Annons

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Publicerad 6 december 2019

Fakta

Kort historik

1986 
Lärarnas Riksförbund ger ut dokumentet "Därför avvisar lärarna en kommunalisering". Där varnas bland annat för vidgade klyftor mellan olika skolor.

29 januari 1989 
Göran Persson tillträder som skolminister med ansvar för kommunala vuxenutbildningen, gymnasieskolan och grundskolan. I sin första TV-intervju meddelar han att han ska satsa på att förändra beslutanderätten över skolan.

April 1989 
I kompletteringspropositionen kommer beskedet att regeringen vill ge kommunerna hela makten över skolan. Lärare och skolledare ska få kommunalt reglerade tjänster och förhandlingarna om löner och anställningsvillkor ska i framtiden ske med Kommunförbundet som motpart.

Oktober 1989 
Tusentals lärare tågar från Sveavägen till Utbildningsdepartementet i Stockholm för att överlämna tiotusentals namnunderskrifter mot kommunaliseringen till skolminister Göran Persson, som svarar att han snarast kommer lämna ett förslag om kommunalisering till riksdagen.

8 december 1989 
Kommunaliseringen röstas igenom i riksdagen efter sex timmars debatt, med en marginal på fem röster, röstsiffrorna blev 162–157.

14 december 1989
LR:s strejk avblåses i och med att Saco skriver på SAV:s bud.

1 januari 1991
Kommunaliseringen realiseras.

Källa: ”Kommunaliseringen av skolan: vem vann – egentligen?” av Christer Isaksson och Wikipedia.

Relaterat

För 30 år sedan beslutade riksdagen att kommunalisera skolan.
Skolvärlden har pratat med två lärarveteraner som varnade för förslaget som blev verklighet.
– Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Den 8 december 2019 är det på dagen 30 år sedan riksdagen fattade det historiska beslutet att kommunalisera skolan.

Göran Persson, dåvarande skolminister, var den som drev igenom reformen. Efter sex timmars debatt i riksdagens kammare klubbades beslutet igenom efter att Socialdemokraterna fått majoritet genom stöd från Vänsterpartiet kommunisterna, nuvarande Vänsterpartiet, och förslaget antogs med en marginal på endast fem röster: röstsiffrorna blev 162 röster för och 157 röster emot. 

Kommunaliseringens förespråkare menade att en decentralisering skulle föra makten över skolan närmare medborgarna och lösgöra den från statlig byråkrati. 

Men beslutet möttes av en kraftfull kritik från lärare, fackliga företrädare och opinionsbildare som varnade för konsekvenserna: skolans likvärdighet skulle bli sämre, elevernas kunskaper urholkas och lärarnas status sänkas.

När beslutet skulle tas strejkade tusentals lärare som ”en levande mur runt riksdagshuset”, rapporterade TT som bevakade händelseförloppet på plats: 

”Säkerhetspådraget påminde om hur det såg ut när Yassir Arafat kom på besök för precis ett år sedan. Med ridande poliser och kravallstaket för att hålla Saco-lärarna i schack”, skrev man.

En av lärarna som deltog i strejkerna under hösten 1989 var Hans Eric Lindahl. 

Den i dag pensionerade lärarveteranen, och tidigare kommunombudet för Lärarnas Riksförbund i Uppsala, opererade som strejkgeneral och anordnade flertalet lärarstrejker på hemmaplan i Uppsala. 

– Vi tyckte generellt att kommunerna inte var kapabla att ta hand om saker och ting. Det fanns en stor fruktan för att det skulle bli väldigt olika på skolorna beroende på kommunernas ekonomiska förutsättningar. Vi befarade att skolan skulle bli mer ojämlik – både för lärare och för elever, säger han.

Under hela 1990-talet och fram till början på 2000-talet har Hans Eric Lindahl sett en stadig nedgång vad gäller läraryrkets status. 

– Kommunförbundets vision var att se till att lärarna skulle vara vilken yrkesgrupp som helst inom kommunen. Lärarna skulle absolut inte ha några avvikande villkor. Det här ledde till att lärarlönerna sjönk jämfört med andra akademiska yrkesgrupper i kommunen. Det har skapat en stor frustration inom lärarkåren.

Hans Eric Lindahl.

Han minns tillbaka att lärarna ända in i det sista hoppades på att Vänsterpartiet kommunisterna (Vpk) skulle fälla förslaget. Men Ylva Johansson, nuvarande socialdemokrat och EU-kommissionär och som då representerade Vpk, blev infångad av Göran Persson och lyckas övertyga de flesta vänsterpartisterna att rösta för ministerns linje.

– Ylva Johansson fick mitt onda öga. När vi väl insåg att kommunaliseringen skulle bli av så blev jag och mina kollegor ytterst besvikna. Vi samlades några lärare och sörjde tillsammans. Det blev en gravöl, säger han.

I Lindesberg på slutet av 80-talet hade Lisbeth Fasth nyligen påbörjat sitt yrkesliv som gymnasielärare. Hon följde diskussionerna kring kommunaliseringsbeslutet 1989 noggrant på hemmaplan i klassrummet.

– Min gnista för det fackliga engagemanget tändes i och med kommunaliseringen. Jag ville se en förändring, säger Lisbeth Fasth som i dag arbetar på Lindesbergs gymnasium Lindeskolan och är LR:s kommunombud.Skolvärlden nr 27 1989.

Hur var det att arbeta som lärare före kommunaliseringen jämfört med i dag?

– Framför allt var det bra anställningsförmåner att vara statligt anställd. Man behövde aldrig känna sig otrygg och jobba in ferie. Lärare som börjar jobba i januari i dag efter sin utbildning får bara halva sommaren betald, så var det absolut inte för oss lärare tidigare. Sedan var det mer reglerat vad gäller klasstorlekar och tilldelade resurser för antal elever, säger hon.

Lisbeth Fasth tycker att beslutet att kommunalisera skolan ledde till en verklighet som var värre än vad hon hade vågat förställa sig. 

– Lärarnas villkor försämrades kraftigt under 90-talet, särskilt för oss som hade längre utbildningar. Vi förlorade mycket autonomi. Men de som förlorade mest är väl ändå eleverna i slutändan. Jag själv blev stundtals tokig på de kommunala skolplanerna. Alltså när kommunpolitiker utan kunskap satt och svamlade ihop vad vi lärare skulle göra i skolan. 

Vad har kommunaliseringen satt för spår i dag?

– 90-talet blev ett stort experiment som verkligen förstörde mycket för svensk skola och blivande lärare. Problemet med svensk skola i dag är att statens styrning och kommunens ekonomi inte går ihop. Det finns inte tillräckligt med behörig personal för den delen heller eftersom yrket har blivit så degraderat. 

Hans Eric Lindahl håller med om att beslutet ledde till en försämring av svensk skola, precis som lärarna på 80-talet varnat för.

– Vi ser nu att det är väldigt olika förutsättningar i olika kommuner vad gäller resurser. På den statliga tiden hade man exempelvis tydliga delningstal. Jag minns på låg- och mellanstadieskolorna att om elevantalet i snitt gick över 22 elever fick den skolan extra pengar från länsskolnämnden. Så att man kunde göra klasserna mindre, säger han.

Lisbeth Fasth. Foto: Jonas Bilberg

Och hur skiljer sig den verkligheten jämfört med i dag?

– I Uppsala är det mer normalt att låg- och mellanstadieskolorna ligger på 30 elever i snitt. Man hör också från andra kommuner att det är kris, nedskärningar och tung arbetsbörda för behöriga lärare. Kommunerna har inte lyckats upprätthålla det som de ansåg att de kunde lova, säger Hans Eric Lindahl och fortsätter:

– Göran Persson försökte övertala oss lärare genom att säga att: ”det är i kommunerna som pengarna finns”. Sedan bara två år senare, 1991, hade vi den här jättelika nedgången i ekonomin. Tydligen hade riksdagen tänkt sig en utredning om möjliga effekter av kommunaliseringen, men det blev aldrig någon utredning. Men Göran Persson körde bara på rakt fram utan att blinka.

Vad tänker du kring det?

– Det kändes som ett diktatoriskt beteende att inte lita på riksdagens bedömning. Klart att man borde ha gjort en utredning och en värdering av effekterna innan man fattar ett sådant beslut. Det olyckliga var att Göran Persson fick med sig Skolledarförbundet och de två lärarfackförbunden som fanns då inom TCO.

Läs Skolvärldens exklusiva intervju med Göran Persson som nu, 30 år senare, berättar om hur han resonerade kring kommunaliseringen.

Skolvärlden nr 30 1989.

Lärarna som deltog i protesterna 1989 befarade att skolan skulle bli mindre likvärdig och att det skulle bli alltför olika förutsättningar för eleverna. 

– Det är sådant som har besannats. Det som debatten handlar om nu är att man inte tar hand om elever med särskilda behov. Här tycker jag inte att kommunerna har lyckas skapa de resurser som behövs för alla elever. Det var mer vanligt på den statliga tiden att skolan hade resurser att fixa smågrupper för elever med särskilda behov. Det verkar inte alls finnas i nuläget, säger Hans Eric Lindahl.

Han berättar att lärartätheten minskade rejält i Uppsala från 1989 fram till 1993. 

– Det verkar som att det fanns mera pengar för fler lärare för 30 år sedan. Men det är inte bara lärarresurserna som har minskat under den här perioden, utan även stödresurser i form av andra yrkesgrupper. Där försöker regeringen i dag plåstra med lärarassistenter. Men det tror jag inte är den stora lösningen utan man kunde lika gärna ha lagt de resurserna på att utöka tjänsten för kuratorer, skolsjuksköterskor, vaktmästare och fritidspedagoger.

Lisbeth Fasth ser enorma skillnader när hon jämför läraryrkets status i dag jämfört med för 30 år sedan, före kommunaliseringen.

– Vi lärare ansågs professionella och tycktes kunna göra vårt arbete utan att någon ifrågasatte eller kontrollerade oss. Nu när man tittar tillbaka så var skolan likvärdig i och med att elever finansierades på samma sätt. I dag har anställningsvillkoren, pensionen, finansieringen och löneläget blivit sämre.

Kan staten återta huvudansvaret igen då?

– Ja, jag tror att finansieringen kan återtas. Men inte mer än så tyvärr. Jag tror att många föräldrar inte vill släppa friskolereformen. De kommer aldrig säga att de vill ha segregation om man ställer frågan, men i princip vill man det. Deras barn ska gå i en trygg och lugn skola med liknande barn.

Vad tycker du om det? 

– Det tycker jag är en hemsk utveckling. Jag har barnbarn och jag förstår mina barn om de tycker att barnbarnen ska gå i en lugn och trygg skolmiljö, och den möjligheten finns. Men jag tycker absolut inte om systemet i ett politiskt och jämställdhetsperspektiv. 

Hans Eric Lindahl tror inte heller att Sverige kommer att få se en totalt statlig skola igen.

– Friskoleverksamheten har gått alldeles för långt för att det ska kunna ske. Men det finns en skrivelse i Januariavtalet som antyder att de ska undersöka vad som går att göra för att få en mer likvärdig skola med starkare statligt engagemang. Så det finns en allmän politisk uppfattning om att prioritera likvärdigheten för undervisning. Hur det ska gå till återstår att se. 

Finns besvikelsen av kommunaliseringsbeslutetkvar?

– Självklart finns den kvar. Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare och kunskapsutveckling för eleverna. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Coronaviruset

Corona i skolan: Pressat läge efter stort personalbortfall

Corona

Tio medarbetare på Bredaredskolan har insjuknat, flera i Covid-19. 

Annons
Annons

LR: Även mellanstadiet ska kunna övergå till distans

Corona

Facket öppet för distansundervisning i tidigare årskurser: ”Men det är en väldigt komplicerad fråga”.

Annons

Coronaeffekt: Så slår inställda lektioner mot högstadiet

Rapport

Praktiska ämnen värst drabbade. 

Politik

SD: Lärare och elever ska bara prata svenska i skolan

Politik

”I skolan ska svenska språket vara det talade språket.”

Annons
Annons
Idrott och hälsa

Panelen: Så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Fyra idrottslärare svarar på tre aktuella frågor.

Annons
Lärarnas arbetsmarknad

Här är läraregenskaperna arbetsgivare rankar högst

Lista

15 mest efterfrågade kompetenserna.

Betyg

Riksdagsbeslut: Skolor får ge betyg i årskurs 4

Betyg

”Det är olyckligt att man behandlar skolan på det sättet.”

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

YRKESLÄRARE

Granskning: Så ser kvaliteten ut på yrkeslärarutbildningarna

Yrkeslärare

UKÄ har granskat kvaliteten på landets yrkeslärarutbildningar. 

SFI

Otydliga riktlinjer slår hårt mot SFI-elever

SFI

”Som lärare känner jag en samvetsstress över att inte räcka till.”

Fackligt

Vab, vobb eller välgörenhet – detta gäller när lärare är hemma

Expertråd

LR:s ombudsman Fredrik Alm reder ut vem som ansvarar för undervisning och bedömning när du är borta från jobbet

Forskning

Forskare: Musiklyssning till läxorna skadar studierna

Forskning

"Musiken gör det svårare att förstå innebörden i en text".

Coronaviruset

Nya munskyddsråd får facklig kritik: ”Frustrationen stiger”

Corona

”Det finns ingen logisk förklaring till varför försiktighetsprincipen inte ska gälla även i klassrummen.”

Lärarpris

Frigjord från räkneboken – lärare prisas för kreativ undervisning

Prisad

”I matematik glöms det ofta bort att alla inte har samma utgångsläge.”

Nationella prov

Skolverkets besked: Digitala nationella prov försenas

Nationella prov

EU-dom försenar införandet av digitala nationella prov. 

Fackligt

Kravet på brottsmisstänkt lärare slopas efter fackliga protester

Fackligt

"Det känns bra eftersom kravet saknar laglig grund"

Lärare tvingas berätta om brottsmisstankar

Fackligt

"Det strider mot grundlagen."

Särskilt stöd

Nytt lagförslag: Krav på specialpedagog eller speciallärare i elevhälsan

Utredning klar

Bristen på utbildade lärare, speciallärare och -pedagoger försvårar lagförslag i ny utredning.
– Det är huvudmännens ansvar, säger utbildningsminister Anna Ekström.

2 av 3 lärare: Elever får inte särskilt stöd

Särskilt stöd

Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska.

Saknas: 5 000 speciallärare för att täcka behovet

Speciallärare

Kravet: Att staten tar ansvar för finansieringen av skolan.

”Lärarna har väldigt svårt att möta behovet”

Speciallärare

Tidsbrist vanligaste orsaken till att alla elever inte kan få stöd.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons