för att bland annat lära sig att använda de hjälpmedel som finns. Det som framför allt saknas är tid hos speciallärare.

En mängd rapporter och utredningar, svenska såväl som internationella, från senare år har visat hur likvärdigheten inom det svenska skolväsendet försämrats och fortsätter att försämras.

– Rent juridiskt har alla elever i Sverige samma rättigheter. Men i praktiken skiljer det mycket. Dessutom ökar skillnaderna mellan både skolor och kommuner. Det gäller såväl professionella som ekonomiska resurser. De ökade skillnaderna gör att likvärdigheten försämras, säger Guadalupe Francia som är professor i pedagogik vid högskolan i Gävle och expert på området likvärdighet i utbildning.

Skiljer det även när det gäller särskilt stöd och anpassningar?

– Ja, i och med att det skiljer så mycket i resurser
mellan olika skolor till exempel när det gäller andelen behöriga lärare som är en helt central faktor. Elever med störst behov drabbas allra mest när det saknas behöriga lärare. Till det ska läggas en allmän stor brist på speciallärare.

– Med ett så avreglerat utbildningssystem som det svenska, där vi inte garanterar vissa resurser på skolnivå, kommer vi även i fortsättningen att ha elever som inte får det stöd som de behöver.

Vad leder det till?

– Att fler elever riskerar att lämna grundskolan utan fullständiga betyg, vilket försvårar deras möjligheter till fortsatta studier men också att komma in på arbetsmarknaden.

– I dag är det inte bara elevernas individuella behov som avgör vilket stöd de får, utan också vilken skola de råkar gå i. 

Detta ska aldrig vara ett ensamarbete för läraren.

Johanna Benfatto, SPSM.Enligt Johanna Benfatto, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten, finns det en stor vilja bland lärare att göra anpassningar som underlättar för eleverna.

– Samtidigt är det många elever som inte får det stöd och de anpassningar som de har rätt till.

Vad är orsaken till det?

– Det kan bero på brist på resurser, både ekonomiska och personella. På en del skolor saknas det utbildade speciallärare eller specialpedagoger som kan stötta i att skapa arbetssätt som tillgängliggör undervisningen för fler elever och anpassningar för de elever som behöver det. Det kan också bero på att verksamheten inte är organiserad så att de resurser som faktiskt finns används på rätt sätt eller att lärarna är hårt pressade tidsmässigt. Att man som skolledning prioriterar kompetensutveckling och skapar goda möjligheter för kollegialt lärande ser jag som extra viktigt.

Johanna Benfatto säger att många elever skulle klara skolan betydligt bättre än vad de gör i dag om de i tid fått rätt stöd och hjälp.

– För elever med flera år av känslor av misslyckande bakom sig kan det, även om de senare får stöd, vara en lång väg att gå innan de känner tilltro till sig själva och skolan. Inte minst därför är det viktigt att tidigt sätta in de insatser som krävs, och att ständigt sträva efter att utforma tillgängliga lärmiljöer. I dag kan det skilja ganska mycket mellan olika skolor när och om så sker. Viktigt att understryka är att detta aldrig ska vara ett ensamarbete för läraren. Skolledning, lärare, specialpedagogiska funktioner och elevhälsa behöver samarbeta.

* * *

Maria Mansén på Engelbrektskolan i Borås är mycket upprörd över situationen i Skolsverige.

– Den är hemsk på många håll och lärarnas arbetsvillkor vidriga. Politikerna här i Borås säger till exempel att de inte skär ner på skolan, utan bara ”anpassar kostymen”. Det är ju inte sant. Sanningen är att vi i dag har en mängd elever som vi inte har resurser att hjälpa. Det är dags för politikerna att ta sitt ansvar. Antingen får de ge oss mer resurser eller säga vilka elever som ska prioriteras bort, vilka som ska offras.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Betyg

Riksdagsbeslut: Skolor får ge betyg i årskurs 4

Betyg

”Det är olyckligt att man behandlar skolan på det sättet.”

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

Annons
Lärarnas arbetsmarknad

Här är läraregenskaperna arbetsgivare rankar högst

Lista

Vilka egenskaper vill arbetsgivarna se hos sina lärare? Här är de 15 mest efterfrågade kompetenserna.

Annons
Annons
SFI

Otydliga riktlinjer slår hårt mot SFI-elever

SFI

”Som lärare känner jag en samvetsstress över att inte räcka till.”

Annons
Fackligt

Vab, vobb eller välgörenhet – detta gäller när lärare är hemma

Expertråd

LR:s ombudsman Fredrik Alm reder ut vem som ansvarar för undervisning och bedömning när du är borta från jobbet

Forskning

Forskare: Musiklyssning till läxorna skadar studierna

Forskning

"Musiken gör det svårare att förstå innebörden i en text".

Coronaviruset

Nya munskyddsråd får facklig kritik: ”Frustrationen stiger”

Corona

”Det finns ingen logisk förklaring till varför försiktighetsprincipen inte ska gälla även i klassrummen.”

