Annons

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Publicerad 6 december 2019

Fakta

Kort historik

1986 
Lärarnas Riksförbund ger ut dokumentet "Därför avvisar lärarna en kommunalisering". Där varnas bland annat för vidgade klyftor mellan olika skolor.

29 januari 1989 
Göran Persson tillträder som skolminister med ansvar för kommunala vuxenutbildningen, gymnasieskolan och grundskolan. I sin första TV-intervju meddelar han att han ska satsa på att förändra beslutanderätten över skolan.

April 1989 
I kompletteringspropositionen kommer beskedet att regeringen vill ge kommunerna hela makten över skolan. Lärare och skolledare ska få kommunalt reglerade tjänster och förhandlingarna om löner och anställningsvillkor ska i framtiden ske med Kommunförbundet som motpart.

Oktober 1989 
Tusentals lärare tågar från Sveavägen till Utbildningsdepartementet i Stockholm för att överlämna tiotusentals namnunderskrifter mot kommunaliseringen till skolminister Göran Persson, som svarar att han snarast kommer lämna ett förslag om kommunalisering till riksdagen.

8 december 1989 
Kommunaliseringen röstas igenom i riksdagen efter sex timmars debatt, med en marginal på fem röster, röstsiffrorna blev 162–157.

14 december 1989
LR:s strejk avblåses i och med att Saco skriver på SAV:s bud.

1 januari 1991
Kommunaliseringen realiseras.

Källa: ”Kommunaliseringen av skolan: vem vann – egentligen?” av Christer Isaksson och Wikipedia.

Relaterat

För 30 år sedan beslutade riksdagen att kommunalisera skolan.
Skolvärlden har pratat med två lärarveteraner som varnade för förslaget som blev verklighet.
– Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Den 8 december 2019 är det på dagen 30 år sedan riksdagen fattade det historiska beslutet att kommunalisera skolan.

Göran Persson, dåvarande skolminister, var den som drev igenom reformen. Efter sex timmars debatt i riksdagens kammare klubbades beslutet igenom efter att Socialdemokraterna fått majoritet genom stöd från Vänsterpartiet kommunisterna, nuvarande Vänsterpartiet, och förslaget antogs med en marginal på endast fem röster: röstsiffrorna blev 162 röster för och 157 röster emot. 

Kommunaliseringens förespråkare menade att en decentralisering skulle föra makten över skolan närmare medborgarna och lösgöra den från statlig byråkrati. 

Men beslutet möttes av en kraftfull kritik från lärare, fackliga företrädare och opinionsbildare som varnade för konsekvenserna: skolans likvärdighet skulle bli sämre, elevernas kunskaper urholkas och lärarnas status sänkas.

När beslutet skulle tas strejkade tusentals lärare som ”en levande mur runt riksdagshuset”, rapporterade TT som bevakade händelseförloppet på plats: 

”Säkerhetspådraget påminde om hur det såg ut när Yassir Arafat kom på besök för precis ett år sedan. Med ridande poliser och kravallstaket för att hålla Saco-lärarna i schack”, skrev man.

En av lärarna som deltog i strejkerna under hösten 1989 var Hans Eric Lindahl. 

Den i dag pensionerade lärarveteranen, och tidigare kommunombudet för Lärarnas Riksförbund i Uppsala, opererade som strejkgeneral och anordnade flertalet lärarstrejker på hemmaplan i Uppsala. 

– Vi tyckte generellt att kommunerna inte var kapabla att ta hand om saker och ting. Det fanns en stor fruktan för att det skulle bli väldigt olika på skolorna beroende på kommunernas ekonomiska förutsättningar. Vi befarade att skolan skulle bli mer ojämlik – både för lärare och för elever, säger han.

Under hela 1990-talet och fram till början på 2000-talet har Hans Eric Lindahl sett en stadig nedgång vad gäller läraryrkets status. 

– Kommunförbundets vision var att se till att lärarna skulle vara vilken yrkesgrupp som helst inom kommunen. Lärarna skulle absolut inte ha några avvikande villkor. Det här ledde till att lärarlönerna sjönk jämfört med andra akademiska yrkesgrupper i kommunen. Det har skapat en stor frustration inom lärarkåren.

Hans Eric Lindahl.

Han minns tillbaka att lärarna ända in i det sista hoppades på att Vänsterpartiet kommunisterna (Vpk) skulle fälla förslaget. Men Ylva Johansson, nuvarande socialdemokrat och EU-kommissionär och som då representerade Vpk, blev infångad av Göran Persson och lyckas övertyga de flesta vänsterpartisterna att rösta för ministerns linje.

– Ylva Johansson fick mitt onda öga. När vi väl insåg att kommunaliseringen skulle bli av så blev jag och mina kollegor ytterst besvikna. Vi samlades några lärare och sörjde tillsammans. Det blev en gravöl, säger han.

I Lindesberg på slutet av 80-talet hade Lisbeth Fasth nyligen påbörjat sitt yrkesliv som gymnasielärare. Hon följde diskussionerna kring kommunaliseringsbeslutet 1989 noggrant på hemmaplan i klassrummet.

– Min gnista för det fackliga engagemanget tändes i och med kommunaliseringen. Jag ville se en förändring, säger Lisbeth Fasth som i dag arbetar på Lindesbergs gymnasium Lindeskolan och är LR:s kommunombud.Skolvärlden nr 27 1989.

Hur var det att arbeta som lärare före kommunaliseringen jämfört med i dag?

– Framför allt var det bra anställningsförmåner att vara statligt anställd. Man behövde aldrig känna sig otrygg och jobba in ferie. Lärare som börjar jobba i januari i dag efter sin utbildning får bara halva sommaren betald, så var det absolut inte för oss lärare tidigare. Sedan var det mer reglerat vad gäller klasstorlekar och tilldelade resurser för antal elever, säger hon.

Lisbeth Fasth tycker att beslutet att kommunalisera skolan ledde till en verklighet som var värre än vad hon hade vågat förställa sig. 

– Lärarnas villkor försämrades kraftigt under 90-talet, särskilt för oss som hade längre utbildningar. Vi förlorade mycket autonomi. Men de som förlorade mest är väl ändå eleverna i slutändan. Jag själv blev stundtals tokig på de kommunala skolplanerna. Alltså när kommunpolitiker utan kunskap satt och svamlade ihop vad vi lärare skulle göra i skolan. 

Vad har kommunaliseringen satt för spår i dag?

– 90-talet blev ett stort experiment som verkligen förstörde mycket för svensk skola och blivande lärare. Problemet med svensk skola i dag är att statens styrning och kommunens ekonomi inte går ihop. Det finns inte tillräckligt med behörig personal för den delen heller eftersom yrket har blivit så degraderat. 

Hans Eric Lindahl håller med om att beslutet ledde till en försämring av svensk skola, precis som lärarna på 80-talet varnat för.

– Vi ser nu att det är väldigt olika förutsättningar i olika kommuner vad gäller resurser. På den statliga tiden hade man exempelvis tydliga delningstal. Jag minns på låg- och mellanstadieskolorna att om elevantalet i snitt gick över 22 elever fick den skolan extra pengar från länsskolnämnden. Så att man kunde göra klasserna mindre, säger han.

Lisbeth Fasth. Foto: Jonas Bilberg

Och hur skiljer sig den verkligheten jämfört med i dag?

– I Uppsala är det mer normalt att låg- och mellanstadieskolorna ligger på 30 elever i snitt. Man hör också från andra kommuner att det är kris, nedskärningar och tung arbetsbörda för behöriga lärare. Kommunerna har inte lyckats upprätthålla det som de ansåg att de kunde lova, säger Hans Eric Lindahl och fortsätter:

– Göran Persson försökte övertala oss lärare genom att säga att: ”det är i kommunerna som pengarna finns”. Sedan bara två år senare, 1991, hade vi den här jättelika nedgången i ekonomin. Tydligen hade riksdagen tänkt sig en utredning om möjliga effekter av kommunaliseringen, men det blev aldrig någon utredning. Men Göran Persson körde bara på rakt fram utan att blinka.

Vad tänker du kring det?

– Det kändes som ett diktatoriskt beteende att inte lita på riksdagens bedömning. Klart att man borde ha gjort en utredning och en värdering av effekterna innan man fattar ett sådant beslut. Det olyckliga var att Göran Persson fick med sig Skolledarförbundet och de två lärarfackförbunden som fanns då inom TCO.

Läs Skolvärldens exklusiva intervju med Göran Persson som nu, 30 år senare, berättar om hur han resonerade kring kommunaliseringen.

Skolvärlden nr 30 1989.

Lärarna som deltog i protesterna 1989 befarade att skolan skulle bli mindre likvärdig och att det skulle bli alltför olika förutsättningar för eleverna. 

– Det är sådant som har besannats. Det som debatten handlar om nu är att man inte tar hand om elever med särskilda behov. Här tycker jag inte att kommunerna har lyckas skapa de resurser som behövs för alla elever. Det var mer vanligt på den statliga tiden att skolan hade resurser att fixa smågrupper för elever med särskilda behov. Det verkar inte alls finnas i nuläget, säger Hans Eric Lindahl.

Han berättar att lärartätheten minskade rejält i Uppsala från 1989 fram till 1993. 

– Det verkar som att det fanns mera pengar för fler lärare för 30 år sedan. Men det är inte bara lärarresurserna som har minskat under den här perioden, utan även stödresurser i form av andra yrkesgrupper. Där försöker regeringen i dag plåstra med lärarassistenter. Men det tror jag inte är den stora lösningen utan man kunde lika gärna ha lagt de resurserna på att utöka tjänsten för kuratorer, skolsjuksköterskor, vaktmästare och fritidspedagoger.

Lisbeth Fasth ser enorma skillnader när hon jämför läraryrkets status i dag jämfört med för 30 år sedan, före kommunaliseringen.

– Vi lärare ansågs professionella och tycktes kunna göra vårt arbete utan att någon ifrågasatte eller kontrollerade oss. Nu när man tittar tillbaka så var skolan likvärdig i och med att elever finansierades på samma sätt. I dag har anställningsvillkoren, pensionen, finansieringen och löneläget blivit sämre.

Kan staten återta huvudansvaret igen då?

– Ja, jag tror att finansieringen kan återtas. Men inte mer än så tyvärr. Jag tror att många föräldrar inte vill släppa friskolereformen. De kommer aldrig säga att de vill ha segregation om man ställer frågan, men i princip vill man det. Deras barn ska gå i en trygg och lugn skola med liknande barn.

Vad tycker du om det? 

– Det tycker jag är en hemsk utveckling. Jag har barnbarn och jag förstår mina barn om de tycker att barnbarnen ska gå i en lugn och trygg skolmiljö, och den möjligheten finns. Men jag tycker absolut inte om systemet i ett politiskt och jämställdhetsperspektiv. 

Hans Eric Lindahl tror inte heller att Sverige kommer att få se en totalt statlig skola igen.

– Friskoleverksamheten har gått alldeles för långt för att det ska kunna ske. Men det finns en skrivelse i Januariavtalet som antyder att de ska undersöka vad som går att göra för att få en mer likvärdig skola med starkare statligt engagemang. Så det finns en allmän politisk uppfattning om att prioritera likvärdigheten för undervisning. Hur det ska gå till återstår att se. 

Finns besvikelsen av kommunaliseringsbeslutetkvar?

– Självklart finns den kvar. Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare och kunskapsutveckling för eleverna. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Annons
Annons

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

Annons
Annons

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons