Annons
Skolvärlden granskar lärarlöner i utsatta områden. Foto: Erik Nylund

5 000 kr i löneskillnad mellan skolor i samma kommun

Publicerad 19 mars 2020

Relaterat

Lojala, erfarna och välutbildade lärare som stannar länge på sin arbetsplats ska premieras lönemässigt. Samma sak gäller lärare som arbetar i skolor i socialt utsatta områden.
Trots det skiljer det 5 000 kronor mellan två skolor i Malmö.

En majoritet av eleverna på Bergaskolan på Limhamn i Malmö kommer från studievana hem. Drygt 97 procent av de som i våras gick ut nian var behöriga att läsa vidare på gymnasiet. Få elever på skolan, två av hundra enligt Skolverkets senaste statistik, är nyanlända, det vill säga har kommit till Sverige under de senaste fyra åren. 

Några kilometer från Limhamn ligger Möllevångsskolan, som till viss del kan beskrivas som Berga-skolans motsats. En stor del av eleverna kommer från studieovana hem, var fjärde är nyanländ och ungefär hälften av de som gick ut nian i fjol var inte behöriga att studera vidare på gymnasiet. Det är med andra ord en skola vars lärare det, enligt den offentliga retoriken, borde satsas lönemässigt på.

Trots det tjänar legitimerade och behöriga högstadielärare på Möllevångsskolan som inte är förstelärare, speciallärare eller specialpedagoger i genomsnitt cirka 5 000 kronor mindre än sina kollegor på Bergaskolan.

Catharina Niwhede.En förklaring till den stora skillnaden i lön är att det finns betydligt fler förstelärare på Möllevångsskolan än på Bergaskolan.

– Det är en medveten satsning från kommunens sida eftersom man anser att elever på skolor som Möllevångsskolan behöver de skickligaste lärarna, och det menar arbetsgivaren att förstelärarna är, säger Catharina Niwhede som är ordförande för LR i Malmö.

– Många lärare på skolor i socialt utsatta områden är ganska unga och nya i yrket. Personalomsättningen är ofta ganska hög, medan behörigheten kan vara låg. För att kunna rekrytera och behålla legitimerade, skickliga och erfarna lärare är det viktigt att de som arbetar på dessa skolor tjänar mer än på andra skolor, även om de inte är förstelärare.

1 000 kronor i löneskillnad

Skolvärlden har undersökt lönerna för cirka 1 000 legitimerade lärare – som inte är förstelärare, speciallärare eller specialpedagoger – som undervisar på kommunala högstadier i några av Sveriges största kommuner.

Vi har jämfört vad lärarna tjänar på den skola i respektive kommun som i fjol hade högst andel elever som klarade gymnasiebehörigheten med den skola i kommunen som hade lägst andel.

När det gäller storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö har vi jämfört ett genomsnitt för de tre skolor i respektive kommun med högst respektive lägst andel gymnasiebehöriga.

Undersökningen visar bland annat:

  • Andelen legitimerade lärare är i allmänhet större på skolor med störst andel gymnasiebehöriga nior.
  • På dessa skolor är lärarna ofta något äldre än sina kolleger på övriga skolor i undersökningen. De tjänar dessutom i genomsnitt något mer.
  • Ett exempel är Malmö. Genomsnittslönen för högstadielärarna på de tre kommunala skolor i Malmö som 2019 hade högst andel gymnasiebehöriga nior (januari 2020) är cirka tusen kronor högre än genomsnittslönen för högstadielärare på de tre skolor i kommunen som i fjol hade lägst andel gymnasiebehöriga.

– Skolor med resurssvaga elever satsar mer på förstelärare, vilket bland annat har att göra med att de har svårare att rekrytera lärare än vad skolor med mer resursstarka elever har. För en skola med många utmaningar kan det helt enkelt vara lättare att rekrytera förstelärare än att rekrytera andra behöriga lärare, säger Sara Wettergren (L) som är ordförande i Malmös grundskolenämnd.

– Med tanke på att vi har en så enorm lärarbrist är satsning på förstelärare i socioekonomiskt utsatta områden en bra lösning för många av våra skolor.

Bör man inte höja lönerna generellt på utsatta skolor för att locka dit fler behöriga lärare?

– Det är rektorerna som sätter lönen, inte jag. Men för att öka andelen legitimerade lärare på skolor i utsatta områden räcker det inte att bara höja lönen med några tusenlappar. För lärarna är det väldigt mycket en arbetsmiljöfråga. Utmaningen i en del av våra skolor är att arbetet är mer än att bara vara lärare. De måste även ta ett ganska så stort socialt ansvar.

Ekonomisk kompensation gör att man orkar ett tag till

Under 2018 och 2019 genomförde Stockholms stad ett pilotprojekt med lönetillägg på två skolor i socialt utsatta områden. Legitimerade lärare, utbildade fritidspedagoger och biträdande rektorer på de både skolorna fick ett temporärt lönetillägg på 6 000 kronor i månaden.

Enligt stadens egen utvärdering ledde projektet till ett betydligt större antal kvalificerade sökande än tidigare, ökad legitimationsgrad och lägre person-omsättning.

– Projektet var en klar framgång utifrån de satta målen, säger Lee Orberson som är grundskoledirektör i Stockholms stad.

Varför avslutade ni då det?

– Detta var ett pilotprojekt som kostade 26 miljoner kronor under två år. Skulle man göra så här på samtliga skolor i utsatta områden skulle det krävas att man omfördelade resurser från stadens övriga skolor som då skulle drabbas negativt.

Under 2020 och 2021 kan dock rektorer för skolor i socialt utsatta områden i Stockholm ge ett lönetillägg på 3 000 kronor i månaden till bland annat utvalda legitimerade lärare, specialpedagoger och studie- och yrkesvägledare.

– Finansieringen får ske inom skolans egen budget. Det här är skolor som har det högsta socioekonomiska tilläggsanslaget. Det gör att de inom sin budget har möjlighet att göra riktade satsningar.

Anna Drynjeff är LR:s lokalombud på Hagsätraskolan som var en av skolorna som deltog i pilotprojektet.

– Efter att lönetillägget försvann har flera i personalen börjat prata om att byta arbete. Det har också blivit svårare att rekrytera nya. Att arbeta på en skola som min är inte som att arbeta på vilken skola som helst. Många av våra elever har större behov än andra och det krävs mer anpassningar. Det är helt enkelt tuffare att arbeta här än på många andra skolor. Ekonomisk kompensation gör att man orkar ett tag till, säger Anna Drynjeff.

De mest erfarna lärarna bör finnas på de skolor där behoven är som störst.

Skolvärldens jämförelse av de genomsnittliga högstadielärarlönerna på de tre grundskolor i Stockholm som 2019 hade högst andel nior som lämnade skolan med gymnasiebehörighet med de tre som hade lägst, visar på mycket små skillnader.

Däremot skiljer det en hel del när det gäller andelen behöriga lärare (som grafiken på föregående sidor visar).

– Självklart ska alla lärare tjäna bra oavsett på vilken skola de arbetar. Samtidigt tycker jag att det är både rimligt och lämpligt att lön används som ett rekryterings- och behållandeverktyg för alla behöriga lärare och syv som arbetar på skolor i utanförskapsområden. Det är paradoxalt om den formella kompetensen bland lärarna är lägst i de skolor där eleverna behöver mest stöd, säger Ragnar Sjölander som är ordförande för LR Stockholm.

– Men det är då viktigt att satsningarna omfattar alla, och inte bara några få utvalda. Dessutom behöver man se över lärarnas arbetssituation på dessa skolor, det vill säga undervisningstid, administrativa arbetsuppgifter och liknande.

I somras beslutade regeringen att höja förstelärartilläggen i utanförskapsområden från 5 000 kronor i månaden till 10 000 kronor.

– De mest erfarna lärarna bör finnas på de skolor där behoven är som störst. Ett sätt att göra tjänsterna mer attraktiva är att erbjuda karriärsteg. Genom att satsa på högre löner kan staten bidra till att vi får fler förstelärare i våra utanförskapsskolor, förklarade utbildningsminister Anna Ekström (S).

Niclas Sjöström, Norrköping.Det är ett beslut som väckt såväl förvåning som förundran och fått både ris och ros av Skolsverige. Det visar inte minst Skolvärldens intervjuer med fackligt aktiva lärare runt om i Sverige.

– Jag tycker att förstelärarskapet är ett bra sätt att styra kompetens till utsatta områden. Det gör tjänsterna attraktivare, säger Niclas Sjöström som är förstelärare och kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Norrköping.

– Här är alla förstelärare tillsvidareanställda, vilket är bra i grunden. Men efterhand som förstelärare flyttar inom kommunen har det bildats förstelärarkluster på vissa skolor, medan det på andra enheter inte finns förstelärare i samma utsträckning, trots att det är skolor som kanske skulle behöva det.

Är det för stort fokus på förstelärare?

– Nej, men det är viktigt att vara tydlig med vad förste-lärarna ska göra vilket det inte alltid har varit. Även om jag i grunden är positiv till alla pengar till vår yrkeskår, tror jag inte att den extra satsningen på förste-lärare som arbetar i tuffare områden kommer att underlätta rekryteringen dit. För det krävs det andra åtgärder.

Ingela Hörnell, kommunombud för LR i Luleå, befarar att ett extra lönepåslag till några utvalda förstelärare kommer att splittra lärarkåren.

– Det är för mig självklart att det kommer att skapa nya problem om lärare på skolor i socioekonomiskt utsatta områden ska få 10 000–15 000 kronor mer i lön än ”vanliga” lärare. För att ett lärarkollegium på en sådan skola ska lyckas krävs det att alla drar åt samma håll och verkligen samarbetar. 

– Men det räcker inte ens med generella lönehöjningar för att förbättra resultaten i utanförskapsområden. Lärarnas förutsättningar för att kunna utföra sitt uppdrag måste förbättras. Det innebär bland annat förstärkt elevhälsa, fler lärare per klass, mindre undervisningstid och mer tid för planering, förberedelser och anpassningar.

Att höja några förstelärares löner hjälper inte.

Inte heller Torbjörn Sevelin, ordförande för LR i Borlänge, tror att väsentligt högre löner till några få utvalda förstelärare är lösningen på lärarbrist och svaga skolresultat i socialt utsatta områden.

– Visst finns det lärare som är utöver det vanliga. Men lösningen är inte att försöka hitta och satsa på några superlärare. Frågan man måste ställa sig är varför det är mindre attraktivt att arbeta i vissa skolor?  En viktig förklaring är arbetsmiljön och möjligheten att vara just lärare. Det är framför allt det som måste åtgärdas. Att höja några förstelärares löner hjälper inte.

– Däremot behövs det allmän satsning på lärarnas löneläge. Jag kan också tänka mig extra generella lönesatsningar på vissa skolor i utsatta områden för att öka attraktiviteten att arbeta just där. Men då är det viktigt att det satsas extra medel till det och att pengarna inte tas ur den ordinarie löneöversynen. 

Anne Pihlo, kommunordförande för LR i Borås.

I Borås är det i skrivande stund två skolor som fått ta del av regeringens satsning på högre förstelärarlöner i utsatta områden, berättar Anne Pihlo som är lokal LR-ordförande.

– Arbetsgivaren var till en början tveksam till att ansöka om bidraget eftersom man ansåg att det skulle ställa till med problem för den lokala lönestrukturen. De båda skolor som har fått ta del av pengarna har dessutom i nuläget inga speciella rekryteringsproblem, vilket visar på svårigheten med att utgå ifrån nationella definitioner av vilka skolor som ska omfattas av sådana här satsningar. I städer finns det ofta fler skolor än de som ligger i vad som definierats som utsatta områden som har problem.

Är det risk för att det blir för stort fokus på just på förstelärare i utsatta områden, att de ”vanliga” lärarna glöms bort? 

– Det är en uppenbar risk. Jag tycker att det vore mer logiskt att generellt erbjuda legitimerade lärare i utsatta områden högre lön. Gärna också en lojalitetsbonus till lärare som arbetat länge på samma skola. Bonusen kan dessutom gärna vara högre på skolor i utsatta områden än i andra. 

Det är en felsatsning.

Från och med i sommar ersätts dagens olika statsbidrag till karriärtjänster av ett gemensamt statsbidrag som beräknas uppgå till totalt 1 852 miljoner kronor per år, varav 410 miljoner ska gå till skolor med särskilt svåra förutsättningar.

Skolverket arbetar som bäst med att fastställa bidragsramarna. 

Enligt regelverket blir förstelärartillägget på skolor i vad som definieras som socialt utsatta områden 10 000 kronor i månaden jämfört med 5 000 kronor i ”vanliga” områden.

– Det är en felsatsning. Det är inte fler förstelärare som kommer att leda till att elevernas skolresultat förbättras. Dessutom tror jag inte de som redan är förstelärare på de här skolorna, och har ett lönetillägg på 5 000 kronor i månaden, kommer att göra ett bättre jobb för att tillägget ökar till 10 000 kronor, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

– För att öka andelen legitimerade lärare behövs i stället generella lönesatsningar på dessa skolor, men även en ordentlig satsning på att förbättra lärarnas arbetsmiljö, till exempel i form av mindre undervisningsgrupper, färre undervisningstimmar och en förbättrad elevhälsa. Det finns ingen quick fix.

En analys av LR:s senaste löneenkät, som besvarats av cirka 22 000 medlemmar, visar åter igen att lojalitet gentemot arbetsgivaren inte lönar sig ekonomiskt. Den lärare som till exempel har arbetat i drygt tio år hos samma arbetsgivare tjänar i genomsnitt 700 kronor mindre i månaden än den kollega som nyligen bytt jobb, trots att de har varit yrkesverksamma lika länge.

– Det står inskrivet i vårt kommunala kollektivavtal att erfarenhet och kontinuitet ska löna sig. Men det gör det inte. Även när det gäller de lärare som tjänar allra mest sjunker åldern. Vi har helt enkelt en ickefungerande lönestruktur när det gäller lärarlönerna i Sverige, säger Åsa Fahlén.

– Som lärare vet du i dag inte riktigt varför du tjänar som du gör eller varför kollegor tjänar mer eller mindre än vad du gör. Det behövs ett ett annat lönesystem, ett system som är transparent och förutsägbart och där ökad erfarenhet och formell kompetens är jätteviktiga delar.

Åsa Fahlén, ordförande för LR.Skolan har blivit en marknad. Som på andra marknader bestäms priset i stor utsträckning av utbud och efterfrågan, det är väl inget konstigt?

– Marknadskrafterna är en förklaring till den ändrade lönestrukturen. En annan är de statliga lönesatsningarna. Det har varit nödvändigt med mer pengar till lärarkollektivet, men de statliga satsningarna har bidragit till att ändra lönestrukturen så att erfarenhet lönar sig ännu mindre i dag än tidigare, vilket är helt orimligt.

Enligt preliminär statistik ökade lönerna i fjol för LR:s kommunalt anställda medlemmar med i genomsnitt 2,6 procent, vilket är den lägsta löneökningen sedan 2012.

– Återhämtningen av lärarlönerna har avstannat, trots att det som egentligen behövs är en uppvärdering och det är vi inte i närheten av. För att vi ska komma åt lärarbristen behövs det bland annat konkurrenskraftiga lärarlöner, att vi känner att vi blir rätt värderade utifrån den utbildning, kompetens och det ansvar vi har. Så är det inte i dag.

– Det är också hög tid att se över systemet med att det är den konkurrensutsatta industrin som ska sätta märket för löneökningarna. Vi behöver tänka om hur vi ser på vilka löner som kan öka och med hur mycket. Och det gäller inte bara lärare och skolan, utan hela den offentliga sektorn. Det är i dag kompetensbrist och rekryteringssvårigheter inom många områden. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LR: ”Man monterar ner anställningstryggheten”

Fackligt 

 Utredarens förslag kan ändra arbetsrätten i grunden. ”Extremt”, ”totalt obalanserat” och ”en katastrof” är några uttalanden om regeringens las-utredning.

Annons
Annons
Debatt

”Stefan Löfven – leken med våra liv måste få ett slut”

Debatt

”Vi kräver att regering och myndigheter använder sommaren till att planera en mer hållbar strategi inför höstterminen”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Nedskärningar i skolan

Östersunds rektorer flaggar för ohållbara budgetkrav

Arbetsmiljö

Rektorerna i Östersund har gått samman och skriver i ett öppet brev att nedskärningarna som krävs för att få ihop kommunens budget inte är hållbara. 

Rektorn säger upp sig i protest mot nedskärningar

Arbetsmiljö

I höst kommer sju tjänster på Styrsöskolan i Göteborgs kommun att försvinna. Beslutet har gjort att skolans rektor Christina Ingblad sagt upp sig. 

Annons
Annons
Annons

Fler lärare kan få a-kassa i sommar

Lön och villkor

I sommar har lärare utan anställning rätt till a-kassa även om de får ferielön – men bara om anställningen avslutas rätt månad.

Coronaviruset

Lärare inte prioriterad grupp för coronatester

Coronaviruset

Lärare ingår inte i MSB:s nya prioriteringslista.

Regeringen vill covid-testa fler yrkesgrupper

Coronaviruset

Staten tar kostnaderna för testning av personer med samhällsviktiga yrken, meddelar socialminister Lena Hallengren.

LR välkomnar testning av lärare

Coronaviruset

– Det är viktigt med klarhet i den här svåra tiden, säger vice ordförande Svante Tideman.

Betyg

500 miljoner för att minimera kunskapstappet: ”Otillräckligt”

Corona

De 500 miljoner som skjuts till för att minimera risken för kunskapstapp efter coronakrisen inte är tillräckligt, anser LR:s Åsa Fahlén.

Så stöttar du elever med språkstörning

Specialpedagogik

Vad är viktigast att tänka på som lärare när man undervisar en elev med språkstörning? Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare
Annelie Westlund delar med sig av de viktigaste tipsen.

Hon tilldelas prestigefyllt lärarpris

Svenska

Annika Sjödahl tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris 2020.

Här belönas slitna lärare med extra ledig dag

Arbetsmiljö

På Volgsjö skola får lärarna en extra ledig dag som belöning.

LR-kongressen 2020

Kongressen röstade för utökat stöd till lärare på friskola

LR-kongress 2020

Ett av fredagens beslut är att inleda en ny försöksverksamhet med stöd till lärare i privat sektor.

LR:s första digitala kongress – ”Det flyter på ganska bra”

LR-kongress 2020

Medlemsavgifter, föreningsanslag och stöd till medlemmar i privat sektor är några av de delar som avhandlas under kongressdag ett av två.

Åsa Fahlén: Vi har en tydlig linje i förbundet

LR-kongress 2020

Många beslut kvarstår till hösten, men ordförande Åsa Fahlén är glad över den digitala kongressen.

Här är styrelsens förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

stor lärarenkät

Corona har skapat kunskapstapp för miljardbelopp

Kunskapskrav

En majoritet av lärarna anser att coronapandemin har en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling, visar en ny undersökning.

Facken: ”Anna Ekströms löften om sänkta krav infrias inte”

Coronakonsekvenser

Lärarfackens båda ordföranden kritiserar utbildningsministern för att inte hålla vad hon lovar lärarna.

Högre frånvaro bland lärare i grundskolan än på gymnasiet

Corona

I en rapport från Skolverket, som TT tagit del av, framgår det att bland grundskolans lärare var frånvaron 20 procent högre veckan efter påsk jämfört med föregående år. Frånvaron bland gymnasielärarna var nästintill samma i år som förra året.

Debatt

Debatt: ”Facket ska jobba för läraren – inte arbetsgivaren”

Debatt

”Jag vill vara medlem i ett fack som vågar lyfta den verklighet lärare befinner sig i, som vågar vara jobbigt”, skriver Alexander Skytte i en debattartikel.

Kommentera
Arbetsmiljö

Lärarna drunknar i dokumentation: ”Hanteringen av klagomål bör ses över”

Arbetsmiljö

Statskontoret ska utreda klagomålshanteringen i skolan.

”Vi behöver en alternativ plan när det blir krisläge”

Corona

”Vi behöver ett läge där vi kan dra ner på delar av vår verksamhet för att fokusera på undervisning i krisläge”, skriver Karin Boberg.

Här är eleverna i skolan varannan vecka: ”Klokt beslut”

Corona

För att minimera smittrisken under coronakrisen är eleverna på Stenbocksskolan i Ulricehamn på plats i skolan varannan vecka. 

Lärarfacken: Skolverkets stöduppdrag är meningslöst

Kritik

På torsdagen lade Skolverket upp stödmaterial för lärare på webben. Men lärarfacken är inte imponerade.

Skolverkets blixtuppdrag: Sänk arbetsbelastningen för lärare

Coronakrisen

Senast på torsdagen ska nya stödinsatser vara igång för en hårt prövad lärarkår.

Malmö vill testa tre terminer – ser paralleller med coronakrisen

Treterminssystem

Malmö stad vill bryta upp läsåret i tre terminer på sina skolor – och ser intressanta paralleller med coronasituationen.

Lärarna tvingas jaga in elever till distanslektionerna

Distansundervisning

Elever som inte loggar in, spelar tv-spel under lektionen eller tar med sig videochatten in på toaletten. Det är exempel från ämnesläraren Eva Hjelms och hennes kollegors vardag.

Undersökning: Varannan elev har varit frånvarande

Corona

I län som varit hårdast coronadrabbade har upp till hälften av eleverna varit hemma från skolan, visar en granskning av SVT.

Ljusdal sparar på skolan – drar in 100 tjänster

Nedskärningar

För att spara pengar planerar Ljusdals kommun att mitt under coronakrisen minska antalet anställda inom skolan och förskolan.

Debatt

”Hjälp skolpersonal att hantera radikalisering”

Debatt

”Det är viktigt att ge skolor och skolpersonal kunskap om vilka tecken en ung person som håller på att radikaliseras visar upp”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Här är magister Fridolins nya liv som lärare: ”Ringrostigt”

Intervju

Så ser Gustav Fridolins nya liv som lärare ut. ”Det var lite ringrostigt i början”, säger han när Skolvärlden hälsar på som första media.

Skolverkets tre scenarier inför höstterminen

Coronaviruset

Lärare kan tvingas välkomna nya gymnasieklasser på distans. Det är ett av Skolverkets framtidsscenarier.
– Jag får ont i magen när jag tänker på det, säger svenskläraren Filippa Mannerheim.

Debatt

”Lagförslaget om distansundervisning är redan föråldrat”

Debatt

”Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka”, skriver Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på NTI-skolan.

Kommentera

Så påverkas syv av coronakrisen: ”Finns en stor oro”

SYV

Studie- och yrkesvägledare berörs hårt av coronapandemin. De som är friska och hoppar runt på flera skolor befinner sig en tuff situation, menar studie- och yrkesvägledaren David Spak.

NPF-elever hårt drabbade av krisen: ”Tuffaste situationen någonsin”

NPF

Coronakrisen har slagit hårt mot elever med NPF, enligt en ny rapport. 

Ny studie: Barn kan smitta lika mycket som vuxna

Corona

Barn som smittats av coronaviruset kan vara lika smittsamma som vuxna, uppger SVT och hänvisar till en ny tysk-brittisk studie som bygger på testresultat från Berlin.

Den avlidnes lärarkollegor: Varför skyddas vi inte?

Corona

Lärare på Stocksundsskolan som mist en anställd till covid-19 är oroliga för smittspridning.
– Det är jobbigt att gå till arbetet, säger en av dem till Skolvärlden.

Lärare avled i covid-19 – personalen stöttas i sorgen

Corona

På Kågeskolan i Skellefteå har en av de lärare som testat positivt för corona avlidit. 

Hovrätten: Försenat stöd är diskriminering

Särskilt stöd

Hovrätten fastställer domen som säger att Malmö stad ska betala 20 000 kronor till en elev i diskrimineringsersättning.

”Integrera sex- och samlevnad i alla ämnen”

Debatt

”Flera kvinnojourer flaggar för att kvinnor och barn utsätts för våld och sexualbrott som följd av corona-isoleringen. Låt utbildning vara nyckeln till att få ett stopp”, skriver gymnasieläraren Cajsa Blekemo.

Kommentera

Här får lärarna själva välja om de vill arbeta hemifrån

Corona

Coronapanedemin har delat upp lärarkåren i två läger: de som vill jobba hemifrån och de som vill fortsätta skolundervisningen som vanligt. Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Borås får lärarna själva välja.

LR: Regeringens beslut är en arbetsmiljörisk för lärare

Coronakrisen

”Flexibilitet” säger utbildningsminister Anna Ekström om att öppna för distansundervisning i grundskolan. ”Arbetsmiljörisk” menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

”Bevara mångfalden i svensk folkbildning”

Debatt

”Slopat mobilitetsstödet hotar folkhögskolors överlevnad och i förlängningen en levande landsbygd, utjämning av utbildningsklyftor, samt riskerar att en lång tradition av kunskap går förlorad”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Debatt: ”Lärarförbunden har spelats ut mot varandra”

Debatt

”Hur de två förbunden skall kunna samla alla lärargrupper under ett tak utan inbördes löne- och revirstrider och glömma det förflutna är en gåta”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera
Likvärdighet

Per Kornhall: Den här utredningen säger det självklara

Likvärdighet

Skolexperten Per Kornhall om Björn Åstrands utredning för en likvärdig skola: ”Låt oss fatta dessa beslut så vi kan börja ha lite ordning och reda i skolan.”

Förslaget: Slut med kösystem till populära skolor

Förslag

Idag lämnades utredningen om likvärdig skola till regeringen.
– Staten måste ta ett större ansvar, säger utredaren Björn Åstrand.

Debatt

”IT och heltäckande läromedel är chanslösa mot läraren”

Debatt

”Även när det kommer till distansundervisning behövs en lärare som leder arbetet. Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Norges skolor öppnar – facket kritiskt till riktlinjerna

Corona

De norska skolorna öppnar igen, men frågetecken kvarstår kring formerna.

Fler vill bli lärare i coronatider

Utbildning

Fler har sökt till lärarutbildningen i höst, visar nya siffror från UHR. 

L: Inför nationella priolistor för alla lärare

Politik

Landets hårt prövade lärare och måste avlastas under coronakrisen, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Distansundervisning

Oro bland lärare: Mer distansundervisning efter krisen

Arbetsmiljö

När coronakrisen har lagt sig kommer flera skolor att fortsätta med den digitala undervisningen. Det tror Marcus Larsson, lärare och engagerad i tankesmedjan Balans.

Kommunens plan: Fortsätta undervisa på distans efter krisen

Digitalt

I Huddinge planerar man att fortsätta med distansundervisningen även efter coronapandemin. 

Coronakrisen drabbar SFI hårt: ”Förödande”

SFI

Utmaningarna inom SFI är stora och många lärare oroas över följderna av coronaviruset.

Föräldrar som corona-trotsar skolplikten riskerar böter

Corona

I Ekerö hålls friska elever hemma av oroliga vårdnadshavare. Nu hotar kommunen med vite.
– Föräldrar försämrar chansen för sina egna barn att klara skolan, säger en lärare.

Antalet skyddsombud inom LR växer

Skyddsombud

En kartläggning visar att Lärarnas Riksförbund har fler skyddsombud i dag än för åtta år sedan. 

SPSM efter stor skolenkät: Vi måste fånga de elever som faller

Debatt

Pandemin innebär en upp och nervänd värld för barn och ungdomar, och elever som redan innan krisen hade behov av stöd är en riskgrupp. Det skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg.

Kommentera

Skolan tillverkar visirhållare till äldrevården i coronakrisen

Teknik

På Jämtlands gymnasium finns fem 3D-skrivare som eleverna vanligtvis använder i undervisningen. Nu används skrivarna i stället för att skapa visirhållare till äldrevården.

Läraren: ”Vår arbetsbörda under corona är övermäktig”

Arbetsvillkor

Sjukskrivna kollegor, vikariebrist och undervisning för elever såväl i klassrummet som hemma tär på lärarna i grundskolan.
– Det är som att vi ska vara någon sorts evigt fungerande maskiner, säger läraren Hanna Hermanson.

Fotbollsstjärnornas nya plan – ska bli lärare: ”Inspirerande”

Lärarutbildning

Samtidigt som de spelar fotboll på elitnivå håller Malin Winberg och Viktor Elm på att utbilda sig till lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons