Skriva
Läraren om skrivning i matematik: ”Händer något i hjärnan”
Annons
Guide
5 tips för att skriva matematik
Foto: Shutterstock
Forskning visar att elever som skriver under studierna förstår ett ämnesinnehåll bättre än de som inte skriver.
Det förvånar inte Annika Linell.
– Jag har jobbat med skrivövningar i flera år och ser ofta tydligt hur eleverna förstår matte mer på djupet tack vare det, säger hon.
Annika Linell är sedan i höstas utvecklare på förvaltningen för för- och grund skola i Kungsbacka kommun. Parallellt med sitt arbete är hon doktorand vid Göteborgs universitet och har granskat delar av Skolforskningsinstitutets rapport om den internationella forskningsstudien. Innan dess var hon i många år förstelärare i matematik.
Här berättar hon om sin egen metod – finboken, som hennes klasser använde sig av en gång i veckan.
ANNIKAS 5 TIPS FÖR ATT SKRIVA MATTE
1) Ge eleverna en finbok
– Jag har valt att köpa in likadana häften till eleverna och dela ut dem i klassen. Det är viktigt att eleverna får en känsla av att boken skiljer sig från de vanliga skrivhäftena och ger inspiration att anteckna i. Vi kallar den helt enkelt för finboken.
– Finboken ska innehålla en stödmall med frågor för hur eleverna ska ta sig an problemlösningsuppgifter och hur de ska dokumentera sin lösning. På så sätt blir skrivandet ett verktyg när vi i grupp arbetar med matematisk rika problem, det vill säga problem med flera lösningsalternativ samt problem som alla kan lösa utifrån sin nivå.
2) Planera in finbokstid
– En gång i veckan är det lämpligt att bryta av arbetet med att lösa matteuppgifter i vanliga och skrivhäften och på whiteboardtavla med att jobba i finboken. Det är viktigt att välja uppgifter som kräver att eleverna måste dokumentera hur de kommer fram till lösningen.
– Min tumregel är att välja problem med lagom långa lösningar som inte går att hålla i huvudet. Detta för att värdet av arbetet med finboken ska gå fram. Många elever i matematik vill hålla allt i huvudet och om de gör fel, så ser de inte var felet uppstod. Finbokstiden vidgar elevernas tankesätt och bryter mönstret för dem som räknar mer mekaniskt.
3) Anpassa efter ålder och förmåga
Beroende på vilken uppgift vi arbetar med behövs olika typer av dokumentationsmallar. Det kan exempelvis handla om att ha tabeller som stöd för sin lösning. Olika åldrar kräver olika stöd när det gäller hur elever kan använda sig av integrerat skrivande under själva lösningsprocessen.
– I början av sjuan får eleverna exempel på hur de kan samla in och dokumentera sin lösning i finboken. Men i årskurs nio kan de flesta sålla vilken metod de behöver vid olika typer av matematiska problem. På så sätt kan stödmallarna i finboken göras mer individuella beroende på var eleverna befinner sig kunskapskapsmässigt.
– Finboken blir också ett bra sätt att kunna para ihop elever med varandra kunskapsmässigt. Vilket leder till nästa punkt:
4) Jobba i par med finboken
– En stor vinst med att integrera skrivande i matematik är att nå insikten att ett problem kan lösas på olika sätta. Därför är jag tydlig med att elever måste kunna förstå det som står i andras finböcker. Det ska kunna gå att följa hur en klasskompis löst ett problem.
– Därför gör vi ibland kamratbedömningar av en uppgift i finboken. Det kan vara väldigt effektivt när två elever som kommit fram till samma lösning på olika sätt får diskutera detta med varandra samtidigt som de har stöd av det som de dokumenterat skriftligt.
5) Uppmuntra analys och argumentation
– Arbetet med uppgifterna i finboken bygger ofta på arbete utifrån EPA (ensam/par/grupp). Tågordningen blir att först tänker eleverna själva, sedan delar de med sig om lösningen med en kompis och därefter går vi i grupp igenom olika sätt att lösa uppgiften.
– Efteråt kan eleverna göra en analys/argumentation om sin lösnings effektivitet och föra ett resonemang om de kunnat göra något annorlunda när de tar hänsyn till hur klasskamraterna tänkt när de löst samma problem.
– När eleverna nått det här stadiet har arbetet med finboken hjälpt dem att tänka matematik samtidigt som de breddat sin lösningsrepertoar. Det har blivit lättare att ta olika vägar fram till samma lösning och att i framtiden enklare kunna välja lösning utefter det matematiska problemet.