Lärarpris

Frigjord från räkneboken – lärare prisas för kreativ undervisning

Prisad

”I matematik glöms det ofta bort att alla inte har samma utgångsläge.”

Nationella prov

Skolverkets besked: Digitala nationella prov försenas

Nationella prov

EU-dom försenar införandet av digitala nationella prov. 

Fackligt

Kravet på brottsmisstänkt lärare slopas efter fackliga protester

Fackligt

"Det känns bra eftersom kravet saknar laglig grund"

Lärare tvingas berätta om brottsmisstankar

Fackligt

"Det strider mot grundlagen."

Särskilt stöd

Nytt lagförslag: Krav på specialpedagog eller speciallärare i elevhälsan

Utredning klar

Bristen på utbildade lärare, speciallärare och -pedagoger försvårar lagförslag i ny utredning.
– Det är huvudmännens ansvar, säger utbildningsminister Anna Ekström.

2 av 3 lärare: Elever får inte särskilt stöd

Särskilt stöd

Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska.

Saknas: 5 000 speciallärare för att täcka behovet

Speciallärare

Kravet: Att staten tar ansvar för finansieringen av skolan.

”Lärarna har väldigt svårt att möta behovet”

Speciallärare

Tidsbrist vanligaste orsaken till att alla elever inte kan få stöd.

Arbetsmiljö

Fackets larm: Lärare drabbas av näsblod och andningsproblem

Arbetsmiljö

Eskalerade hälsoproblem gör att lärarfacken vill stoppa arbetet på grundskolan. 

Fackligt

Förhandlingarna kring HÖK21: ”Måste leda till leverans”

Fackligt

Uppgifter till Skolvärlden: Parterna står långt ifrån varandra.

Trots tidigare böter: Kommunen kringgår facken igen

Ny facklig tvist om felaktig rekrytering – tre månader efter att kommunen betalade vite för ett liknande brott.

Coronaviruset

Regeringen: Håll skolorna öppna så länge det går

Corona

Risken för en tredje våg är stor, men skolorna är det sista vi ska stänga, meddelar stats-, utbildnings- och socialministern.

Så olika ser bedömningarna av smittskyddet i skolan ut

Corona

Flera regioner inför skarpare restriktioner men det ser olika ut över landet.

Efter ökad smitta – gymnasielärare uppmanas ha munskydd

Corona

Regionen skärper de lokala rekommendationerna.

Det räcker nu – sänk kraven på lärare

Debatt

Lärare som sliter, men samtidigt får höra att de ska göra mer kommer inte kunna göra ett bra jobb, skriver Daniel Henriksson.

Kommentera
Betyg

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

Nedskärningar i skolan

Kommunen går 1,7 miljarder plus – men sparar ändå miljoner på skolan

Nedskärningar

Samtidigt som kommunen tjänar hundratals miljoner varje år varnar LR för galopperande arbetsbelastning när man fortsätter skära ner på skolan.

Coronaviruset

Rasar mot sent beslut om distans: ”Lärare känner sig uppgivna”

Corona

Med en kvälls varsel fick kommunerna information om nya rekomendationerna. 

Läs- och skrivundervisning

Anna skapar läslust – med hjälp av bilderböcker

Läsning

Svenskläraren: ”Jag visar eleverna att jag älskar bilderböckerna”.

Elevhälsa

Psykologen: Så hanterar du oroliga och blyga elever

Elevhälsa

Att närma sig eleverna som inte tycks må bra i skolan.

Idrott och hälsa

Idrottslärarna ryter ifrån: ”Vi kräver förändring”

Idrott och hälsa

Ny idrottsreform: Vill ge yrkeskåren möjlighet att utvecklas.

Anna Ekström om kritiken: ”Idrott och hälsa är prioriterat”

Idrott och hälsa

Utbildningsministern om idrottslärarnas förslag på ny reform.

Fackligt

Nya ordföranden: Det här blir vårt fokus för studenterna

Fackligt

Lina Hading är vald till ny ordförande för LR Stud.

Sociala medier

Elever avlyssnade lärarrum i hemlighet: ”Väldigt allvarligt”

Appar

På Tiktok ska eleverna ha fått idéen om att spela in lärare i smyg.  

Fackligt

I pandemins spår: Tre av fyra fackförbund växer

Utbildningssektorn

Lärarnas Riksförbund har aldrig varit större när det gäller antalet yrkesverksamma medlemmar – men tappar bland studenter.

Pensionerade läraren Kaj ger läxhjälp via nätet: ”Hoppas avlasta”

Efter pensionering

Såg ett behov: ”Jag hoppas ge avlastning till lärarna”.

Arbetsmiljö

Ny undersökning: Därför ökar stressen bland lärare

Undersökning

Nya krav ska sätta stopp för den ohållbara stressen.

Coronaviruset

Nytt beslut: Lärare får munskydd – elever blir utan

Corona

Malmö stad backar – bara lärare kommer att få gratis munskydd i skolan. 

Trots lärarbrist – LR ser gärna höjda krav på studenter

Rapport

"Om behörighetskraven inte skärps är risken att det på sikt att det blir ännu mindre attraktivt att bli lärare."

Coronaviruset

Rapport: Mer närundervisning i många skolor

Corona

Många högstadie- och gymnasieskolor har mindre distansundervisning.

”Polariseringen kring samtalet om pandemin bekymrar mig”

Kommentar

”Det finns minst två problem med den här rapporteringen”, skriver Per Kornhall.

Elever håller inte avstånd – då hotas skolan med böter

Corona

"Skollagen har en trappa med ett antal disciplinära åtgärder, från tillsägelse till skriftlig varning och avstängning."

Lärare vädjar om förlängd fjärrundervisning efter sportlovet

Corona

"Det finns absolut inte utrymme för att ta in fler elever"

Skolchefen erkänner: Facken hölls utanför beslut om nedskärningar

Tvist

Skolchefen bekräftar förvaltningens brott mot kollektivavtalet – men beslutet ligger fast.

Åsa Fahlén: Nu tar vi makten över lärarprofessionens framtid

Debatt

”Lärarnas Riksförbund inrättar ett professionsråd för att bidra till att lärarkåren tar makten över sin egen verksamhet och sin egen utveckling med elevernas bästa för ögonen”, skriver Åsa Fahlén.

Kommentera

Alexander Skytte: Den gränslösa läraren

Blogg

”Linjen mellan rätt och fel är sällan rak, utan går som vågor. Jag kan bli gränslös åt bägge håll”, skriver han.

LR om miljardöverskottet: Bör användas för att stärka skolan

Corona

"Lärarna kan inte ta på sig ytterligare undervisning för att kompensera underskottet".

Munskyddsfrågan splittrar lärarkåren: ”Ska inte vara tvingade”

Corona

"Många elever behöver kunna se lärarens mimik och munrörelser för att på bästa sätt kunna delta".

Forskning

Forskaren: Därför kan serier lyfta undervisningen

Serier 

”Serier är ett utmärkt sätt att ta undervisningen till nya nivåer.”

Debatt

Replik: ”Åsa Plesner förenklar frågan om friskolor”

Debatt

”Oavsett var man står politiskt i frågan så är vi många som arbetar i fristående verksamheter”, skriver företrädare för Drottning Blanka gymnasiet.

Kommentera

”Håll er till ämnet i debatten om friskolor”

Replik

Åsa Plesner på Tankedsmedjan Balans i replik till Academediaskolans debattartikel.

Kommentera

Svaga bevis för att tre terminer är bättre än två

Forskning

"Att förkorta sommarlovet skulle kunna leda till försämrade resultat".

GRANSKNING: LÄRARLÖNER

Lärarnas skilda löner – så mycket tjänar de

Lön

Skolvärldens granskning av Sveriges lärarlöner visar stora skillnader i hur kommuner satsar på lärare och studie- och yrkesvägledare.

L-kommunalrådet: Därför ser jag elever som kunder

Kritik

”För mig är ”kund" det bästa som finns”, säger hon till Skolvärlden.

Debatt

”SD lyssnar hellre på friskolelobbyn än på kritiken från lärare”

Slutreplik

”Istället för att begrunda fakta prioriterar SD friskolelobbyns ekonomiska egenintressen”, skriver Gunilla Svantorp, (S) ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

SD: När det kommer till kritan vägrar S diskutera skolförslag med oss

Replik

”När det kommer till kritan vägrar Socialdemokraterna att ens sätta sig ner vid bordet och diskutera förslag med oss.”

Kommentera
Lärarbristen

Skolor söker inte aktivt efter legitimerade lärare: ”Obehöriga är billigare”

Lärarbrist

Många skolor söker inte aktivt efter legitimerade och behöriga lärare till tjänster som innehas av obehöriga, framför allt inte under terminerna.

Forskning

Studie om kamrateffekt prisas: ”Viktig för lärarkåren”

Forskning

LR:s Pontus Bäckström belönas med Best Paper Award 2020.

BETYG OCH BEDÖMNING

IES vill införa betyg från årskurs 4 – facket: ”Vi fick inte veta”

Tidiga betyg

Internationella engelska skolan vill införa betyg från årskurs fyra. Vad lärarna tycker har ingen frågat.

Coronaviruset

Ledarskap på distans: ”Utmaning att fånga elevens intresse”

Corona

”Det är extra viktigt och utmanande att fånga elevernas intresse.”

Skola sätter in väktare – anhöriga följer inte coronareglerna

Corona

”Vårdnadshavare har struntat i reglerna.”

Kurs- och ämnesplaner

Kritik mot uppskjutna kursplaner: ”Sänder ut helt fel signaler”

Kursplaner

På grund av pandemin har regeringen beslutat att skjuta upp förändringen av grundskolans kursplaner. 

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons