Annons
Sten Hagberg är gymnasielärare i Varberg och distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Halland.

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Publicerad 20 september 2018

Fakta

Sten Hagbergs fyra förslag som snabbt skulle kunna vända trenden: 

• Sätt ett tak för lärares undervisningstid, så att tillräcklig tid till ämnesförberedelser, planering, och efterarbete säkerställs. 

• Ge regelbundna lönetillägg till dem som väljer att stanna kvar hos sin arbetsgivare - en trohetspremie. 

• Erbjud regelbunden högkvalitativ fortbildning med innehåll som lärare verkligen efterfrågar. Alltför mycket fortbildning sker i dag i form av allmänpedagogiska storföreläsningar, som i många fall upplevs ha ett begränsat värde för den enskilde läraren. 

• Avstå från att införa nya tidsslukande dokumentationssystem som riskerar att överhopa läraren med dokumentation som tar mycket tid utan att gynna elevernas kunskapsutveckling. 

Relaterat

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Det står sedan länge klart att lärarbristen väntas bli mer extrem under kommande år. I slutet av förra året släppte Skolverket nya siffror som visar att Sveriges skolor behöver rekrytera omkring 77 000 lärare och förskollärare under de kommande fem åren.

Samtidigt presenterade Lärarnas Riksförbund i somras en ny undersökning som visar att mer än varannan lärare har övervägt att lämna yrket under det gångna läsåret. 

För att vända trenden och göra läraryrket attraktivt igen krävs en rad åtgärder omgående för att situationen inte ska bli värre. Det menar Sten Hagberg som är gymnasielärare i Varberg och distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Halland. 

Han listade nyligen fyra konkreta åtgärder i Hallandsposten som på riktigt skulle kunna leda till att skolan både kan behålla lärare men också få tillbaka dem som lämnat yrket.

Det första förslaget som Sten Hagberg menar skulle kunna vända trenden är att sätta ett tak för lärares undervisningstid.

– Undervisningstiden har gradvis smugit uppåt sedan den reglerade undervisningstiden avskaffades för snart 20 år sedan. Det är en bidragande orsak till den ökande stressen i lärararbetet. Lärare har fått mindre tid till för- och efterarbete samtidigt som kraven på individualisering, formativ bedömning och att coacha varje elev har ökat, säger Sten Hagberg och tillägger: 

– Att ta från undervisningstiden löser inte alla problem, men jag skulle se det som en viktig del av en lösning. Det skulle uppfattas om en trygghet att veta att det finns ett tak för hur mycket tid man kan lägga på undervisningen. 

Den andra åtgärden handlar om att ge regelbundna lönetillägg till dem som väljer att stanna kvar hos sin arbetsgivare – en sorts trohetspremie.

– Irritationen som kan uppstå när det kommer nya lärare med högre lön skulle kunna undvikas om man vet att man ändå har sin löneutveckling som rullar på. Det är inte ett problem att de nya lärarna får för höga löner, utan det är ett problem att de som redan finns i systemet har för låga löner, säger han.

Sten Hagbergs tredje förslag är att erbjud regelbunden högkvalitativ fortbildning med innehåll som lärare verkligen efterfrågar. 

– Det skulle vara bra med ett system av ett smörgåsbord av statligt certifierad fortbildning, som lärare kan välja bland. Som systemet ser ut i dag så behövs det oftast mer pengar på fortbildningskontot för den enskilde läraren än vad som finns i dag för att man ska få möjlighet att gå på fortbildning.

– Problemet är att det oftast är alldeles för dyrt i dag. Lärare har inte möjlighet att åka på de kurser som erbjuds. Det kan kosta 5 000 kronor för en dag och många lärare har ett fortbildningskonto som ligger på 1 500 kronor om året. Även lägre än så, säger Sten Hagberg.

Han anser även att innehållet i fortbildningen borde styras mer av vad lärarkollegiet faktiskt efterfrågar.

– Oftast är det styrt uppifrån. Skulle lärarna på skolan i stället få större inflytande i detta så skulle det bli bättre – men man skulle också se det som en mycket mer stimulerande del av jobbet än vad det är i dag.

Den slutliga åtgärden som Sten Hagberg listar är att avstå från att införa nya tidsslukande dokumentationssystem, som i dag riskerar att överhopa läraren med dokumentation som tar mycket tid. 

– Man kan göra förfärligt mycket i dokumentationssystemen. Det kan sluka hur mycket tid för lärare som helst och det kan bli en stressfaktor. Man tänker att chefen förväntar sig att man ska vara duktig och är den som dokumenterar mest, säger han och fortsätter:

– Det ska vara dokumentation som är vettig och motiverad av pedagogiska skäl. Men i dag blir det mycket dokumentation för att ha ryggen fri. Vi skulle behöva ha ett mer holistiskt system.

Sten Hagberg varnar för en fara i den diskussion som förs i dag om att det existerar för få lärare och att man därför behöver få in fler yrkesgrupper. 

– Det pratas om lärarassistenter och så vidare. Risken är stor att det ytterligare ökar undervisningsbördan för de redan yrkesverksamma och då kommer det bli ännu fler som lämnar yrket. Då får vi en ännu större lärarbrist. 

I stället måste det handla om att få tillbaka och behålla de lärare vi redan har i yrket, menar han. 

– Fokus måste rikas om. Det finns så många lärare där ute som just nu gör någonting annat. Det behövs åtgärder som på riktigt upplevs som förbättringar för att man ska återvända, och då tror jag att de här punkterna kan göra skillnad.  

Hur ser du på chanserna att förverkliga dina fyra åtgärder? 

– Det här är saker som varje kommun skulle kunna vidta, men det kommer att krävas jättemycket fackligt arbete framöver. Men jag tror att vi ska kunna få beslutsfattarna att inse att de faktiskt måste börja lyssna på lärarna om vad de tycker är viktigt för att stanna kvar, säger Sten Hagberg. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Annons
Annons
Annons

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera
Annons
Annons

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons