Annons

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Publicerad 6 december 2019

Fakta

Kort historik

1986 
Lärarnas Riksförbund ger ut dokumentet "Därför avvisar lärarna en kommunalisering". Där varnas bland annat för vidgade klyftor mellan olika skolor.

29 januari 1989 
Göran Persson tillträder som skolminister med ansvar för kommunala vuxenutbildningen, gymnasieskolan och grundskolan. I sin första TV-intervju meddelar han att han ska satsa på att förändra beslutanderätten över skolan.

April 1989 
I kompletteringspropositionen kommer beskedet att regeringen vill ge kommunerna hela makten över skolan. Lärare och skolledare ska få kommunalt reglerade tjänster och förhandlingarna om löner och anställningsvillkor ska i framtiden ske med Kommunförbundet som motpart.

Oktober 1989 
Tusentals lärare tågar från Sveavägen till Utbildningsdepartementet i Stockholm för att överlämna tiotusentals namnunderskrifter mot kommunaliseringen till skolminister Göran Persson, som svarar att han snarast kommer lämna ett förslag om kommunalisering till riksdagen.

8 december 1989 
Kommunaliseringen röstas igenom i riksdagen efter sex timmars debatt, med en marginal på fem röster, röstsiffrorna blev 162–157.

14 december 1989
LR:s strejk avblåses i och med att Saco skriver på SAV:s bud.

1 januari 1991
Kommunaliseringen realiseras.

Källa: ”Kommunaliseringen av skolan: vem vann – egentligen?” av Christer Isaksson och Wikipedia.

Relaterat

För 30 år sedan beslutade riksdagen att kommunalisera skolan.
Skolvärlden har pratat med två lärarveteraner som varnade för förslaget som blev verklighet.
– Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Den 8 december är det på dagen 30 år sedan riksdagen fattade det historiska beslutet att kommunalisera skolan.

Göran Persson, dåvarande skolminister, var den som drev igenom reformen. Efter sex timmars debatt i riksdagens kammare klubbades beslutet igenom efter att Socialdemokraterna fått majoritet genom stöd från Vänsterpartiet kommunisterna, nuvarande Vänsterpartiet, och förslaget antogs med en marginal på endast fem röster: röstsiffrorna blev 162 röster för och 157 röster emot. 

Kommunaliseringens förespråkare menade att en decentralisering skulle föra makten över skolan närmare medborgarna och lösgöra den från statlig byråkrati. 

Men beslutet möttes av en kraftfull kritik från lärare, fackliga företrädare och opinionsbildare som varnade för konsekvenserna: skolans likvärdighet skulle bli sämre, elevernas kunskaper urholkas och lärarnas status sänkas.

När beslutet skulle tas strejkade tusentals lärare som ”en levande mur runt riksdagshuset”, rapporterade TT som bevakade händelseförloppet på plats: 

”Säkerhetspådraget påminde om hur det såg ut när Yassir Arafat kom på besök för precis ett år sedan. Med ridande poliser och kravallstaket för att hålla Saco-lärarna i schack”, skrev man.

En av lärarna som deltog i strejkerna under hösten 1989 var Hans Eric Lindahl. 

Den i dag pensionerade lärarveteranen, och tidigare kommunombudet för Lärarnas Riksförbund i Uppsala, opererade som strejkgeneral och anordnade flertalet lärarstrejker på hemmaplan i Uppsala. 

– Vi tyckte generellt att kommunerna inte var kapabla att ta hand om saker och ting. Det fanns en stor fruktan för att det skulle bli väldigt olika på skolorna beroende på kommunernas ekonomiska förutsättningar. Vi befarade att skolan skulle bli mer ojämlik – både för lärare och för elever, säger han.

Under hela 1990-talet och fram till början på 2000-talet har Hans Eric Lindahl sett en stadig nedgång vad gäller läraryrkets status. 

– Kommunförbundets vision var att se till att lärarna skulle vara vilken yrkesgrupp som helst inom kommunen. Lärarna skulle absolut inte ha några avvikande villkor. Det här ledde till att lärarlönerna sjönk jämfört med andra akademiska yrkesgrupper i kommunen. Det har skapat en stor frustration inom lärarkåren.

Hans Eric Lindahl.

Han minns tillbaka att lärarna ända in i det sista hoppades på att Vänsterpartiet kommunisterna (Vpk) skulle fälla förslaget. Men Ylva Johansson, nuvarande socialdemokrat och EU-kommissionär och som då representerade Vpk, blev infångad av Göran Persson och lyckas övertyga de flesta vänsterpartisterna att rösta för ministerns linje.

– Ylva Johansson fick mitt onda öga. När vi väl insåg att kommunaliseringen skulle bli av så blev jag och mina kollegor ytterst besvikna. Vi samlades några lärare och sörjde tillsammans. Det blev en gravöl, säger han.

I Lindesberg på slutet av 80-talet hade Lisbeth Fasth nyligen påbörjat sitt yrkesliv som gymnasielärare. Hon följde diskussionerna kring kommunaliseringsbeslutet 1989 noggrant på hemmaplan i klassrummet.

– Min gnista för det fackliga engagemanget tändes i och med kommunaliseringen. Jag ville se en förändring, säger Lisbeth Fasth som i dag arbetar på Lindesbergs gymnasium Lindeskolan och är LR:s kommunombud.Skolvärlden nr 27 1989.

Hur var det att arbeta som lärare före kommunaliseringen jämfört med i dag?

– Framför allt var det bra anställningsförmåner att vara statligt anställd. Man behövde aldrig känna sig otrygg och jobba in ferie. Lärare som börjar jobba i januari i dag efter sin utbildning får bara halva sommaren betald, så var det absolut inte för oss lärare tidigare. Sedan var det mer reglerat vad gäller klasstorlekar och tilldelade resurser för antal elever, säger hon.

Lisbeth Fasth tycker att beslutet att kommunalisera skolan ledde till en verklighet som var värre än vad hon hade vågat förställa sig. 

– Lärarnas villkor försämrades kraftigt under 90-talet, särskilt för oss som hade längre utbildningar. Vi förlorade mycket autonomi. Men de som förlorade mest är väl ändå eleverna i slutändan. Jag själv blev stundtals tokig på de kommunala skolplanerna. Alltså när kommunpolitiker utan kunskap satt och svamlade ihop vad vi lärare skulle göra i skolan. 

Vad har kommunaliseringen satt för spår i dag?

– 90-talet blev ett stort experiment som verkligen förstörde mycket för svensk skola och blivande lärare. Problemet med svensk skola i dag är att statens styrning och kommunens ekonomi inte går ihop. Det finns inte tillräckligt med behörig personal för den delen heller eftersom yrket har blivit så degraderat. 

Hans Eric Lindahl håller med om att beslutet ledde till en försämring av svensk skola, precis som lärarna på 80-talet varnat för.

– Vi ser nu att det är väldigt olika förutsättningar i olika kommuner vad gäller resurser. På den statliga tiden hade man exempelvis tydliga delningstal. Jag minns på låg- och mellanstadieskolorna att om elevantalet i snitt gick över 22 elever fick den skolan extra pengar från länsskolnämnden. Så att man kunde göra klasserna mindre, säger han.

Lisbeth Fasth. Foto: Jonas Bilberg

Och hur skiljer sig den verkligheten jämfört med i dag?

– I Uppsala är det mer normalt att låg- och mellanstadieskolorna ligger på 30 elever i snitt. Man hör också från andra kommuner att det är kris, nedskärningar och tung arbetsbörda för behöriga lärare. Kommunerna har inte lyckats upprätthålla det som de ansåg att de kunde lova, säger Hans Eric Lindahl och fortsätter:

– Göran Persson försökte övertala oss lärare genom att säga att: ”det är i kommunerna som pengarna finns”. Sedan bara två år senare, 1991, hade vi den här jättelika nedgången i ekonomin. Tydligen hade riksdagen tänkt sig en utredning om möjliga effekter av kommunaliseringen, men det blev aldrig någon utredning. Men Göran Persson körde bara på rakt fram utan att blinka.

Vad tänker du kring det?

– Det kändes som ett diktatoriskt beteende att inte lita på riksdagens bedömning. Klart att man borde ha gjort en utredning och en värdering av effekterna innan man fattar ett sådant beslut. Det olyckliga var att Göran Persson fick med sig Skolledarförbundet och de två lärarfackförbunden som fanns då inom TCO.

Läs Skolvärldens exklusiva intervju med Göran Persson som nu, 30 år senare, berättar om hur han resonerade kring kommunaliseringen.

Skolvärlden nr 30 1989.

Lärarna som deltog i protesterna 1989 befarade att skolan skulle bli mindre likvärdig och att det skulle bli alltför olika förutsättningar för eleverna. 

– Det är sådant som har besannats. Det som debatten handlar om nu är att man inte tar hand om elever med särskilda behov. Här tycker jag inte att kommunerna har lyckas skapa de resurser som behövs för alla elever. Det var mer vanligt på den statliga tiden att skolan hade resurser att fixa smågrupper för elever med särskilda behov. Det verkar inte alls finnas i nuläget, säger Hans Eric Lindahl.

Han berättar att lärartätheten minskade rejält i Uppsala från 1989 fram till 1993. 

– Det verkar som att det fanns mera pengar för fler lärare för 30 år sedan. Men det är inte bara lärarresurserna som har minskat under den här perioden, utan även stödresurser i form av andra yrkesgrupper. Där försöker regeringen i dag plåstra med lärarassistenter. Men det tror jag inte är den stora lösningen utan man kunde lika gärna ha lagt de resurserna på att utöka tjänsten för kuratorer, skolsjuksköterskor, vaktmästare och fritidspedagoger.

Lisbeth Fasth ser enorma skillnader när hon jämför läraryrkets status i dag jämfört med för 30 år sedan, före kommunaliseringen.

– Vi lärare ansågs professionella och tycktes kunna göra vårt arbete utan att någon ifrågasatte eller kontrollerade oss. Nu när man tittar tillbaka så var skolan likvärdig i och med att elever finansierades på samma sätt. I dag har anställningsvillkoren, pensionen, finansieringen och löneläget blivit sämre.

Kan staten återta huvudansvaret igen då?

– Ja, jag tror att finansieringen kan återtas. Men inte mer än så tyvärr. Jag tror att många föräldrar inte vill släppa friskolereformen. De kommer aldrig säga att de vill ha segregation om man ställer frågan, men i princip vill man det. Deras barn ska gå i en trygg och lugn skola med liknande barn.

Vad tycker du om det? 

– Det tycker jag är en hemsk utveckling. Jag har barnbarn och jag förstår mina barn om de tycker att barnbarnen ska gå i en lugn och trygg skolmiljö, och den möjligheten finns. Men jag tycker absolut inte om systemet i ett politiskt och jämställdhetsperspektiv. 

Hans Eric Lindahl tror inte heller att Sverige kommer att få se en totalt statlig skola igen.

– Friskoleverksamheten har gått alldeles för långt för att det ska kunna ske. Men det finns en skrivelse i Januariavtalet som antyder att de ska undersöka vad som går att göra för att få en mer likvärdig skola med starkare statligt engagemang. Så det finns en allmän politisk uppfattning om att prioritera likvärdigheten för undervisning. Hur det ska gå till återstår att se. 

Finns besvikelsen av kommunaliseringsbeslutetkvar?

– Självklart finns den kvar. Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare och kunskapsutveckling för eleverna. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Hot och våld

Tuffare trygghetsregler: ”Lärare ska inte vara rädda”

Arbetsmiljö

Mobilförbud, porrstopp och fler avstängda elever. Det är några av punkterna i regeringens utredning om trygghet och studiero.

Annons
Annons

Rebecca hotades till livet av förälder

Hot mot lärare

Rebecca Karlsson gjorde en orosanmälan och blev mordhotad av den utpekade föräldern. 
– Som lärare har jag en skyldighet att göra det, säger hon till Skolvärlden.

Annons

13 ordningsfrågor – det här får och måste du göra

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Lärarassistenter

Skolverket: Här är 6 områden där lärarassistenter kan avlasta lärare

Utredning

”Tanken är att lärare ska använda sin tid till det som verksamheten behöver.”

Forskning: Så påverkas lärarna av lärarassistenter

Avlastning

Mindre psykiskt ansträngande – men lika mycket att göra.

Annons
Annons
Annons
Blogg

David Haas: Vad bestämmer en lärares status?

Blogg

”För mig är läraryrket ett statusyrke, oavsett vilka ämnen du har eller i vilken skolform du undervisar.”

Debatt

”Rör inte min yrkesstolthet”

Debatt

”Vårt bästa härligaste arbete blir inte mer attraktivt på arbetsmarknaden när tryggheten urholkas och vi låter kränkningskulturen segra”, skriver läraren Ellinor Lundsten.

Kommentera
Sociala medier

Yrkesetiska rådet om sociala medier: ”Lärare bör tänka efter en extra gång”

Etik

Lärare som använder sin lärarroll i kommersiella syften riskerar att skada hela yrkeskåren, menar rådet.

Lärarledarskap

Regeringen ser över timplanerna – elevens val kan försvinna helt

Timplaner

Regeringen ger Skolverket i uppdrag att se över timplanerna för grundskolan.

Granskning: Skolornas lokalkris

Sju av tio kommuner är i akut behov av nya skollokaler

Skolornas lokalkris

Under de kommande fem åren behöver sju av tio kommuner nya skollokaler, bland annat för att klara växande elevkullar. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

Fackets kamp ledde till en ny idrottshall

Skolornas lokalkris

Efter flera år av diskussioner och ihärdigt fackligt arbete fick Lerbäckskolan i Lund till slut en ny idrottshall som invigdes för bara några veckor sedan.

De drabbades av näsblod och hudsprickor i skolans miljö

Skolornas lokalkris

Elever, lärare och annan personal på Svartedalsskolan på Hisingen i Göteborg drabbas återkommande av bland annat onormal trötthet, näsblod och sprickor i huden.

Studie- och yrkesvägledning

Så skapades syv-lyftet på Gotland

SYV

Projektet ”Kompetenta Gotland” har som mål att höja utbildningsnivån på ön.
– Jag kan se början på en förändring och en samsyn, säger Susanne Svensson, studie- och yrkesvägledare.

NO och matematik

Här sköter studenter mattehjälpen för att minska avhoppen

SI-pass

Under ledning av högskolestudenter får gymnasieelever diskutera kniviga problem. Samtalen sker under friare former än på de vanliga lektionerna.

Så fungerar SI-pass: ”Dominoeffekt ända ner i grundskolan”

SI-pass

Nu ska modellen med SI-pass spridas till över 30 kommuner i sydligaste Sverige. 

Varannan ämneslärarutbildning brister – Ma och Sv värst

Granskning

Nästan hälften av landets ämneslärarutbildningar har kvalitetsbrister, visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Debatt

”Vem är ’skolan’ i medias rapportering?”

Debatt

”I de flesta människors ögon är ’skolan’ lärare, men det är viktigt att vi pratar om rätt saker”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Arbetsmiljö

Efter kränkningarna – facken anmäler Hörby till Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljö

Facken köper inte kommunens svar på kritik om kränkningar och skräckvälde.

Kommunledningen sprider skräck i Hörby – ”Folk är rädda”

Arbetsmiljö

Mobbning och kränkningar sprids från kommunledningen ut i verksamheterna i Hörby kommun, enligt sju fackliga organisationer som slår larm.

Kongressen 2020

Här är förbundsstyrelsens alla förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

Forskning

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Forskning

”Det saknas förutsättningar”, säger forskaren Greta Lindberg.

Slöjförbud i skolan

Skolverket: Inte tillåtet med slöjförbud i skolan

Politik

Enligt Skolverkets bedömning är det inte tillåtet att förbjuda skolelever att bära slöja.

Nedskärningar

”Det talas inte klarspråk – när blev en nedskärning en anpassning?”

Blogg

 Får man inte säga nedskärningar i skolan längre?, undrar David Haas.

Lärare inför egen Lex Maria efter sparkrav

Nedskärningar

Lärarnas svar på kommunens nya nedskärningsbudget: Vi anmäler skolan varje gång brist på resurser leder till att elever inte får hjälp.

Rättsprocess

Kritiserade friskolan tvingas stänga

Dom

Förvaltningsrätten går på Skolinspektionens linje när det gäller Elma school.

Prickad huvudman fortsätter driva skola – i decennier

Rättsprocess

Skolinspektionen vill stänga skolan men ägaren driver den vidare – trots 20 år av anmälningar, betalningsförelägganden och indragna tillstånd.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Blogg

Att hantera ”efter lovet-dilemmat”

Blogg

”Ska vi på måndagen efter ett lov köra på som vanligt – eller behövs det en bufferttimme eller två för att väcka alla till skolvardagen igen?”, frågar sig Karin Boberg.

Debatt

”Varför sparka på svängdörrar när det finns betongväggar?”

Debatt

”Någonting behöver vridas om ordentligt, något som gör att vågen vänder, och det är inte mer lokala pengar som är den kortsiktiga lösningen”, skriver Jens S West.

Kommentera

Ny forskning: Förstelärare gör läraryrket mer attraktivt

Utvärdering

Lägre personalomsättning på skolor som har förstelärare, visar forskning från IFAU.

ny facklig organisering

Detaljer för ny organisering – så kan den bli verklighet

Fackligt

Nu presenterar Lärarnas Riksförbund detaljerna kring hur en eventuell ny organisering skulle kunna se ut.

Per Kornhall: ”Lärare har mycket att vinna”

Fackligt

Skolexperten Per Kornhall om ny eventuell facklig organisering för lärare. ”Lärare har mycket att vinna på det”, skriver han.

Sex- och samlevnadsundervisning

”Att med undervisning ta avstånd från övergrepp är inte att döma unga”

Slutreplik

Skolans undervisning om pornografi ska ta upp att det som sker i porrfilmer är på riktigt, skriver Marcus Svensson.

Kommentera

”Icke-dömande samtal innebär inte att man förhärligar porr”

Replik

Öppna samtal och kunskap är förutsättningen för att unga ska få de verktyg de behöver, skriver RFSU i en replik.

Kommentera

”Förmedla kunskaper och värden – inte barns upplevelser av pornografi”

Debatt

Skolans undervisning ska ta ställning mot fenomen som existerar i vårt samhälle, skriver Marcus Svensson.

Kommentera

RFSU tipsar: Så pratar du med eleverna om porr

Sexualkunskap

Utgå från elevernas erfarenheter och låt dig inte skrämmas av propaganda, råder Kalle Röcklinger.

Kommun backar från kritiserat komvux-besked: ”Stor facklig seger”

Komvux

Ville ta bort klassrumsundervisningen – nu tar Härnösands kommun ett omtag efter stark kritik.

Lärarlyftet förlängs: öppnar för fler med behörighet

Nytt beslut

Lärarlyftet ska ge ämnesbehörighet även i ämnen där läraren inte undervisar. Beslutet välkomnas av LR.

Debatt

”Betyg måste kunna överklagas – under ordnade former”

Debatt

”Möjligheten att överklaga sina betyg skulle frånta föräldrar skälen att försöka utöva påtryckningar på lärarna i frågan om deras betygssättning”, skriver debattörerna.

Kommentera
Arbetsmiljö

De tog krafttag för arbetsmiljön – nu vill lärarna stanna

Arbetsmiljö

Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete lyckades ledningen och personalen tillsammans förbättra både stämning, arbetstider och lokaler. 

Politik

”Era förslag löser inte segregationen, Liberalerna”

Debatt

”Det vi behöver är inte fler förslag från er politiker”, skriver Linnea Lindquist, rektor i Hammarkullen.

Kommentera

Förstatligande och högre lärarlön ska få ordning på utsatta skolor

Politik

Statlig styrning och mer pengar ska få ordning på de mest utsatta skolorna och locka fler behöriga lärare, enligt Liberalernas nya förslag.

Arbetsmiljö

Lärare och elever sjuka – rivningsmärkt skola drivs vidare

Arbetsmiljö

Akuta astmabesvär, sårig hud och rinnande ögon.

Lön

Ny lönestatistik: Lägsta utveckling för lärare på flera år

Lön

”Det är oroväckande”, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Coronaviruset

Lärare isoleras från skola – vistades i samma område som coronasmittad

Corona

”Det är en bra försiktighetsåtgärd”, säger Frida Hagelin, biträdande huvudskyddsombud för LR i Kungsbacka.

Debatt

”Vi måste lyfta läraryrkets vita fläckar”

Debatt

”Med rätt verklighetsbild kan vi fördela resurserna rätt och göra de mest lönsamma prioriteringarna”, skriver Beata Kull.

Kommentera
Debatt

”Trygghet är en förutsättning för att lära sig”

Debatt

Ideologi, resursbrist och förutfattade meningar väger ofta tyngre än att ta reda på vad eleven verkligen behöver, skriver debattörerna.

Kommentera

”NPF-säkring” kan bli en business på bekostnad av eleverna

NPF

Det gäller att ha ett kritiskt förhållningssätt till trender, skriver Sara Bruun.

Regeringens förslag: Vill göra stora förändringar i komvux

Politik

Regeringen vill att komvux ändras om för att stärka integrationen.

Debatt

”Kan inte alla skolor få vara bra skolor?”

Debatt

”Den svenska skolan blir alltmer ojämlik”, skriver Erica Lindberg, socionom och förälder. 

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Debatt

Malmö stad: ”Grundskolepedagoger ska inte ersätta behöriga lärare”

Debatt

Att låta obehöriga bli "grundskolepedagoger" handlar inte om att ersätta behöriga lärare, skriver Martin Strand på Malmö stad.

Kommentera

”Det är dags att förstatliga skolan”

Debatt

”Svensk skola är för viktig för att läggas i händerna på felprioriterande kommunpolitiker”, skriver Erik Berg, utbildningspolitisk talesperson för Luf.

Kommentera
Lärarbrist

Skolverkets larm: Lärare kan tvingas vänta över ett år på legitimation

Lärarbrist

Skolverket sågar regeringens förslag att flytta delar av myndigheten till Härnösand, med längre väntetiden för lärarlegitimation som följd.

Debatt

”Lärare som gör ett bra jobb motarbetas ständigt”

Debatt

Sverige hade kunnat vara Europas bästa skolnation, skriver Douglas Thor från Muf.

Kommentera
Förintelsens minnesdag

Läraren Olle Linton prisas för sitt arbete mot nazism

Stockholm

Menar att skolan har en viktig roll när det kommer till att motverka nazism.

Föräldrarelationer

Forskaren: Föräldrar kan bli en arbetsmiljörisk för lärare

Forskning

Ett nytt forskningsprojekt ska förebygga att lärare hängs ut av missnöjda föräldrar i sociala medier.

”Så kan vi lärare förebygga konflikter med föräldrar”

Debatt

”Vad kan vi tänkas göra för att försöka förebygga situationer som leder till att föräldrar agerar påstridigt eller rent av otrevligt?”, frågar sig läraren Jonas Nilsson. Här är hans förslag.

Kommentera
Lov och frånvaro

Här är loven flexibla: ”Kan ta ut dagarna när eleven har behov”

Skollov

Eleverna har 14 dagars ”semester” att ta ut under terminen.

Elever på semester utan lov riskerar böter

Lov

En vecka in på vårterminen var alla elever inte tillbaka från semestern.

Politik

Oppositionen ger till skolan – genom att ta från skolan

Budget 2020

En halv miljard som regeringen vigt åt lärarassistenter ska finansiera oppositionens extra pengar till välfärden.

Malmö vill anställa obehöriga lärare – i sju år

Lärarbrist

Obehöriga lärare ska bli ”grundskolepedagoger” och kunna anställas på lång sikt för att mota lärarbristen.

Hot och våld

M: Inför ny brottsrubricering för våld mot skolpersonal

Förslag

”Vi måste visa och markera att det inte är acceptabelt att hota eller misshandla skolpersonal”, säger Kristina Axén Olin.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons