Nya kursplaner: ”Förhoppningsvis lugnar detta”

Efter massiv kritik i medierna under hösten och den sedvanliga remissrundan hos bland andra lärarfacken och SKR överlämnar Skolverket sina reviderade förslag på nya kurs- och ämnesplaner till regeringen på onsdagen. Mer fokus på kunskap, mindre stoffträngsel och bättre åldersanpassning är exempel på vad förslagen ska leda till.

Den starkaste kritiken mot Skolverkets första förslag gällde att man plockat bort antiken ur historieundervisningen. Grunden till det beslutet var att historieämnets centrala innehåll egentligen inte ryms i den undervisningstid som ämnet tilldelats, så någonting måste bort.

När myndigheten nu stoppar tillbaka antiken igen har man därför gjort det genom att baka ihop det med flera andra områden, som den neolitiska revolutionen, den industriella revolutionen och den politiska revolutionen.

– Man får kanske vara lite påhittig för att hitta den röda tråden, men man kan tala om stora historiska förändringar. Att paketera ihop mindre områden till större sjok är ett sätt att minska ner antalet övningar man behöver göra inom källkritik och historiebruk för varje sådant område. Vi har fått gå med den där osthyveln och hyvla bort lite för att få in antiken i högstadiet igen.

– Vi tar inte bort källkritik, men här kan man välja ett av dessa områden för en källkritisk övning istället för att göra det för vart och ett av dem, säger generaldirektör Peter Fredriksson till Skolvärlden.

Trots osthyvlandet av historieämnet påpekar Skolverket i sitt förslag att det kan finnas anledning för regeringen att se över timplanen för ämnet. Det dras fortfarande med viss stoffträngsel.

– Vi får se om regeringen väljer att titta vidare på historieämnet. Ämnet har ganska lite undervisningstid samtidigt som det förväntas rymma väldigt mycket. Det har varit ett problem länge, och vi ser fortsatt risk att det är svårt att hinna med allting.

Många debattörer hade inte fått godkänt i svenska

När det kommer till kritiken mot att Skolverket inte nämnde bibeln eller nationalsången i sitt första förslag är Peter Fredriksson märkbart trött.

– Det är klart att man kan bli lite trött på att det är så många som tror att de vet bättre än lärare och andra som jobbar inom skolan. Att förstå en kursplan ställer ju vissa krav. Den är skriven för lärare som studerat fem år på högskola.

Han menar att mycket av debatten egentligen inte handlat om kursplanerna, utan om den polariserade och politiserade tid vi lever i, och om det hårda debattklimat som råder generellt.

– Nya kursplaner har alltid debatterats. Men nu uttrycker sig folk på ett helt annat sätt. Som gammal svensklärare brukar jag tänka att många av de här debattörerna hade ju inte fått godkänt om de gick i svensk skola. Argumentationen ska vara saklig, man ska inte gå till personangrepp, man ska inte dra slutsatser som det inte finns täckning för i texten. Man kan sakna grundläggande krav för argumentation, och det gäller ju inte bara den här debatten, säger Peter Fredriksson.

De nya kunskapskraven ska vara mer tydligt anpassade till barnens ålder så att yngre barn fokuserar mer på faktakunskaper och mindre på analys, även det något som debatterats i medier.

– Jag brukar säga att om man är en legitimerad och kompetent lärare så vet man hur man anpassar undervisningen, då ger man inte en sjuåring svåra analytiska uppgifter. Men det har ändå varit ett problem så vi har skrivit tydligare vad vi förväntar oss i låg-, mellan- och högstadiet. Det finns en tydlig progression.

Det är regeringen som avgör när de nya kurs- och ämnesplanerna träder i kraft. Skolverket bedömer att de kan användas från och med hösten 2020, men rekommenderar 2021 så att lärarna har gott om tid på sig att ta till sig det nya.